test
måndag, 17 juni, 2024
måndag, juni 17, 2024

Alternativ för Sverige har fyllt fem – vad har partiet åstadkommit?

Alternativ för Sverige bildades våren 2018, tre år efter att SD uteslöt sitt ungdomsförbund. Vad har partiet hunnit med än så länge och vad väntar framgent? I samband med lanseringen tillfrågades SD-toppen Richard Jomshof om det nya partiet. “Deras chanser att nå någonstans är minimala. Såklart har de rätt att starta ett parti, men jag kunde inte bry mig mindre”, sade han till DN. Hur gick det för partiet? Den 5 mars 2023 hade det gått fem år sedan bildandet. Insikt 24 redogör i denna artikel för AfS uppkomst, politik, företrädare och valresultat.

Alternativ för Sverige – bakgrund

För att förstå de faktorer som till slut skulle göra det möjligt för det nationalistiska partiet Alternativ för Sveriges födelse behövs en tillbakablick som sträcker sig ända till 2011. Då hade nämligen Gustav Kasselstrand, som i flera år varit lokalt aktiv i SD Göteborg, valts till förbundsordförande för SDU. Samtidigt hade också William Hahne valts till vice förbundsordförande. Det stod snart klart att både Kasselstrand och Hahne företrädde en radikalare, mer nationalistisk inriktning än den nedtonade, socialkonservativa framtoning som moderpartiet SD hade lagt sig till med för att inte stöta sig för mycket med det mediala och politiska etablissemanget.

Debattartikel om Palestina

I november 2011 blottades den första, djupa sprickan mellan SDU och moderpartiet då Kasselstrand och Hahne författade en debattartikel där de på SDU:s vägnar krävde att SD skulle driva linjen att erkänna Palestina som stat och inte ensidigt ta parti för Israel som nu var fallet för SD. Detta väckte ont blod i moderpartiet som inte kunde acceptera att SDU intog en så självständig hållning i denna fråga. Hahne fick sparken från sin tjänst som pressekreterare. När Gustav Kasselstrand senare samma månad höll ett nationalistiskt tal på partiets Landsdagar vägrade partiledningen på första raden att applådera. SDU-ordföranden hade inte bara provocerat genom debattartikeln, utan även genom att yrka avslag på det principprogram som Mattias Karlsson lagt fram, där partiet antog socialkonservatismen som ideologi.

Det nya principprogrammet antogs, men missnöjet jäste i partiledningen med det allt mer självständiga ungdomsförbundet. År 2012 skickades den i vissa frågor liberala Paula Bieler fram som partiledningens motkandidat mot Gustav Kasselstrand, en strid som Kasselstrand segrade i med god marginal: 39 mot 10 röster.

Ideologiska skillnader och fortsatt konflikt

Vid sidan om ordförandeskapet för SDU var Gustav Kasselstrand sedan år 2011 också anställd som politisk sekreterare vid Sverigedemokraternas riksdagskansli. Denna anställning skulle han dock snart förlora. År 2012, när SD valde att sparka sin dåvarande ekonomisk-politiske talesperson Erik Almqvist efter den av mainstreammedier uppblåsta ”järnrörsskandalen”, gick Gustav Kasselstrand ut i en debattartikel och kritiserade Jimmie Åkesson för att han gjort sig av med en av partiets mest tongivande politiker.

”Nu uppmanar vi alla i partiet att stötta en vän och kollega även i svåra tider, snarare än att låta media agera självutnämnda domare. Att vända eldsjälar ryggen i ett desperat försök att gardera sig mot mediedrev är helt fel väg att gå”, skrev Kasselstrand.

Inom några dagar fick han sparken från sin tjänst som politisk sekreterare på riksdagskansliet. 

Konflikten fortsatte dock mellan SDU och moderpartiet, som nu utvecklats till ett flerfrontskrig. Partiledningen hade misslyckats att ta över ungdomsförbundet, vilket skapat frustration. Nu var det inte bara synen på Israel-Palestinafrågan som blottade djupa sprickor mellan SD och SDU, utan också synen på svenskhet som skiljde de bägge organisationerna åt. SD som parti hade nu anpassat sin syn på invandring och nation med begreppet ”öppen svenskhet”, vilket betyder att vem som helst kan bli svensk så länge man har rätt kultur.

SDU vände sig emot detta, som de menade var ett oseriöst sätt att se på svenskhet. Under det så kallade ”supervalåret” 2014 blossade en hård strid upp igen, efter att Kasselstrand låtit spela in en film i samband med EU-valet – en film som partiledningen fördömde som ”identitär” och ”etnonationalistisk”. Nu utmanades Gustav Kasselstrand av Henrik Vinge om ordförandeposten. Även denna gång gick Kasselstrand segrande ur ordförandestriden, men det blev jämnt. Bara sex röster skilde kandidaterna åt.

SD bryter helt med SDU

Bara några månader senare kom en total brytning att ske, efter att SDU-topparna gått på offensiven. William Hahne utmanade om ordförandeskapet i SD:s största distrikt, Stockholm, och vann – till partiets förtret. Omedelbart inleddes en uteslutningsprocess mot honom och Gustav Kasselstrand, som anklagades för ”ideologiska avvikelser”.

Ett tredje försök gjordes nu från moderpartiet att ta över ungdomsförbundet med en egen kandidat. På kongressen under hösten förlorade dock Tobias Andersson mot Jessica Ohlson, som var förbundssekreterare under Gustav Kasselstrand. Valet av Ohlson ledde till att hela SDU uteslöts som organisation från partiets hägn, och att det nya förbundet Ungsvenskarna bildades med just Andersson som ordförande.

Tre år senare bildades i spillrorna av ungdomsförbundet Alternativ för Sverige (AfS). Det hela skedde i och med lansering den 5 mars år 2018, och partiledare blev Gustav Kasselstrand med William Hahne som vice partiledare.

William Hahne var central vid bildandet av AfS

Gustav Kasselstrand – kort biografi

Gustav Kasselstrand föddes år 1987, och växte upp i Valdemarsvik i Östergötland. År 2006 blev han medlem i Sverigedemokraterna. Han började samtidigt studera nationalekonomi samt tyska vid Handelshögskolan i Göteborg. Där engagerade han sig i valrörelsen och lärde känna den tidigare SD-partiledaren Mikael Jansson, som då var distriktsordförande. Efter att Kasselstrand uteslutits ur Sverigedemokraterna beslutade han sig för att läsa en masterexamen i ekonomi med finansinriktning vid Aalto-universitetet i Helsingfors, Finland.

Sedan mars år 2018 är Gustav Kasselstrand partiledare för Alternativ för Sverige, och har lett partiet genom sammanlagt fyra valrörelser; riksdagsvalet 2018, EU-parlamentsvalet 2019, kyrkovalet 2021 samt riksdags-, kommun- och regionvalen 2022.

Gustav Kasselstrand håller tal

Riksdagsledamöter ansluter till Alternativ För Sverige

När AfS bildades år 2018, alltså bara månader före riksdagsvalet, skulle det snart visa sig att det nya partiet hade stor dragningskraft på riksdagspolitiker inom Sverigedemokraterna som hade kommit att bli missnöjda med SD:s urvattnade framtoning och omsvängning i principiellt viktiga frågor. De toppolitiker inom SD som valde att ansluta sig till AfS var Jeff Ahl, Mikael Jansson samt Olle Felten. Dessa tre kom att sitta kvar i riksdagen som politiska vildar fram till valet 2018.

Det dröjde till 2022 innan ett nytt tungt namn inom SD – riksdagsledamoten och försvarspolitiske talespersonen Roger Richthoff – valde att ansluta sig till Alternativ för Sverige. Som argument angav han bland annat Nato-motståndet.

Vänsterextremister stör AfS torgmöten

Ända sedan partiets bildande har AfS varit starkt förknippade med sina torgmöten. Att dessa leder till uppmärksamhet beror på stora motdemonstrationer från vänsterextremistiskt håll. Inte sällan har störningsgrupperna bestått av ungdomar från både Ung vänster men även mer våldsbejakande organisationer såsom AFA, dvs Antifascistisk Aktion. Under valrörelsen 2018 var de vänsterextremistiska störningsförsöken omfattande, och det förekom även att uppretade, utomeuropeiska invandrare försökte ge sig på partiföreträdare och utöva skadegörelse mot både utrustning och bilar. Flera invandrare dömdes för mindre attacker, så som spottloskor. Torgmötena i Nyköping och Uddevalla urartade i våldsamma upplopp, och är än idag partiets mest spridda torgmöten. Försöken att störa partiets torgmöten har medfört att det ofta behövts en märkbar, polisiär närvaro för att inte mötena ska hindras av vänsterextremister och uppretade invandrarhorder.

Under valrörelsen 2022 syntes dock ett trendbrott i den meningen att färre vänsterextremister hade lust och mod att försöka störa AfS:s torgmöten. Vissa möten möttes av skrik och motdemonstrationer, men upplopp och andra attacker uteblev.

Värt att nämna är också att AfS har velat göra torgmötena så tillgängliga som möjligt, inte bara för de som är på plats, utan man har även valt att sända sina möten live på flera, sociala medieplattformar.

Ett av AfS uppmärksammade torgmöten.

Återvandring – AfS:s paradfråga

Alternativ för Sveriges i särklass viktigaste fråga att driva är och har sedan start varit en omfattande återvandring av icke-svenskar. AfS kritiserar SD för att sakna en riktig återvandringspolitik.

Alternativ för Sverige vill skrota Migrationsverket som myndighet och istället inrätta ett återvandringsverk som ska verkställa en storskalig och organiserad återvandring.

När det gäller hur många probleminvandrare som ska återvandra har AFS kommit fram till att det skulle kunna handla om så många som närmare en miljon icke-svenskar som ska lämna Sverige. Partiet säger att både permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap ska kunna återkallas. Partiet fokuserar på probleminvandrare, som begått brott eller belastat välfärdssystemen, men säger även att vissa laglydiga invandrare kan behöva återvandra eftersom Sverige inte kan bli ett ”allemansland” ens för skötsamma personer. Om personen har svag anknytning till landet eller inte längre har några särskilda skäl att få bo i Sverige, kan återvandring vara aktuellt. Partiet motiverar sin omfattande återvandring med att det pågår ett folkutbyte, och att endast återvandring kommer att hindra svenskarna från att bli en minoritet i sitt eget land.

Återvandring är en viktig profilfråga för AfS.

Övriga skillnader mellan SD och Alternativ För Sverige

Alternativ för Sverige skiljer sig från Sverigedemokraterna av idag på flera punkter än återvandring. Tidigare var SD för ett svenskt EU-utträde. Sedan år 2019 har man bytt linje och förordar inte längre utträde. AfS däremot driver aktivt på för att Sverige ska följa Storbritanniens exempel och göra en Swexit, det vill säga att lämna EU. AfS kräver även att Sverige står utanför Nato, medan SD numera är för Nato-anslutning.

Det finns även andra skillnader mellan AfS och dagens SD, till exempel i familjepolitiken. Medan Sverigedemokraterna inte längre är motståndare till homoäktenskap och inte heller tar avstånd från HBTQ-rörelsen, är detta företeelser som AfS tar avstånd ifrån då man anser att HBTQ-propaganda skadar och indoktrinerar barn till att vända sig bort från naturliga könsidentiteter. Partiet anklagar även HBTQ-rörelsen för att ha kopplingar till pedofili.

Under coronapandemin valde SD att omfamna idén om vaccinpass och införde det även på sina egna Landsdagar innan det var lag i Sverige. Alternativ för Sverige tog avstånd från vaccinpassen då de menade att det är ett indirekt tvång och att det kränker den personliga friheten.

I den ekonomiska politiken har Alternativ för Sverige profilerat sig med motstånd mot skatteslöseri och myndighetsaktivism. Partiet vill bland annat sänka inkomstskatten och slopa alla punktskatter på drivmedel. Ett stort antal myndigheter som inte gör någon nytta ska avskaffas. Tjänstemannaansvaret ska återinföras, liksom riksrätten.

Sammantaget kan man säga att Alternativ för Sverige vill fungera som en nationalistisk blåslampa på SD och vinna väljare på de frågor som SD övergivit eller tonat ned.

Resultat i riksdagsvalen 2018 respektive 2022

När AfS ställde upp i riksdagsvalet 2018 var målet att ta sig in i riksdagen. Så blev det dock inte. När valresultatet var klart år 2018 hade AfS fått 20 290 röster, vilket motsvarade 0,31 procent. Detta betydde ändå att Alternativ för Sverige blev det näst största partiet utanför riksdagen.

Inför valet 2022 satte AfS som mål att kunna få 1 procents röstandel, vilket skulle innebära en betydande skillnad då partiet skulle få gratis valsedlar utlagda i vallokalerna. Valresultatet år 2022 skulle dock inte motsvara förväntningarna. Tunga SD-företrädare såsom Mattias Karlsson samt Björn Söder hade nämligen varnat väljarna för att en röst på AfS skulle vara ”bortkastad” och att det var bättre att rösta på SD, för då skulle man kunna ha större chanser att få till stånd en borgerlig regering. När valresultatet var klart hade AfS backat något. Nu fick partiet 0,26 procent, vilket motsvarade 16 646 röster. Även denna gång blev partiet näst störst utanför riksdagen. Det muslimska och mångkulturella partiet Nyans blev störst utanför riksdagen, och de två partierna har haft en hätsk relation sedan dess: Alternativ för Sverige ställde upp med banderollen ”Återvandring nu!” på ett möte som Nyans höll i centrala Stockholm.

Inga mandat i regioner och kommuner

Inför valet 2022 ville AfS även bredda sin satsning och gjorde därför också en stor ansträngning i att få mandat i ett stort antal kommuner och några regioner runtom i Sverige. Där uteblev dock framgångarna. AfS finns inte representerade i någon kommun eller region. Störst framgångar hade man dock i Gullspångs kommun i Västra Götaland med drygt en procent av rösterna.

Lars-Anders Espert, kommunpolitiker för AfS i Burlöv efter en attack av AFA.

Alternativ för Sveriges medlemsantal

Partiet hade 3411 medlemmar den 31 december 2022, en ökning med 25 procent från föregående år.

EU-valet – måttligt bättre än i riksdagsvalet

AfS ställde upp i valet till EU-parlamentet år 2019. I valrörelsen bedrev partiet en kampanj där budskapet var att man var det enda parti som med trovärdighet kunde säga till svenska folket att man ville lämna EU-skutan. Toppkandidater var Gustav Kasselstrand samt Mikael Jansson. Med valresultatet i hamn syntes en liten uppgång i röstandel. Partiet ökade till 0,46 procent, en viss ökning gentemot valresultatet i riksdagsvalet.

Kyrkovalet – AfS stora genombrott

Alternativ för Sverige var inför kyrkovalet 2021 tidigt ute på spelplanen. En kampanjfilm lanserades med prästen Axel W Karlsson, och Gustav Kasselstrands röst i bakgrunden, där tittaren uppmanades att ”Rösta för Sverige”. Partiet menade att kyrkan kapats av vänsterintressen och att man nu måste återskapa en svensk folkkyrka där tro, kultur och tradition värnas.

Övriga partier bedrev knappt någon valrörelse alls inför kyrkovalet 2021.

AFS höll ett kyrkopolitiskt torgmöte på Norrmalmstorg i Stockholm i valrörelsens slutskede, och slutspurtade nere i Skåne med ett nytt torgmöte i Sjöbo. Under valdagskvällen stod det klart att partiet kunde stoltsera med ett verkligt genombrott. Partiet fick nu 1,26 procent och därmed tre mandat i Svenska kyrkans högst beslutande organ, det vill säga kyrkomötet. Dessutom fick partiet även mandat i såväl Stockholms, Göteborgs samt Visby stift. Att partiet fick hela tre mandat väckte överraskning både hos partiets anhängare och motståndare. Skrällframgången överraskade det kyrkopolitiska etablissemanget, och man varnade nu för att ”reaktionära” krafter tagit plats i Svenska kyrkan.

Prästen Axel W. Karlsson var central i AfS kyrkovalrörelse

Samarbete med europeiska systerpartier

Sedan Alternativ för Sverige bildades för fem år sedan har partiet också byggt upp ett samarbete med europeiska systerpartier. Längst har man kommit i samarbetet med det nationalkonservativa, ungerska partiet Mi Hazánk, men även med det tyska partiet Alternative für Deutschland, (AfD). Företrädare för dessa två partier talade även vid AfS valupptakt i Stockholm i augusti 2022.

Gustav Kasselstrand har även träffat den franska nationalistledaren tillika presidentkandidaten Marine Le Pen i Tallinn, Estland år 2019, under ett större möte som anordnades av det estniska, nationalkonservativa partiet Eesti Konservatiivne Rahvaerakond, Ekre. År 2020 var Gustav Kasselstrand inbjuden till en EU-kritisk demonstration i Helsingfors. I sitt tal, som hölls på finska, argumenterade han för ett svenskt EU-utträde och ett starkare nordiskt samarbete.

Alternativ för Sverige satsar på Europaparlamentsvalet

Alternativ för Sverige har meddelat att de kandiderar till Europaparlamentsvalet 2024. Man tror att den uteblivna framgången i valet 2022 berodde på att många valde att taktikrösta på SD, men tror att EU-valet ger nya möjligheter. I ett pressmeddelande kommenterade Gustav Kasselstrand:

– Resultatet av det hårda arbete vi genomfört i år kan komma att visa sig i framtida val. Vår uppgift blir nu att få alla de som sympatiserar med Alternativ för Sverige att också våga rösta på oss. Utsikterna i EU-valet är ljusare än i riksdagsvalet, särskilt eftersom det felaktiga argumentet om “bortkastad röst” inte används där och människor är mer benägna att rösta på nya partier. Vår målsättning är högt ställd, men fullt möjlig: Alternativ för Sverige ska ta mandat. Med ett mandat kan vi, precis som Nigel Farage, bilda opinion för ett EU-utträde inifrån Europaparlamentet. Arbetet för en valframgång 2024 inleds nu!

Senaste