onsdag, 5 oktober, 2022
onsdag, oktober 5, 2022

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

Diskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

Platt inkomstskatt som modell
Platt inkomstskatt betyder, i sin enklaste och renaste form, att alla betalar samma skattesats, oavsett inkomstnivå och inkomstslag. Indelningen i olika inkomstslag, med högre skattesats för de som tjänar mer, är en faktor som bidrar till att skapa oreda och orättvisor i skattesystemet. En renodlad platt skatt löser det genom att alla inkomster värderas lika och beskattas på samma sätt. Det spelar alltså inte någon roll om man arbetar ihop sin inkomst genom anställning, tjänar pengar på börshandel eller får utdelning på aktier i ett eget bolag. Skatten per tjänad krona blir lika hög, eller låg.

För att inte överbeskatta låginkomsttagare, till exempel studerande som sommarjobbar för att finansiera sina studier, kompletterar man den enhetliga skattesatsen med ett större grundavdrag. I Alternativ för Sveriges (AfS) förslag från 2008 resonerade vi om ett allmänt grundavdrag på i storleksordningen 120 000 kronor, det vill säga 10 000 kronor per månad i skattefri inkomst. Det är också det som Finanspolitiska rådet föreslår.

Skattesystemet består dock av en mängd olika delar, som också måste harmoniseras för att det skall gå att genomföra en sådan reform. Skatt på kapitalvinst, mervärdesskatt, punktskatter och mycket annat. Alla delar måste hanteras och i slutänden måste skatterna räcka till de åtaganden som samhället har gentemot medborgarna. Där finns en stor besparingspotential, som gör att det samlade skattetrycket kan sänkas, men det är en separat historia.

Nödvändigt att reformera
Att en förändring av skattesystemet behövs är de flesta som sysslar med skattefrågor överens om. Hur det skall förändras råder det dock många olika meningar om. Inriktningen på finanspolitiska rådets förslag kring ett nytt skattesystem innebär ett nytänkande för inkomstbeskattningen i Sverige, likt det AfS föreslagit, men också ett antal förslag som ökar den skadliga kapitalbeskattningen.

Man föreslår bland annat en kraftigt höjd fastighetsskatt för bostäder, totalt cirka 45 miljarder mer i statlig fastighetsskatt, vilket innebär ökade svårigheter för låg- och mellaninkomsttagare att skaffa sig en egen bostad. Det är i sig ett historiskt misstag av rådets ordförande Harry Flam och hans stab.

Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet som granskar regeringens finanspolitik, har lagt fram ett förslag till grund för ett nytt skattesystem, som till stora delar överensstämmer väl med det skatteförslag som Alternativ för Sverige presenterade inför valet 2018. Till skillnad från AfS föreslår man också en ny fastighetsskatt.
Stillbild: EFN

Andra komponenter i förslaget från Finanspolitiska rådet är enhetlig moms och kapitalvinstskatt, men också ökade transfereringar, det vill säga inkomstöverflyttning genom bidrag. Den grupp som drabbas av minskad köpkraft blir i förslaget den stora gruppen med normalinkomster, mellan 25 000 och 40 000 kronor i månadslön, medan övriga inkomstskikt får något ökad köpkraft.

Omfördelningen mellan olika skatteslag i rådets förslag kommer att ge väldigt olika effekter mellan olika individer, beroende på hur inkomstfördelningen ser ut i det enskilda fallet. Totalt sett beräknas hela paketet medföra ett ökat skattetryck på cirka 2 miljarder kronor per år.

Moms och punktskatter
Moms, mervärdes- och omsättningsskatt, samt punktskatter är i dag viktiga delar av skattesystemet. Mervärdesskatten, som betalas av konsumenterna, ingår också i finanspolitiska rådets förslag till ”utplattningen” av skattesystemet. Rådet föreslår att all moms läggs under en enhetlig skattesats, 21 procent, vilket skall jämföras med dagens 25 procent på det mesta utom livsmedel som har 12 procents moms. Punktskatter berörs inte av rådets förslag.

Höjd fastighetsskatt tvingar bort låginkomsttagare från egna hem
Arvs- och gåvoskatten samt fastighetsskatten togs bort den 1 januari 2008, efter en lång och uppslitande debatt om hur fastighetsskatten tvingade människor, inte sällan ensamstående kvinnor med låga inkomster, bort från sina hus. Åtgärden att slopa den statliga fastighetsskatten var välkommen, men effekten motverkades delvis av att man samtidigt införde en kommunal beskattning av privata fastigheter. Själva grundprincipen, att konfiskera egendom genom att beskatta ägande, har alltså inte avvecklats.

Finanspolitiska rådet föreslår ett återinförande av en statlig ”bostads”-skatt på småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter. Samtidigt vill man avskaffa fastighetskatten på hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar. Det ökar orättvisorna mellan boendeformerna. Tyvärr har Finanspolitiska rådet inte förstått att boende inte är en inkomst, utan en kostnad.

Förslaget innebär att en fiktiv ”avkastning” och en antagen reavinst beskattas i förväg. Problemet i detta är att det inte finns någon vinst innan bostaden sålts. Visserligen föreslår man att man skall få dra av den löpande betalda skatten på fastighetens värdestegring mot en reavinst när man säljer fastigheten någon gång i framtiden, men vad hjälper det om man inte har råd att betala den löpande skatten? Dessa idéer borde vara förpassat till historiens soptipp för länge sedan, men poppar upp lite nu och då, som en maskros i gräsmattan.

Skatt på inkomst av kapital
Ett område i skattesystemet som har retat många under lång tid, och som innebär en stor orättvisa, är det lapptäcke av regler som hanterar skatten på kapitalinkomster. Det finns en uppsjö av regler i denna del, inte minst de så kallade 3:12-reglerna som hanterar utdelning på aktier i fåmansbolag. Men också beskattningen av vinster från allt mer kreativa finansiella transaktioner, som i många fall dessutom bidrar till finansiell instabilitet, har upprört många. Genom olika upplägg kan man i dag undgå beskattning av vinster från finansiella transaktioner, i stor utsträckning.

Finanspolitiska rådet redovisade den 23 juni ett förslag till ett nytt skattesystem med platt skatt som grund. Diagrammet visar hur skattenivån för inkomstskatt förändras från dagens system med den platta skatten i kombination med ett grundavdrag på 120 000 kronor. Bild: Finanspolitiska rådets rapport.

Ett bra förslag från finanspolitiska rådet är därför att införa en enhetlig platt skatt på alla finansiella inkomster. Man går dock inte hela vägen till att harmoniera med skatten på inkomst av tjänst eller annat förvärvsarbete, även om skillnaden mellan beskattningen av de båda inkomstslagen blir väldigt liten. Skillnaden borde istället avskaffas helt för att det skall vara möjligt att undanröja försöken att undandra sig skatt.

Reform nödvändig
I dagens skattesystem är det nästan omöjligt att, i förväg, säga hur hög andel av en inkomst som man faktiskt betalar i skatt. Regelverket har utvecklats till ett sällsynt lappverk med otaliga regler och undantag, som innebär att trixande mellan olika inkomstslag kan påverka skatten högst påtagligt. Det är mycket angeläget att reformera skattesystemet radikalt och det är glädjande att det finanspolitiska rådet kommit till samma insikt i den principiella frågan om att olika inkomster bör beskattas lika. En beskattning av fiktiva inkomster av ägande av bostäder måste dock bestämt avvisas.

Debatten om ett nytt skattesystem tar sannolikt fart med anledning av finanspolitiska rådets nya förslag. Det är hög tid att det sker och alla borde engagera sig i den debatten, för att det skall gå att få till ett skattesystem som är både rättvist och väl avvägt. Vi bör också få igång debatten om hur skattemedlen används, det är en lika viktig fråga.

Senaste