Med ett par år till nästa valrörelse lyfte finansminister Magdalena Andersson (S) förra veckan ett förslag om att slopa statens nuvarande ”överskottsmål” för statsfinanserna, rapporterade Affärsvärlden. Idag är statens överskottsmål för statsbudgeten en tredjedels procent av BNP, men genom att ersätta målet om överskott med ett ”balansmål” så skulle i praktiken staten kunna gå från att, som idag, sakta betala av sina skulder, till att istället återigen börja öka belåningen.
Överskottsmålet upprättades efter 1990-talskrisen för att sanera de offentliga finanserna. Om målet avskaffades idag skulle regeringen kunna spendera ytterligare 16 miljarder – pengar som är välbehövliga ute i välfärden på grund av den tunga belastning som invandringen till Sverige har medfört – i synnerhet sedan 2015. Dessutom är investeringsbehoven mycket stora, och växande, när det kommer till svensk infrastruktur såsom elnät, VA, väg och järnväg.
Men Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån, varnar för att ett slopat överskottsmål istället riskerar leda till ökat slöseri. ”Problemet är förstås att pengarna lika gärna skulle kunna användas till löpande utgifter som inte betalar av sig i framtiden. Det är inte alltid solklart vad som utgör ’sunda investeringar.’ Och det är kanske i ljuset av det som man ska förstå både innehållet och tajmingen i Magdalena Anderssons utspel.”, skriver Broman.
Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat var den svenska statsskulden cirka två biljoner kronor i slutet av 2018. Detta motsvarar 39 procent av BNP, eller nästan 400 000 kronor för varje svensk löntagare.
