fredag, 3 februari, 2023
fredag, februari 3, 2023

Hur den internationella miljörörelsen hotar världsfreden

Paradoxalt nog har miljövänstern gynnat Putin.

Sverige övertar i regel de konflikter som utspelas i amerikansk debatt. En stor anledning till att Trump blev vald rörde Förenta staternas energipolitik och den arbetslöshet som drabbat industrier som dels var beroende av inhemsk billig energiproduktion, dels hotade att flytta till Kina. När du då samtidigt har en miljövänster som motsätter sig kärnkraft och drivs av föreställningar om en nära framtid där människor kör elbilar för 500 000 kr och där bilarna dessutom får energi från laddningsstationer intill villor med solceller på taket, inser du snart att konceptet mer är en dröm än en verklighet. De industrier som producerar elbilar klarar sig inte på vindkraft. De vill inte heller stanna på en region med höga energipriser. Se dessutom på Amazon som fick en politisk megarabatt på el i utbyte mot att etablera sig i Sverige och skapa enkla jobb.

Det ligger en stor ironi över Gretakultens och den internationella miljövänsterns politik. Det är nämligen inte en underdrift att konstatera att de bidragit till en situation där flera länder i EU är helt beroende av rysk gas. Putin känner naturligtvis till detta. Det var med i de ryska beräkningarna över en eventuell invasion av Ukraina. Tyska industrier, liksom svenska, behöver energigarantier. Utan energi kan de inte producera. Utan produktion kan de inte gå med vinst och utan vinster vågar de inte investera i arbetskraft eller förnybara och miljövänliga produkter.

Hela samhället är baserat på stabil och gärna billig energiförsörjning. Tänk dig en värld utan epost och utan tillgång till nyheter och information eftersom internet inte längre fungerar. Du kan inte ladda din telefon. Tänk dig att du dessutom inte kan kyla och frysa ner den mat du köper, eller värma maten på din spis. Varje gång du skall betala måste du ha hämtat pengar i en bank eftersom bankkorten och följaktligen bankautomater inte fungerar. Du kan inte heller längre orientera dig efter elektriska trafiksignaler eller åka tåg. Allt kräver energi. Energiförsörjningen är en hård verklighet. Putin förstår detta och miljövänstern har gjort oss beroende av rysk gas liksom av ”fulel” från Polen.

Anledningen är enkel. I Förenta staterna sätter miljövänstern stopp för utvinning av landets egen kolbrytning och gasutvinning parallellt med att man motsätter sig kärnkraft och följaktligen gör landet beroende av importerad el. I Sverige så förhandlade socialdemokraterna med miljöpartiet och införde sådana drakoniska avgifter (skatter) på kärnkraft att den blev olönsam. Samma sak har inträffat i Tyskland och detta är anledningen till att vi hamnat i händerna Putin som håller handen på gaskranen.

Det var också därför som Tyskland i ren desperation köpte stora mängder gas från Ryssland vid krigsutbrottet. Den tyska regeringen förstod att sanktionerna och blickarna skulle vändas mot landets energiförsörjning. Genom att i ett tidigt skede köpa mängder med gas så slapp man ta moraliskt ansvar för de atrociteter som alltid inträffar när ett krig eskalerar.

I Sverige hamstrade vi rysk olja vid krigsutbrottet. Det har lite med moral att göra. Miljövänstern har satt oss i denna situation. Energipriserna är en sida av myntet, den politiska desperationen den andra.

Miljövänstern hotar freden eftersom förlorad energiförsörjning dessutom är att likna vid ett krigstillstånd. Tänk dig sjukhus som skall vara verksamma på natten och som saknar fungerande belysning och annan apparatur. Den moderna medicinen är nämligen uppbyggd på teknisk apparatur som förutsätter energiförsörjning. Vi har inte längre läkare som helt klarar sig utan modern teknologi. Sedan har vi hårda vintrar. Lyckligtvis går vi nu in i lite varmare väder, men förutsättningar för nästa vinter ser inte gynnsamma ut. Och även om vi ändrar oss och kör över miljövänstern (vilket vi borde ha gjort för länge sedan) så tar det lång tid att återskapa en fungerande kärnkraftproduktion. Näringslivet kanske också drar sig från att investera i kärnkraft även om skatterna sänks. Miljövänstern kan ju komma tillbaka.

Att låta miljövänstern ha vetorätt över ett lands energiförsörjning är bokstavligen att släcka ljuset på regeringskansliet och bjuda in ryssen till förhandlingsbordet. Det blir mörkt, inte bara ifråga om belysning utan även politiskt.

Greta ville att vi skall drabbas av panik. Detta skedde också. Vi fick paniklösningar och paniknedläggningar av ett av världens mest stabila energiförsörjningssystem. Istället för förnuft så baserades vår politik på mardrömmar som enskilda miljöpartistiska kommunalråd sannolikt hade i sin barndom. Man började ändra och skruva på saker som man inte begrep. Ingenjörskonst och vetenskap behövdes inte längre. Det räckte med normer och drömmar.    

Sverige köper fortfarande denna vecka rysk olja och Tyskland rysk gas. De passar väl på så länge de kan. Vi finansierar den makt som angripit ett annat land och som vi helst vill bekämpa om vi kunde. Och då med något med mer slagkraft än vår feministiska utrikespolitik. Gretas utopi blev Putins utpressningsmoment.

Ironiskt nog har dessutom Tyskland själv all kol som landet behöver för sin egen energiförsörjning. Miljövänstern menar dock att rysk gas är det moraliskt bättre alternativet. Åtminstone i praktiken.

Frågan som borde ställas är hur många miljoner liv miljövänstern och Miljöpartiet i spetsen kommer att ha på sitt samvete? Vi kan förstå att konsekvenstänkande inte är deras starkaste kort, men varför inte upplysa dem om detta?

Det är inte bara orimligt att svensk landsbygd får elräkningar som gör det omöjligt att leva, liksom chockhöjda bensinpriser. Det är ännu mer orimligt att de dessutom skall finansiera Putin.

Miljövänstern måste bort. Den hotar freden. Den gynnar fienden. Den är inte bara ett skämt. Den är rent livsfarlig.

Senaste