torsdag, 21 november, 2024
torsdag, november 21, 2024

Protester mot nya stränga coronaåtgärder i hela Europa

Det danska parlamentet belägrades av demonstranter under nio dagar i opposition mot den föreslagna ”vaccinationslagen”, som skulle göra det möjligt för polisen att ”fysiskt tvinga fram vaccination genom gripanden”. Dessa nya ”nödbefogenheter” jämte nya nedstängningsåtgärder har lett till olika protester runt om i Europa.

Efter nio dagars protester rapporterades det på sociala medier att den danska regeringen hade lagt ner lagförslaget. Epidemilagen skulle ha tillåtit tvångsvaccinationer av vissa grupper som vägrar vaccination, samt tvångsmedicinska undersökningar med åtföljande frihetsberövande på isoleringscenter.

”Den danska hälsomyndigheten skulle få rätt att definiera grupper av människor som måste vaccineras för att begränsa och eliminera en farlig sjukdom”, rapporterade The Local. ”Människor som vägrar skulle kunna – i vissa situationer – tvingas med fysiskt våld, med hjälp av polisen.”

Lagen skulle ha gjort det möjligt för hälsomyndigheterna att med våld injicera människor med ett Covid-19-vaccin. Det var tänkt att ersätta en befintlig nödsituationslag som antogs i år, som gav regeringen svepande befogenheter att agera mot Covid-19, men protesterna, som varade i nio dagar, tvingade det radikala lagförslaget att bordläggas för tillfället.

Dansk Folkepartis gruppledare, Peter Skaarup, säger att ”Regeringen bör inte räkna med Dansk Folkepartis stöd för en ny epidemilag om den ser ut som det utkast som nu ligger framför oss”.

”Det här är nästan en sorts diktatur som hälso- och äldreminister Magnus Heunicke (S) nu försöker införa med långtgående befogenheter för sig själv”, sade Skaarup till Den Korte Avis och betonar:

”Med de tvångsmedel som finns i lagförslaget kommer regeringen att ha total makt över medborgarna, utan hänsyn till de rättsliga garantier som, i ett civiliserat och demokratiskt samhälle, utgör ett skydd för medborgarna mot missbruk från staten, och då bör regeringen inte räkna med Dansk Folkeparti.”

Den nuvarande epidemilagen antogs i mars. Men det är en tillfällig lag som löper ut i mars 2021. Den riktar in sig på en strikt begränsad och definierad pandemi, som Folketingspartierna har gett regeringen stora befogenheter att bekämpa.

Radikalt förslag

Detta är inte fallet med förslaget till den nya epidemiska lag som Heunicke har utarbetat, och som i sin nuvarande form skulle ge regeringen obegränsade befogenheter bortom kontroll för Folketingets partier.

Lagen skulle medföra att praktiskt taget alla sjukdomar som smittar kommer att omfattas av lagen. Således anges i lagförslaget inledningsvis att: ”Syftet med lagen är att skydda samhället och individer från de sjukdomar som avses i avsnitt 2 genom att utrota eller förebygga, förhindra och begränsa spridningen och införandet i landet.”

Enligt avsnitt två skulle lagen gälla ”infektionssjukdomar, allmänfarliga sjukdomar och samhällsfarliga sjukdomar”.

Det framgår också av punkt två att det är hälsovårds- och äldreministerns sak att avgöra när en av dessa löst definierade sjukdomar är så farlig för samhället och individer att epidemilagen måste aktiveras och överföra all makt till regeringen utan inblandning från Folketinget. Så det skulle inte vara inte upp till Folketinget att avgöra om en sjukdom är av sådan karaktär att all makt skall lämnas till regeringen. Tvärtom skulle det bli något som Magnus Heunicke själv skulle bestämma.

Polisstatens införande

Bara titeln på avsnitt tre i lagen, ”Åtgärder mot individer”, låter oroväckande.

Kort sagt handlar det om att upphäva alla de rättsliga garantier som normalt ges till medborgare i ett civiliserat samhälle som skydd mot missbruk från statens sida. Det talas om tvångsinläggningar genom polisiära åtgärder, tvångsmedicinering från polisen, för att inte tala om obehindrad tillgång till människors hem utan domstolsbeslut och rätten att låsa in människor.

Och det är, som nämnts, Magnus Heunicke eller hans efterföljare, som enligt utkastet på egen hand beslutar när en sjukdom har en sådan karaktär att alla dessa åtgärder måste sättas i verket.

Läkarförbundet: Epidemilagen utmanar rättssäkerheten

Även den danska läkarföreningen (DMA) har krävt att den nya lagen skulle skrotas. ”Vi tycker att det är lagar som går för långt”, säger Camilla Rathcke, chef för DMA. Hon sade till den danska statliga TV-kanalen DR att en sådan makt över medborgarna skulle ”gå över gränsen”.

Här påpekar hon bland annat att:

”Det är ett mycket långtgående utkast vi har sett, så jag är orolig för att det kommer att sluta med att det tillåts i sin nuvarande form. Utkastet bryter mot grundläggande principer. Lagen försöker ta hänsyn till varje tänkbar epidemi, och det är till sin natur helt omöjligt”, påpekar hon och fortsätter

”Lagen innehåller långtgående åtgärder som myndigheterna kan vidta. Vi talar i slutändan om användning av våld mot individer. Både gällande undersökning, behandling, isolering och sjukhusvistelse.”

Protester även i övriga Europa

När Spaniens premiärminister Pedro Sanchez utlyste en sjätte månad av undantagstillstånd i slutet av oktober, blev det dagar av protester över hela landet. I Barcelona blev det våldsamma sammandrabbningar mellan kravallpolis och demonstranter.

Men enligt en opinionsundersökning från opinionsinstitutet 40dB skulle sex av tio spanjorer stödja att isoleras hemma för att stoppa den andra vågen av coronavirus. Under den första vågen införde den spanska regeringen en av världens hårdaste nedstängningar, där invånarna bara fick lämna sina hem för nödvändiga ärenden.

Flera regioner har bett regeringen om tillstånd att återinföra isoleringsåtgärder. Hittills har dock hälsoministeriet sagt nej, med motiveringen att nuvarande restriktioner, med nattligt utegångsförbud och begränsat resande mellan regioner, är tillräckliga för att bromsa smittspridningen.

Förutom de 61,2 procent som stödjer isolering, visade undersökningen också att 72 procent ansåg att åtgärder för att minska smittspridning bör prioriteras även om de skadar ekonomin. De flesta uppgav också att de hade ändrat sitt beteende, såsom att begränsa deras sociala interaktion.

Undersökningen omfattade 2 000 personer och genomfördes mellan den 30 oktober och den 6 november, då antalet rapporterade fall ökade i de flesta regioner. Sedan den 9 november har smittspridningen visat tecken på att sakta ner.

Svaren i undersökningen varierar mycket beroende på politisk tillhörighet. Omkring 48 procent av dem som röstar på det nationalistiska Vox-partiet anser att ekonomin bör prioriteras, medan motsvarande siffra för anhängare till de styrande partierna socialistpartiet och Unidas Podemos är 14,6 respektive 10,8 procent. På samma sätt var de flesta av de styrande partiernas väljare positiva till isolering, medan de flesta av Vox-väljarna var negativa.

Protesterna mot nedstängningen i Italien nådde sin kulmen förra månaden och var förmodligen de mest omfattande på kontinenten. Marscher hölls i dussintals städer över hela landet, inklusive Rom, Neapel, Genua och Bologna.

I Slovakiens huvudstad Bratislava, gick anti-covid-demonstranter ut på gatorna den 17 november under den nationella helgdag som kallas Frihetskampsdagen. Dessa marscher ägde rum trots att de var olagliga enligt den slovakiska nödlagen, som syftar till att förhindra spridning av Coronavirus.

I veckan hölls också en stor demonstration i Berlin mot regeringens planerade ändring av lagen om smittskydd.

Pandemin består inte längre av samma virusvarianter som först. Dessa verkar inte heller vara lika farliga som de som drabbade Europa under första vågen.

Under den andra vågen – något som inte alls diskuteras i massmedia – finns det nu vetenskapligt stöd som visar att dödligheten har sjunkit avsevärt från förra våren.

Senaste