Den kinesiska militären används för att främja landets utrikespolitik, särskilt när det gäller dess globala intressen och dess mål att influera den internationella agendan, säger Chad Sbragia, statssekreterare till USA:s försvarsminister i Kinafrågor.
”Peking har för avsikt, eller tror att det kommer att behöva använda detta militära instrument, för att främja och försvara sin uppfattning om kinesisk suveränitet, säkerhet och utvecklingsintressen”, sade han och förklarade resultaten från Pentagons årliga rapport om Kinas militär under en tillställning med American Enterprise Institute, en tankesmedja i Washington.
Hans sammanfattning belyste tillväxten av den kinesiska flottan och landets planer på att öka sin förmåga att sätta in kärnvapen.
Kina har nu världens största flotta med 350 fartyg och ubåtar, vilket överträffar de 295 stridsfartyg som utgör den amerikanska flottan. I förra årets Pentagonrapport om Kina uppgavs dess flotta bara vara den största i regionen.
”Kina är den främsta fartygsproducerande nationen i världen i tonnage och ökar sin skeppsbyggnadskapacitet och kompetens för alla marinklasser”, står det i rapporten.
Dessutom kommer Kina ”att avsevärt utveckla” sina kärnvapen genom moderniseringar, inklusive en ökning av sin kärnvapenarsenal. ”Under det kommande årtiondet kommer Kina att expandera och diversifiera sina kärnvapen och sannolikt åtminstone fördubbla sitt lager av kärnvapenstridsspetsar”, enligt den nya 200-sidiga rapporten.
Rapporten om Kinas militära makt sänds till kongressen varje år. Dessutom har Pentagons nationella försvarsstrategi från 2018 skiftat den amerikanska militärens fokus från terroristbekämpning till ”stormaktskonkurrens” med Kina och Ryssland. Den ekonomiska politiken i Kina och dess militarisering av Sydkinesiska havet samt Rysslands ansträngningar att undergräva Nato och dess kärnvapenarsenal är viktiga frågor för den amerikanska militären, enligt den nationella försvarsstrategin.
Kinas ledare vill utveckla sin militär för att vara i ”världsklass” till 2049, vilket Pentagon tolkar som att vara på samma nivå eller bättre än andra stormakter som USA, enligt rapporten.
Försvarsminister Mark Esper har upprepade gånger sagt att Kina och Indiska oceanen – Stillahavsområdet är hans högsta prioriteringar.
”Det är osannolikt att [det kinesiska kommunistiska] partiet kommer att sträva mot ett tillstånd där Kina förblir i en position av militär underlägsenhet gentemot USA eller någon annan rival. Ett permanent tillstånd av militär underlägsenhet är en styggelse för partiets mål att förvandla Kina till ett ’stort modernt socialistiskt land’”, sade Sbragia.
Kinas militär har redan överträffat USA på tre områden som lyfts fram i rapporten: varvsindustrin, landbaserade konventionella ballistiska- och kryssningsmissiler samt integrerade luftförsvarssystem.
Sbragia påminde dock om att antalet fartyg inte representerar den faktiska förmågan hos flottan, men det visar ambitionen landet har att öka sin militära styrka. I betänkandet anges också att militären omstrukturerar så att den fungerar mer som en integrerad styrka.
För första gången uppgav rapporten antalet kärnspetsar som USA uppskattar att Kina har i lager. Det uppskattade antalet kärnstridsspetsar som Kina har är ”i den lägre delen av över 200”, enligt rapporten.
Men antalet stridsspetsar ger inte ”en holistisk förståelse” av var kineserna är eller var de vill vara, konstaterade Sbragia. Stridsspetsarna är en del av landets strategi att utveckla sin egen ”kärnvapentriad”, enligt rapporten.
”Inom det närmaste årtiondet planerar Kina att utöka sin ballistiska ubåtsflotta och konstruera bättre ballistiska missiler för sjöavfyrning med längre räckvidd, fullfölja utvecklingen av sina kärnvapenbärande ballistiska missiler för luftavfyrning, och att stationera dem med tillhörande bombplan. [Och även] stationera ytterligare fordonsburna [interkontinentala ballistiska missiler] och potentiellt utöka sin silo-baserade ICBM kapacitet”, sade Sbragia .
Kina vill också bygga fler militärbaser runt om i världen som de har gjort i Djibouti för att ”visa och upprätthålla militär makt på större avstånd”, står det i rapporten. Den kinesiska armén ”har sannolikt övervägt platser” för militärbaser i ett dussin länder, enligt rapporten, inklusive Thailand, Kenya och Förenade Arabemiraten.
Dessa nätverk av baser och logistik utomlands kan störa amerikanska militära operationer runt om i världen och även understödja kinesiska offensiva operationer mot USA, enligt rapporten.
”Deras ambitioner är inte små, och de är inte begränsade till ett enda geografiskt område. Detta är på en global skala”, sade Sbragia.
