Pandemins effekter förstärker lågkonjunkturen
De ekonomiska effekterna av pandemin visar att den lågkonjunktur som alla förväntade sig skulle komma under 2020, inleddes både snabbare och mer brutalt än normalt. Det har funnits en tendens i medias rapportering att glömma bort att vi var på väg in i en lågkonjunktur när pandemin slog till. För regeringen och andra aktörer kan det vara praktiskt att kunna skylla hela situationen på pandemin och bortse från brister i den underliggande ekonomiska politiken.
Många företag har, som Nya Tider tidigare rapporterat om, berörts olika av effekterna av de åtgärder som vidtagits för att tackla coronapandemin. Företag i olika branscher har drabbats olika hårt, beroende på en mängd olika förutsättningar. Som de flesta kunnat läsa sig till är rese- och turistnäringen liksom delar av handeln särskilt svårt drabbade. Tillverkningsindustrin, med globala leverantörskedjor, fick tidigt problem på grund av den rådande strategin med ”just-in-time” för leveranser till fabrikerna. Detsamma gäller för övrigt alla samhällssektorer i varierande grad, inte minst sjukvården.
Handeln med mat och byggvaror har dock en motsatt utveckling med ökad försäljningsvolym, vilket anses bero på att många håller sig hemma och både äter och snickrar mer än normalt på hemmaplan.
Att den snabbt ökande smittspridningen i Sverige gjorde att många blev sjukskrivna eller var frånvarande från arbetet för vård av barn eller av andra skäl, har också helt uppenbart påverkat den ekonomiska aktiviteten i företagen.
Sena reaktioner i regeringen sänker företag
Regeringens åtgärder var från början inriktade på att påverka företagens likviditet, det vill säga möjlighet att klara av att betala de utgifter som ligger relativt nära i tiden. Åtgärderna handlade om lån i olika former, som förutsatte att det fanns en lönsam verksamhet i botten. Den typen av åtgärder fungerar dock inte om intäkterna i företagen uteblir under någon längre tid. För många branscher eller enskilda företag kan det handla om så lite som några veckor eller ett par månader innan kostnaderna äter upp det egna kapitalet i så hög grad att man tvingas i konkurs, om intäkterna uteblir.
I praktiken är det i huvudsak de riktigt stora företagen, med stora upparbetade reserver, som har möjlighet att utnyttja skulddrivande åtgärder. Det har också visat sig i hur flera av de aktuella åtgärderna har utnyttjats. Ytterst få har anammat möjligheten att skjuta upp inbetalningen av skatt och moms och många företag har också nekats att utnyttja möjligheten, därför att de hamnat i ekonomiska problem på grund av uteblivna intäkter. ”Stödet” fungerar alltså inte för de som behöver det mest.
Alltså återstår det att hoppas på någon form av extraordinär intäkt, bidrag från staten, när försäljningen snabbt rasar ihop, på grund av viruspandemins effekter. Bidragsdelar som har presenterats, så här långt, lär inte räcka för att stoppa konkursvågen.
Förslag om omställningsstöd kan komma för sent
Den senaste åtgärden riktas till företag som på grund av coronapandemin blivit av med minst 30 procent av sin omsättning under mars och april. Det marknadsförs som ett omställningsstöd som syftar till att täcka fasta kostnader, till exempel lokalhyror och leasingavgifter. Syftet presenteras på följande sätt:
”Att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset och göra det möjligt för företag att överbrygga den akuta krisen samt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet”.
Det kan också vara värt att notera att omställningsstödet hanteras som en skattepliktig intäkt för företaget och alltså inte är att betrakta som ett bidrag.
I förslaget, som ännu inte lagts fram till riksdagen, planeras ikraftträdande till den 1 juli i år. Det betyder i praktiken att stödet kommer till nytta i berörda företag tidigast i mitten eller slutet av juli. Det är en tidsplan som betyder att många företag som skulle kunna räddas av åtgärden riskerar att gå i konkurs i väntan på att systemet verkställs.
Enligt Svensk Handel, handelsföretagens branschorganisation, riskerar cirka 6 300 handelsföretag att gå i konkurs före den 1 juli. Det skulle, enligt Svensk Handels vd Karin Johansson, betyda att cirka 45 000 handelsjobb kan försvinna innan förslaget träder ikraft.
Skrämmande utveckling redovisas i företagsenkät
Enligt Svenskt Näringsliv, med Svensk Handel som medlemsorganisation, riskerar hälften av alla företag att gå under i coronavirusets spår. Organisationen har genomfört en enkät bland sina medlemsföretag om hur man ser på sina affärsmöjligheter och ekonomin den närmaste framtiden, men också hur det ser ut i dag i förhållande till för ett halvår sedan. Cirka 75 procent av de företag som besvarat enkäten menar att man redan har minskat personalen de senaste sex månaderna eller kommer att göra det under det närmaste halvåret.
Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, säger i ett pressmeddelande:
– Vi ser dramatiska effekter här och nu och lika dramatiskt fallande förväntningar hos företagen. Inget enskilt kvartal under finanskrisen uppvisade en så negativ utveckling.
Det går inte att i enkäten utläsa hur stor andel av de bistra utsikterna som beror på coronapandemin eller vad som beror på den väntade konjunkturnedgången. Det spelar kanske inte heller så stor roll just nu, det viktigaste är att finna former för att försöka rädda så många som möjligt av de företag som kan vara livskraftiga när pandemin har klingat av. Varje företag och varje jobb som försvinner på grund av pandemin bör betraktas som en förlust både för samhället i stort och i synnerhet för företagaren och de anställda. Vikten av att skapa rimliga stödåtgärder i det akuta skedet kan inte överskattas.
Sverige har i coronapandemins spår visat upp en attityd och förmåga att hantera kriser som i mångt och mycket kan liknas vid tanken bakom HC Andersens klassiker Kejsarens nya kläder. De flesta insåg att vi inte hade några reserver av vare sig skyddsutrustning, läkemedel eller sjukvårdsmateriel, men ingen vågade prata om det. Vi har som nation visat upp en skrämmande brist på förutseende inom snart sagt alla sektorer av samhället. För att klara framtida problemsituationer på ett bättre sätt måste vi bygga en helt ny krismedvetenhet.
En viktig sak i det sammanhanget är också att skapa en möjlighet, kanske också ett krav på, att sätta av en del av vinsten före skatt i samtliga företag till en strukturfond som företaget kan använda för att klara sig igenom marknadsstörning av olika slag, till exempel den pandemi vi nu är mitt uppe i.
