Morteza Heidari är en 26-årig, snart 27-årig man född i Sangi Masha i Afghanistan. Heidari invandrade till Sverige 2013, men har inte fått något svenskt medborgarskap utan har i stället endast afghanskt medborgarskap. Sedan Heidari kom till Sverige har han levt på socialbidrag, som förra året uppgick till 5300 kronor i månaden, och han har inte haft någon taxerad inkomst. Däremot har Heidari skulder på över 300 000 kronor. Därutöver har Heidari blivit dömd ett antal gånger för brott, där de flesta brotten har rört sig om olika former av stölder och ringa narkotikabrott. Totalt har Heidari blivit dömd över tio gånger för olika stölder och tre gånger för ringa narkotikabrott. Dessutom har han även dömts för penningtvättsbrott.
I det aktuella fallet står det i åklagarens gärningsbeskrivning att Morteza Heidari har ”med ett rakblad eller liknande vasst föremål” skurit en tjänstgörande busschaufför. Åklagaren anser att brottet bör bedömas som grovt eftersom att Heidari ”visat särskild hänsynslöshet eller råhet genom att han använt sig av ett livsfarligt vapen mot målsäganden som befann sig i en utsatt situation”.
Utredning
Tingsrätten menar att det av övervakningsfilmen framgår att Morteza Heidari och en vän steg på bussen i Uppsala den 15 april i år och att när vännen skulle visa sin biljett så uppstod det en diskussion med busschauffören. Efter en stund reste sig busschauffören och visade med handen att Morteza Heidari och hans vän skulle lämna bussen.
Vännen valde att kliva av medan Morteza Heidari stannade i dörröppningen med foten på tröskeln. Han tog fram ett föremål ur sitt mobilfodral och dolde det i handen. Han gestikulerade mot busschauffören, tittade på honom och nickade som om han ville uppmana busschauffören att gå ut. Busschauffören riktade då en spark mot Morteza Heidari. Morteza höjde handen, som han höll det vassa föremålet i, och högg mot busschauffören, som skyddade sig med armen. Därefter lämnade Heidari platsen, medan busschauffören började blöda kraftigt från armen.
Tingsrättens bedömning
Det är tydligt från övervakningsfilmen, anser tingsrätten, att Morteza Heidari avsiktligen tillfogade busschauffören skada, vilket uppfyller kriterierna för grov misshandel. Heidari har inte förnekat handlingen, men hävdat att det var i självförsvar då busschauffören utsatte honom för ett brottsligt angrepp. Han påstod att hotet bestod av grova verbala hot och den spark som ses på övervakningsfilmen.
Tingsrätten börjar, i sin bedömning om Morteza Heidaris påstående om nödvärn, att skriva att Heidari har sagt att busschauffören hotade att slå sönder honom, använde ett hotfullt kroppsspråk och kränkande tillmälen. Vittnet, kompisen till Heidari, har uppgett att busschauffören var arg och sa åt dem att hålla käften. Busschauffören själv har uppgett att han höll god ton och bara ville avvisa dem från bussen, men att Heidari kallade honom ”kom av mammaknullare”. Uppgifterna från de inblandade är motsägelsefulla och det går inte att fastställa exakt vad som sades, enligt tingsrättens mening. Det är möjligt att Bahrami använde ett kraftigare språk än han själv medgett anser tingsrätten, men Heidaris påstående om att busschauffören hotade att slå sönder honom bekräftas inte av vittnet och tillika hans vän. De inblandades beteende och kroppsspråk, som framgår av övervakningsfilmen, tyder starkt på att Heidari inte kände rädsla för ett överhängande brottsligt angrepp från Busschaffören sida, skriver tingsrätten vidare. Därför lämnas Heidaris påstående om nödvärn på grund av grovt hot utan avseende av tingsrätten.
Tingsrätten fortsätter med att konstatera att Morteza Heidari inte heller hade rätt till nödvärn efter sparken från busschauffören. Busschauffören såg att Heidari tog fram ett vasst föremål och dolde det i handen medan han gestikulerade utmanande. Under dessa omständigheter hade busschauffören rätt till visst nödvärn mot Heidari. En våldsam gärning begången i nödvärn ger inte den angripne rätt till eget nödvärn. Genom sitt eget agerande orsakade Heidari busschaufförens rätt till nödvärn, och han kan därför inte åberopa nödvärn mot det våld busschauffören utövade, enligt tingsrättens mening. Heidari är således inte fri från ansvar på grund av nödvärn och dömdes därför för brott i enlighet med åklagarens gärningsbeskrivning. Tingsrätten delade åklagarens bedömning av rubriceringen som var grov misshandel.
Påföljd
Straffskalan för grov misshandel börjar på fängelse i ett år och sex månader. Minimistraffet är avsedd för fall där det finns vissa förmildrande omständigheter, men där gärningen fortfarande är allvarlig, konstaterar tingsrätten. Enligt tingsrätten finns det inga förmildrande omständigheter i detta fall. Morteza Heidari bar med sig ett vasst och farligt föremål som han inte tvekade att använda vid minsta tecken på konflikt. Det våld han utövade var plötsligt och hänsynslöst, riktat mot en ensam person i en utsatt situation på en buss där denne inte hade några reella flyktmöjligheter.
Utredningen visar att busschauffören inte ådrog sig några bestående fysiska skador, förutom ärrbildning. Det efterföljande fysiska och psykiska lidandet och obehaget som gärningen medfört för busschauffören har dock varit allvarligt. Med hänsyn till dessa omständigheter anser tingsrätten att straffvärdet för gärningen är ett år och nio månaders fängelse. Vid straffmätningen finns det ingen anledning att avvika från detta straffvärde, menar tingsrätten.
Utvisningsfrågan:
Enligt utlänningslagen kan en utlänning utvisas från Sverige om denne döms för brott som ger en strängare påföljd än böter, där gärningen är av sådan art och omständigheterna sådana att det kan antas att han kommer fortsätta begå brott här, eller om brottet har ett straffvärde motsvarande minst sex månaders fängelse eller är av sådan karaktär att utlänningen inte bör få stanna kvar i Sverige. Domstolen ska beakta utlänningens anknytning till Sverige, särskilt hur väl denne har etablerat sig i samhället, samt familjeförhållanden. Tingsrätten konstaterar att förarbetena betonar att skälen för utvisning ska vägas mot skälen som talar emot och att utvisningen ska vara proportionerlig. Ju högre straffvärdet är, desto starkare måste anknytningen vara för att utvisning inte ska ske.
Morteza Heidari förekommer under flera i belastningsregistret, främst relaterade till narkotika- och tillgreppsbrott. Under det senaste året har han dömts till fängelse vid tre tillfällen och en gång till skyddstillsyn, vilken tingsrätten undanröjt på grund av misskötsamhet (beslutet har inte vunnit laga kraft). Heidari kom till Sverige 2013 och lever idag på försörjningsstöd. Han har själv uppgett att hans familj bor i Iran och enligt Migrationsverkets yttrande har han inga familjerelationer i Sverige.
Tingsrätten skriver vidare att Morteza Heidari nu döms för ett allvarligt brott med relativt högt straffvärde. Både straffvärdet och brottets karaktär talar för att han inte bör få stanna kvar i Sverige, enligt tingsrätten mening. Han saknar försörjning, har inget ordnat boende, ägnar sig åt upprepad kriminalitet, har missbrukat i många år och lever utanför det reguljära samhället. Sannolikheten att han ska anpassa sig till en socialt ordnad tillvaro i Sverige bedöms som obefintlig från tingsrättens håll. Sammanfattningsvis anser tingsrätten att Heidari inte etablerat sig i samhället. Migrationsverket bedömer inte heller att det finns några generella hinder mot verkställighet av utvisning till Afghanistan. Åklagarens yrkande om utvisning ska därför bifallas. Med hänsyn till brottslighetens straffvärde ska utvisningen förenas med ett återreseförbud på tio år, enligt tingsrättens bedömning.
