fredag, 23 februari, 2024
fredag, februari 23, 2024

USA-understödda protester mot ökade transparenskrav i Georgien trappas upp

En ny georgisk transparenslag slår hårt mot den amerikanska staten som nu öppet tvingas redovisa vilka aktivistgrupper och medier i Georgien som finansieras med amerikanska skattemedel. Hittills har USA pumpat in cirka två miljarder dollar i Georgien och nu står man med sin finansiering bakom omfattande kravaller i Georgiens huvudstad – kravaller som under onsdagskvällen gick hela vägen in i landets parlament.

Uppdatering: Efter hot från USA och EU meddelar den georgiska regeringen under torsdagsmorgonen att man drar tillbaka transparenslagen.

För andra dagen i rad samlades tusentals demonstranter under onsdagskvällen i protest mot den nya lagen om ökad transparens för medier och politiska aktivistgrupper, så kallade frivilligorganisationer/NGO:er, som finansieras från utlandet. Under onsdagskvällen försökte demonstranterna, som stöttas av amerikanska staten genom USAID (en del av utrikesdepartementet som arbetar med bistånd), att storma det georgiska parlamentet. Georgisk polis stod emot men USA har hotat med sanktioner mot Georgiens regering om de ”förtrycker protesterna”.

Lagen ska stärka georgisk självständighet genom att kräva att de medier och aktivistgrupper som får mer än 20% av sin finansiering från utlandet ska deklarera vilka de utländska finansiärerna är. Lagen är mindre långtgående än den amerikanska motsvarigheten Foreign Agents Registration Act men trots det hävdar USA att den georgiska lagen “tystar oberoende röster” enligt Ned Price, talesperson för amerikanska UD. Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställer sig bakom protesterna i ett officiellt uttalande.

Lagen exponerar amerikanska påverkansoperationer

Samantha Power, statssekreterare för USAID, går ännu längre och hävdar att lagen “allvarligt hotar möjligheten för georgier att uppnå sina egna ekonomiska, sociala eller andra ambitioner”. USAID har pumpat in motsvarande över 20 miljarder kronor i Georgien sedan 1990-talet och är alltså en av de organisationer som kommer få sin verksamhet synad med den nya lagen.

Samantha Power är kontroversiell efter sin resa till Budapest i februari i år, där hon lanserade ett USAID-finansierat program för att “stärka demokratiska institutioner och bygga oberoende media”. Hon passade även på att nätverka med vänsterliberala aktivister och politiska företrädare. Hennes vistelse i den ungerska huvudstaden föll dock inte i god jord hos lokalbefolkningen vilket bland annat kan ses på hennes Twitter-profil som överöstes av arga ungrare som inte ville ha någon färgrevolution i landet. Konservativa amerikaner var också kritiska.

Georgien konfliktyta mellan USA och Ryssland

Precis som i fallet Ukraina har det under ett par decennier rått något av en huggsexa om Georgien där både Ryssland och USA har försökt öka sitt inflytande över landet. Allting kulminerade 2008 efter att Nato uttalat sig positivt om ett medlemskap för de två grannländerna till Ryssland. Ryssland svarade några månader senare genom att invadera Georgien. Konflikten varade endast i några dagar och slutade med att två pro-ryska enklaver i norra Georgien bröts ur landet och förklarade självständighet – en utveckling som kan jämföras med när regionen Donbas i Ukraina förklarade självständighet efter statskuppen i Kiev 2014.

Västvänlig regeringmen för konservativ och självständig för väst

Den georgiska regeringen leds av premiärminister Irakli Garibashvili och hans socialkonservativa parti “Georgisk dröm”. Garibashvili har styrt landet i en västvänlig riktning och så sent som för ett år sedan, efter Rysslands invasion av Ukraina, sökte Georgien medlemskap i EU. Men samtidigt har Garibashvili sökt en fredlig relation till sitt norra grannland, något som gjort att han utmålats som något slags putinist i västerländsk media.

Dessutom har västerländsk kritik riktats mot att han inte är tillräckligt engagerad för att flytta fram HBTQ-agendan i Georgien – ett krav som EU har ställt för att Georgiens ska kunna närma sig unionen. Och efter den nya transparenslagen som ska stärka den georgiska sjävständigheten så har EU hotat med att Georgiens medlemskapsprocess kan vara hotad.

regionen Donbas i Ukraina förklarade självständighet efter statskuppen i Kiev 2014.

Senaste