Ryssland går till val om ny konstitution

Mellan den 25 juni och den 1 juli går det ryska folket till valurnorna för att rösta om en ny konstitution. Det är en lång rad lagändringar som föreslås och stort fokus ligger på att stärka den ryska identiteten, familjen och civilsamhället. Nationen beskrivs som ”enad genom tusen års historia, bekräftandes den historiskt utvecklade nationella gemenskapen med minnet av förfäder som gav oss ideal, Gudstro och kontinuitet i utvecklingen av den ryska staten”. Äktenskapet föreslås bli definierat som en enhet mellan man och kvinna – en skrivelse som anses ha ett stort symbolvärde.

Förslaget innehåller även en del förändringar och ställningstaganden som stärker den nationella demokratin. Till exempel får det folkvalda nationella parlamentet, Statsduman, ökad makt. Och i tider då globalistiska organisationer gör allt för att upprätta och stärka den “internationell lagstiftningen” så slås det fast i det nya förslaget till rysk konstitution att rysk lag alltid står över internationella diton.

Andra förändringar ska garantera en högre lägstanivå i levnadsstandard. En minilön som går att leva drägligt på ska lagfästas och pensioner ska per automatik räknas upp över tid.

Konstitutionellt skydd mot utländsk påverkan
Utländska medborgare eller ryssar som är skrivna i andra länder kan, om den nya konstitutionen antas, inte längre väljas till president, ministrar, domare eller regionledare. Detta skulle kunna tolkas som ett konstitutionellt skydd mot att oligarker som verkar i utlandet och med stöd utifrån – “utländsk valpåverkan” som det kallas i västländer – mobiliserar för att ta makten över Ryssland.

Ett konkret exempel är oligarken Mikhail Khodorkovsky som hade stort inflytande över statsapparaten under slutet av kommunisttiden och som under 1990-talets övergång till marknadsekonomi och kapitalism lyckades plundra staten på företag och naturresurser och snabbt bli Rysslands rikaste man. Tillsammans med Henry Kissinger och Lord Jacob Rothschild, och med öppet stöd av bland annat det amerikanska representanthuset samt George Soros, driver Khodorkovsky den politiska aktivistorganisationen “Open Russia” vars målsättning är att ta makten över det ryska samhället och förändra detta i en vänsterliberal riktning.

Khodorkovsky har setts som en av de allra främsta potentiella utmanarna till Rysslands president Vladimir Putin, men om det ryska folket röstar igenom den nya konstitutionen så kommer alltså inte Khodorkovsky kunna väljas till president i framtiden.

Samtidigt som ryssarna röstar om den nya konstitutionen så driver den ryska staten ett rättsfall mot en ägargrupp omkring Khodorkovsky som har tillgångar motsvarande en halv biljon svenska kronor (!) placerade i USA. Ryssland menar att de enorma resurserna ska återgäldas den ryska staten, men team Khodorkovsky driver en aktiv lobbyism för att förmå det amerikanska rättsväsendet att låta dem behålla medlen.

Bitter kritik från NATO-sfären
Mest omtalat i västerländsk media är den föreslagna uppluckringen av begränsningen för hur länge en president kan sitta på posten, för att istället låta väljarna avgöra detta. The Wall Street Journal skriver att denna förändring “tillåter att presidenten potentiellt kan sitta på posten till 2036 och då överträffa Sovjetdiktator Josef Stalins nära tre decennier vid makten”. Den neokonservativa tidningen riktar dock ingen likartad kritik mot det stora antalet västerländska demokratier (inklusive Sverige) som över huvud taget inte har någon begränsning för hur länge en statschef kan sitta.

Samtidigt försöker den ukrainska regeringen förhindra ryska medborgare på Krim från att delta i folkomröstningen genom att hota med att det är “olagligt” att rösta.

Starkt opinionsstöd för den nya konstitutionen
Opinionsmätningar från de senaste tre månaderna har pekat på ett starkt väljarstöd för den nya grundlagen – som mest har ja-sidan haft ett övertag på hela 49 procentenheter. Endast i en undersökning har nej-sidan lett och då med två procentenheter samtidigt som mer än var tredje väljare inte hade bestämt sig.

Samtidigt har stödet för president Putin själv pendlat mellan 59 och 69 procent under våren, vilket är höga siffror med västerländska mått mätt.