Free Porn
xbporn
torsdag, 25 juli, 2024
torsdag, juli 25, 2024

Oljepriset kollapsar till negativa nivåer – säljare tvingas betala köpare för att bli av med oljan

Oljepriset föll med hela 220 procent till minus 37 dollar per fat den 21 april. ”Vi befinner oss i en deflation som kommer att sakna motstycke under resten av våra liv”, skriver New York Times. Det är första gången någonsin som oljan handlas till negativa pris. Priset steg till strax över noll efter några timmar, men priskraschen spås ge följdverkningar för hela världsekonomin.

Priset på råolja störtdök från cirka 20 dollar per fat till minus 37 dollar på bara några timmar under tisdagen den 21 april – en situation ingen sett tidigare och som trotsar alla teoretiska modeller. Priset avser det vanligaste sättet att handla amerikansk råolja på, så kallade West Texas Intermediate (WTI) terminskontrakt. I detta fall handlade det om leverans i maj, där sista dagen för handel var tisdag den 21 april.

Terminskontrakt är vanligt för råvaruhandel och innebär att priset avtalas i dag för en leverans som sker i framtiden. För WTI är det leverans till centrallagret i Cushing, Oklahoma. Även om detta lager har en enorm lagringskapacitet och kallas för Världens oljenav med över två dussin oljeledningar som sammanstrålar där, så är lagringskapaciteten ändlig. Efter åratal av låga råoljepriser har lagret fyllts upp och nu riskerade köparna att stå med olja som de inte kunde förvara någonstans.


Historisk priskrasch. Oljepriset rasade genom botten den 21 april, vilket spås få långtgående konsekvenser för främst USA:s ekonomi. Källa: Bloomberg

Kontrakten handlas dessutom inte bara mellan oljebolag, utan även av finansbolag, banker och hedgefonder som ett sätt att spekulera i oljepriset. Dessa aktörer säljer alltid sina kontrakt före stängningstid, eftersom de helt saknar intresse och möjligheter att ta emot den fysiska leveransen av oljan. Analytiker säger att priskollapsen beror på att dessa aktörer i panik ska ha velat bli av med sina terminskontrakt.

Eftersom olja innebär stora kostnader för förvaring, ville ingen köpa dessa kontrakt ens till så låga nivåer som några dollar. För att bli av med kontrakten och slippa ta emot olja, har därför finansiella aktörer behövt sälja vidare sina kontrakt till negativa priser – alltså betalat 37 dollar för att någon ska vilja ta emot oljan.

Rysk-saudiskt priskrig
Prisraset på olja, som pågått i flera månader, har redan fått ett namn: det rysk-saudiska oljepriskriget. Ingen vill ge upp sina marknadsandelar, och den sänkning i produktionen man kommit överens om är visserligen historiskt stor, men långt ifrån vad som hade behövts. Produktionen av olja har därför fortsatt trots den minskade efterfrågan, vilket i sin tur fått priserna att kollapsa över hela världen.

Det som ligger bakom den minskade efterfrågan är den minskade ekonomiska aktiviteten kopplat till coronaviruset, där framför allt efterfrågan på flygbränsle och bensin sjunkit drastiskt. Oljan har dock sjunkit avsevärt mer än priset på andra råvaror under coronakrisen. Saudiarabien ligger inte bara i priskrig med Ryssland, utan försöker även bli av med den nya konkurrenten, skifferoljan i USA, som utvinns med så kallad fracking.

Denna industri har haft en boom de senaste åren och gjort USA självförsörjande på olja, något man inte varit på flera decennier. Saudiarabien sade offentligt år 2016 att avsikten med det prisras som man då orsakade var att slå ut USA:s frackingindustri. Då tryckte man ned oljepriset från över 100 dollar per fat till under 25, men det räckte inte mer än till att bromsa utbyggnaden av nya frackinganläggningar.

Fracking olönsamt
Fracking är mycket dyrare än att pumpa upp oljan ur den saudiska öknen eller ryska taigan. Ett fat skifferolja kostar omkring 36 dollar att producera och transportera, medan motsvarande fat olja kostar under 10 dollar för Saudiarabien och cirka 19 dollar för Ryssland.

Enligt offentliga siffror har nya skifferfält exploaterats i en rasande fart de senaste åren i USA och produktionen nådde nya rekordnivåer så sent som i mars. Priskraschen ledde nu till att produktionen minskade med nästan 10 procent på bara någon dag. Redan tidigare under våren har flera oljeproducenter i USA gått i konkurs, och om priset stannar kvar på låga nivåer kommer personal att sägas upp och den infrastruktur som oljeproduktionen kräver kommer att säljas ut eller skrotas.

”Man kan inte bara aktivera infrastrukturen för olja igen. Återuppstart är omöjlig och projekten måste göra om från början”, skriver newstarget.com och hänvisar bland annat till att kompetensen kommer att skingras för vinden och jobba med annat när det är dags att återstarta oljeutvinningen.

Oljan är inte bara viktig för USA:s ekonomi, utan även strategiskt för att inte vara beroende av länder som Saudiarabien, Venezuela eller Ryssland. Det är också i det ljuset som analytiker tolkar president Donald Trumps utspel mot Iran den 22 april om att sänka deras patrullbåtar. Hoten höjde dock bara oljepriset högst temporärt.

Tillfällig kollaps med permanenta effekter
Terminskontrakt som ligger lite längre fram i tiden har också sjunkit, men inte alls lika mycket som majkontraktet. Olja som ska levereras i augusti gick till exempel bara ned till cirka 20 dollar per fat som minst. För leverans av olja nästa år är priset i dag 30 dollar. Men även om oljeprisets kollaps till negativa nivåer är tillfälligt, talar vissa bedömare om en potentiellt enorm skada för världsekonomin.

Utöver energisektorn drabbas även finanssektorn stort, banker och andra aktörer som spekulerat i en uppgång av oljepriset när det låg på rekordlåga 20 dollar har istället fått se sina investeringar gå upp i rök. Men det är inte bara de som spekulerat i stigande priser som drabbas. Det negativa oljepriset riskerar att utlösa även fenomenet ”counterparty risk”, vilket innebär att den som framgångsrikt spekulerat i fallande priser – ofta med hjälp av så kallade optioner – aldrig kommer att få sina pengar av motparten som inte längre kan fullfölja kontraktet på grund av ekonomiskt trångmål. Följdeffekterna kan bli enorma och smitta av sig på hela den finansiella sektorn.

Vissa bedömare spekulerar nu i att USA kommer att försöka få upp priset på olja på olika sätt. Inhemskt kan det göras genom till exempel stödköpsprogram och/eller importförbud från utlandet. Att genomföra något sådant är dock inte lätt och många spår därför en längre tid av låga oljepriser och därmed betydande svårigheter för den amerikanska ekonomin.

På sikt ger dock billig energi ekonomin en skjuts och den kan underlätta återhämtningen efter att pandemin släpper sitt grepp om världen. När den kinesiska och indiska ekonomin gick på högvarv och växte kraftigt 2008 nåddes en all-time-high för oljepriset med 147 dollar per fat.

Senaste