tisdag, 12 november, 2024
tisdag, november 12, 2024

Svenska kyrkan och Muslimska brödraskapet

I flera år har Svenska kyrkan samarbetat med rörelser som Ibn Rushd och Islamic Relief, organisationer som experter kopplar till Muslimska brödraskapet, som i sin tur vill ersätta demokratiska system med islamiskt styre. I september i år blev kritiken kraftigare än någonsin, medan Svenska kyrkan envist hävdar att Islamic Relief inte har några sådana kopplingar.

Den 24 september reagerade många användare på Twitter över ett antal meddelanden från Svenska kyrkans officiella konto, där man i inlägg efter inlägg försvarade organisationen Islamic Relief. Framför allt ville kontot avvisa att Islamic Relief skulle ha några kopplingar till Muslimska brödraskapet, en global organisation som strävar efter att upprätta islamiska stater i de länder där den verkar. När välkända experter, som terrorforskaren Magnus Ranstorp, påpekade att banden mellan Islamic Relief och Muslimska brödraskapet var välbelagda, framhärdade kyrkans konto:

”Det finns inga studier som kan visa att Muslimska brödraskapet har en organisation i Sverige som är uppbyggd som den egyptiska moderorganisationens struktur med ’familjer’ (usar) som bas och en ledare i toppen till vilken alla medlemmar svär en trohetsed, bay’a.”

Diskussionen på Twitter hade sitt ursprung i ett debattinlägg av den socialdemokratiske debattören Johan Westerholm i den kristna tidningen Dagen den 15 september, där han menar att ”Svenska kyrkan borde akta sig för att alliera sig med Muslimska brödraskapet”.

Debattartikeln besvarades den 23 september av Svenska kyrkans samordnare för interreligiösa frågor, Peter Lööv Roos. Redan inledningen lär ha förvånat de som sedan tidigare inte känner till Svenska kyrkans olika samarbeten med islamiska organisationer:

”Så glädjande att Johan Westerholm lyfter fram imamen Sherin Khankan i Köpenhamn. I ett land där islamofobin är än mer påtaglig än i Sverige är hon en viktig röst för pluralism och religionsfrihet, inte minst för muslimska kvinnors rätt att själva bestämma hur de vill uttrycka sin religiösa identitet.”

Lööv Roos menade vidare att dessa samarbeten var en ”del i ett feministiskt arbete över religions- och landgränser” och nämnde också ytterligare en organisation med kopplingar till Muslimska brödraskapet:

”Det finns feminister inom Islamic Relief, Ibn Rushd, i den lokala moskén. Ibland är de också män, som den man från Muslim Aid som under en interreligiös workshop i början av året påminde oss andra om att fördela ordet rättvist.”

I själva verket är Svenska kyrkans samarbete med bland andra Islamic Relief ingenting nytt. Ärkebiskop Antje Jackelén fick många kritiska svar då hon på Twitter i maj 2016 lade upp en bild på sig själv och en beslöjad kvinna, med texten:

”Ser fram emot att idag besöka asylboenden mm i Järvsö tillsammans med Lamia Elamri, Islamic World Relief.”

Under åren har både Svenska kyrkan och Islamic Relief själva gått ut och förnekat banden till Muslimska brödraskapet, men kritiken har aldrig varit så kraftig och intensiv som under de senaste veckorna.

Senaste