En ny IFAU-rapport för 2022 visar att 47 procent av asylinvandrarna och deras anhöriga i arbetsmarknadsregionen runt Stockholm bedöms ha en så kallad ”stabil ställning på arbetsmarknaden”. Motsvarande siffra i Göteborg är 41 procent, rapporterar Samnytt.
I Malmöregionen är dock etableringsgraden betydligt lägre – där har endast 33 procent en stabil ställning på arbetsmarknaden efter att ha vistats i Sverige i tio år. Nationalekonomen Mattias Engdahl, som är en av personerna som författat IFAU:s rapport, säger att ”gapet är stort” och att de är ”lite förbryllade”.
”Sett till de egenskaper som rapportförfattarna kan observera i sina data kan inte skillnaderna förklaras av flykting- och anhöriggruppens ålder, kön, födelseland eller utbildningsnivå.”, står det i rapporten.
Författarna bakom rapporten skriver att en stabil ställning på arbetsmarknaden definieras som halva medianinkomsten för en 45-åring, vilket var omkring 200 000 kronor år 2019.
– En betydande andel av flyktingarna och deras anhöriga når aldrig upp till denna tröskel. Vi kan också se att många har relativt höga arbetsinkomster ett tag, men därefter går arbetslösa. Flyktingarnas situation på arbetsmarknaden är mer skakig än för befolkningen i övrigt, säger Mattias Engdahl till Dagens Samhälle.
Rapporten – som bygger på data från Statistiska centralbyrån – visar att kvinnliga flyktingar i Malmöregionen har den lägsta etableringsgraden av alla, där endast 27 procent har en arbetsinkomst som motsvarar halva medianinkomsten efter tio år i landet.
Uppehållstillstånden har ökat kraftigt
I IFAU-rapporten går det även att läsa att antalet flyktingar och flyktinganhöriga som beviljats uppehållstillstånd i Sverige har ”ökat kraftigt” sedan tidigt 2010-tal:
”År 2016 nåddes en topp då över 50 000 flyktingar och flyktinganhöriga i åldrarna 18– 64 år invandrade. Ungefär 40 procent av dem har bosatt sig i någon av Sveriges tre största arbetsmarknadsregioner: Stockholm-Solna, Göteborg och Malmö-Lund.”
