”När bokslutet för 2019 görs väntas BNP ha ökat med 1,2 procent, vilket är en markant nedgång i förhållande till förra året. BNP-tillväxten väntas falla ytterligare under 2020 och uppgå till 0,8 procent”, skriver statliga SBAB i en färsk rapport.
Med hänsyn till Sveriges befolkningsökning så motsvarar det en per capita-tillväxt om cirka 0,15 procent i år och en negativ ”tillväxt” om 0,2-0,3 procentenheter nästa år. Kutym i Sverige är dock att ignorera befolkningstillväxten – en metodik som gör att länder med stor invandring ser ut att ha en starkare ekonomisk utveckling. Och på så vis kan SBAB denna gång landa i slutsatsen att det inte ser ut att bli någon svensk recession, dvs negativ tillväxt under minst två kvartal i följd.
Även statliga Ekonomistyrningsverket erkänner att det inte ser helt ljust ut för svensk ekonomi: ”ESV noterar att tillväxten i ekonomin har bromsat in och att högkonjunkturen nu är över. Den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på 17 miljarder kronor nästa år och det strukturella sparandet avviker tydligt från målnivån för överskottsmålet. Sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar nästa år.”
Samtidigt fortsätter hushållens skulduppbyggnad, under tredje kvartalet med 4,7 procent vilket är nästan dubbelt så snabbt som lönerna ökade. ”Om 75 procent av bankernas utlåning har bostäder eller kommersiella fastigheter som mål är detta den största risken i det svenska systemet. Det vet resten av världen, och en stor del av finansieringen kommer utifrån.”, sa riksbankschefen Stefan Ingves i samband med att Riksbanken under onsdagen presenterade sin senaste stabilitetsrapport.
– I den sämsta världen råkar vi ut för lågkonjunktur då vi återigen får frågan om vad fastigheter egentligen värda, och då kan bankerna få problem, förklarade Ingves.
– Den som var med på 90-talet vet hur illa det kan vara och det tar ett bra tag att gräva sig ur en grop.
