Sedan hennes intervju på BFM TV den 19 november har Barbara Pompili kommit i rampljuset. Ministern, som också ansvarar för ”ekologisk övergång” varnade för att fransmännen bör ”förbereda sig” att drabbas av möjliga strömavbrott i vinter, om väderförhållandena inte är gynnsamma. ”Man kan förvänta sig korta avbrott”, sade hon. ”Elnätsoperatören (RTE) har planerat för detta scenario, som skulle beröva cirka 200 000 hem åt gången el i 2 timmar men som skulle skona känsliga anläggningar som sjukhus.
Denna situation är ”en skandal” enligt Jean-Pierre Lettron, chef för organisationen Choisir le nucléaire (”Välj kärnkraft”).
”Två timmars roterande avstängningar har aldrig förekommit sedan det stora strömavbrottet 1978 som ledde till nylanseringen av kärnkraftsprogrammet. Efterfrågan var då större än vad som kunde produceras. Vi hade då inte de tekniska medlen för att skära ned i vissa regioner. Att idag koppla bort abonnenter på vintern, klockan19:00 [vid toppförbrukning], i två timmar, är en skandal.”
Särskilt eftersom, enligt honom, studier som företag har gjort under mer än 5 år, inklusive EDF, det franska elbolaget, har varnat för denna risk på grund av den ökade elförbrukningen under åren. ”Vi ökar inte produktionsmedlen”, beklagar den tidigare fackligt aktive EDF-tjänstemannen, som bland annat har deltagit i manifestationer mot stängningen av kärnkraftverket i Fessenheim. Många på sociala medier fördömde stängningen av denna anläggning i juni 2020, något som innebar att det franska elnätet tappade effekten från två reaktorer på 900 megawatt vardera. Men Barbara Pompili anser i ett Facebook-inlägg att denna nedläggning inte är problemet. ”Ministern kan säga vad hon vill, när man tar bort två 900-megawattsenheter från nätet, utan att ersätta dem innebär nedläggningen av Fessenheim att man kraftigt förvärrar problemet”, säger Jean-Pierre Lettron.
Ministern betonar Covid-19 och kärnkraftsberoende som problemet
För ministern ligger problemet någon annanstans. Enligt henne härrör problemet med elnätet egentligen från det kraftiga franska beroendet av kärnkraftsindustrin och … Covid-19.
”Den första nedstängning ledde till att underhållet av kärnkraftverken försenades med några månader. Därför är produktionskapaciteten i vinter mindre (varje vecka är 5 till 10 fler reaktorer än vanligt stängda)”, hävdade Barbara Pompili. Ett absurt argument enligt Jean-Pierre Lettron ”Barbara Pompili vill bara inte erkänna att stängningen av Fessenheimanläggningen var ett misstag” säger han. Frankrike har hittills alltid klarat perioderna med underhåll, med regelbundenhet.
Barbara Pompili, en tidigare medlem av EELV, det franska miljöpartiet, tar upp det ekologiska programmet för att förklara den nuvarande svåra situationen: ”Vi får inte vara beroende av en enda energikälla. Därför minskar vi andelen kärnkraft till 50 procent år 2035 och vi utvecklar kraftigt den förnybara energin.”
Det är ett annat resonemang som gör Jean-Pierre Lettron rasande, och han konstaterar att ”miljöaktivisternas drivkraft är inte att rädda planeten utan att stoppa kärnkraften”. Han påminner om att de så kallade ”förnybara” energikällorna som förespråkas av Barbara Pompili och ekologer, är solceller och vindkraft, det vill säga intermittenta energier. Kärnenergi, å andra sidan, är en koldioxidfri och kontrollerbar energikälla. Till skillnad från vind- och solkraft, kan kärnkraft producera el oavsett väderförhållandena.
Så att gradvis ersätta kärnkraft med förnybara energikällor är absurt enligt Jean-Pierre Lettron. ”På vintern har vi högst sju soltimmar om dagen. Och även när det är dagsljus, har man inte alltid sol på grund av molnen, och en solcellspanel arbetar med solstrålningen som når den. Vindkraftverk, å andra sidan, snurrar när det blåser, förutsatt att det inte blåser för mycket. Dessutom beror produktionen på kraften i vinden. Om vinden är svag, producerar de nästan ingenting. Barbara Pompili kanske producerar mycket vind, men hon kommer inte att räcka till för att driva vindkraftverken när vi behöver el.”
Detta återspeglar uttalandena från Les Républicains parlamentsledamot Julien Aubert, som meddelade att han hade skrivit till RTE och påmint dem om att han redan hade påpekat ”riskerna” med en ökning av andelen intermittent energi i energimixen, när han ledde en undersökningskommission om effekterna av förnybar energi 2019.
Enligt parlamentsledamoten ”leder miljövännerna [Frankrike] rakt in i ett elektriskt system värdigt ett utvecklingsland”.
På samma tema konstaterar Jean-Pierre Lettron att ”alla länder behöver produktion som de kan styra efter behov, de så kallade förnybara energikällorna kan inte ensamma möta ett lands behov”. Han tar exemplet med Tyskland eller Danmark, två länder som har valt att klara sig utan kärnkraft för att främja förnybara energikällor: ”I Tyskland stoppade de kärnkraften men var tvungna att öppna kol- eller brunkolsanläggningar – höga koldioxidutsläpp – för att möta efterfrågan. När det gäller Danmark, som nästan bara har vindkraft … trots sina gynnsamma klimatförhållanden, importerar de ibland el från norsk vattenkraft, från Sverige, som producerar el genom kärnkraft och vattenkraft, och ibland även tysk kolkraft.”
Den falska goda idén om vätgas som ett stöd för förnybara energikällor
Har de förnybara energikällorna hittat den lösning de saknar med utvinning av väte genom elektrolys, vilket möjliggör lagring av intermittent energi? En dumhet enligt Jean-Pierre Lettron, som kritiserar regeringens ambition att investera sju miljarder euro under 10 år för att utveckla det i stor skala. Å ena sidan påpekar han att i Frankrike, när vindkraftverken producerar, går de direkt på nätet, eftersom de är har prioritet. ”När kan de lagra?” frågar han retoriskt: ”De skulle behöva kunna fylla vårt hela elbehov på egen hand och först då skulle överskottet lagras. Med tanke på att lagring orsakar förluster, de dagar när det inte finns någon vind, hur gör vi?”
Dessutom behöver tekniken för att skapa väte genom elektrolys el. ”Det krävs tre till fyra gånger mer el för att tillverka vätgas än vad vätet kan producera el, det är ett stort slöseri”, tillägger han, innan han pekar ut en paradox. För varifrån kommer elektriciteten för att producera detta väte? ”Det enda sättet att få ’rent’ väte är genom kärnkraft”, säger han. Men Barbara Pompili påminde oss på Facebook om att kärnkraftsproduktionen kommer att minskas med 50 procent till 2035. Frankrike skulle därför, för att producera vätgas, tvingas att elda kol eller gas, fossila bränslen som släpper ut koldioxid i hög grad…
Även ett annat problem kvarstår: Denna metod måste också använda vatten. ”Väte kan endast tillverkas genom elektrolys med sötvatten, eftersom havsvatten är nästan ineffektivt”, säger han. ”Miljöaktivister är redo att utnyttja sötvattensreserverna, i en tid då alla är oroliga för sjunkande grundvatten, så att alla skall kunna värma sig och köra med väte?” säger han sig och noterar att miljöaktivister bara har en ”anti-nukleär” ideologi. Det hindrar inte att regeringen och politiker från andra partier stödjer åtgärder från miljöaktivister. Han beklagar deras ideologiska genomslag, och ser bara röstfiske från deras sida, inte en seriös energipolitik.
