Naturvårdsverkets rapport den 1 juni visar att årsförbrukningen i Sverige för den typ av plastkassar som vi bär hem mat i var 74 kassar per person under 2019. Det finns ett mål inom EU att minska just denna typ av plastbärkassar till 90 per person och år 2019 och till 40 stycken år 2025. Nivån för 2019 gör att Sverige klarar det första delmålet med råge.
De nya siffrorna från Naturvårdsverket visar att användningen av plastpåsar år 2017 låg på 83 påsar per person och 2018 var siffran 77. Detta är avsevärt lägre än de 114 (år 2017) och 102 (år 2018) som tidigare kommunicerats. Svenskarnas plastpåseanvändning minskade förra året ytterligare, till 74 påsar, vilket är 16 under EU:s mål om en användning om maximalt 90 påsar per person till slutet av 2019.
Mats Hedenström är näringspolitisk chef på Svensk Handel och kallar beslutet om att införa skatten för en skandal: ”Att riksdag och regering fattat beslut på felaktig grund är inget annat än en skandal som dessutom allvarligt skadar förtroendet för den svenska miljöpolitiken. Finansmarknadsminister Per Bolund måste ge ett svar på hur detta kunnat gå till”.
Han säger vidare: ”Regeringen har förlitat sig mer på känslor än på fakta när de straffbeskattar plastpåsar av förnybart material och tvingar konsumenterna till alternativ som rent av är sämre miljömässigt. Papperspåsarna saknar alternativanvändning och tygkassen måste användas flera hundra gånger för att uppnå någon miljöeffekt. Värsta sortens symbolpolitik”.
Skillnaden är alltså att sedan 2019 skall uppgifterna om de allra tunnaste plastpåsarna, som vanligtvis används till frukt och grönt, särredovisas vid rapporteringen till Naturvårdsverket. Tidigare år har dessa samlats in tillsammans med tunna plastbärkassar, i en post. Nu är uppgifterna uppdelade i mycket tunna, tunna och tjocka plastbärkassar, kvalitetsgranskade och reviderade. Därmed är det också möjligt att jämföra förbrukningen bakåt i tiden för de plastkassar som ingår i EU:s minskningsmål, och de visar alltså att Sverige ligger bra till.
– Även om förbrukningen sakta minskar så använder vi oftast fortfarande plastbärkassen bara en gång vilket är slöseri med resurserna. Oavsett material är det viktigt att vi använder kassarna så många gånger som möjligt, säger Emma Nord-Norén, handläggare på Återvinningsenheten, Naturvårdsverket.
Som Nya Tider tidigare har rapporterat så står plastpåsar bara för en knapp procent av det skräp som Håll Sverige Rent samlar in på svenska stränder. Länder i Öst- och Sydostasien, tillsammans med Afrika och Mellanöstern står för över 90 procent av plastutsläppen i havet. Sveriges andel är mindre än 0,01 procent, det vill säga knappt mätbart. Det mesta av den plasten kommer dessutom från andra produkter än plastpåsar, som plastrep, förpackningar eller fiskeredskap.
Naturstyrelsen, Danmarks motsvarighet till Naturvårdsverket, har gjort en undersökning och kom fram till att plastpåsarna har den lägsta miljöpåverkan. De danska forskarna jämförde olika kassar och påsar i 15 olika kategorier, däribland giftighet, vattenåtgång, klimatpåverkan (koldioxidavtryck) och ozonpåverkan. Rapporten visade att en tygkasse i ekologisk bomull behövde användas mer än 20 000 gånger för att komma ner i samma miljö- och klimatpåverkan som en vanlig plastpåse. Det innebär att man måste använda den fem gånger i veckan i 77 år för att det skall motsvara en plastkasse. Motsvarande siffra för en tygkasse i vanlig bomull är 7 100 gånger.
Svensk Handel startade redan år 2017 ett arbete tillsammans med medlemsföretagen för att minska onödig användning av plastbärkassar. Butiker började ta betalt för påsen och informera kunderna att tänka till en gång extra innan de tar en påse, något som gav resultat.
– Istället för att arbeta tillsammans med branschen valde regeringen att ignorera företagens engagemang och införa en straffskatt. Eftersom de nya siffrorna visar att vi redan har klarat EU:s mål borde regeringen göra om och göra rätt. Plastpåseskatten borde rivas upp omedelbart, säger Mats Hedenström.
Skatten har också lett till andra effekter. Exempelvis så tvingades företaget Bengt Lundin AB, som tillverkar 300 miljoner plastpåsar om året, redan i februari att varsla 27 anställda eftersom en av de större kunderna slutade helt med plastpåsar som en följd av skatten, vilket ledde till ett bortfall på nästan 15 procent av produktionen. Företaget fruktar att så mycket som 50 procent av produktionen kan komma att drabbas när fler kunder följer efter.
