Redan under regeringsförklaringen sa Ulf Kristersson att han gärna ser att både Sverige och Finland går med i Nato så snart som möjligt. Under torsdagen besökte Kristersson för första gången Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i högkvarteret i Bryssel.
Väl i Bryssel lovade Kristersson att Sverige ska ”engagera sig tydligare och djupare i Natos antiterrorverksamhet”.
– Jag har väldigt stor respekt för de länder runt om i världen som systematiskt utsätts för terrorangrepp. Ska man samarbeta nära i en försvarsallians med ett nytt land vill man vara hundra procent säker på att det landet är väldigt starkt engagerat i kampen mot terrorism, sa statsministern.
Kristersson hoppas även att han snart ska kunna resa till Ankara för att diskutera Nato-medlemskapet med Turkiets president Erdogan. Även Jens Stoltenberg ska resa till Ankara, skriver TT.
– Jag tror att vi i närtid kommer att kunna ha en personlig diskussion med president Erdogan om vad vi gör och att det kan leda fram till ett Natomedlemskap, säger Kristersson.
Hittills har 28 Natoländer godkänt Sveriges ansökan, men nu kvarstår Ungern och Turkiet. Enligt Dagens Nyheter kommer Ulf Kristersson träffa Ungerns premiärminister Viktor Orbán på ett EU-toppmöte idag och imorgon.
Turkiet: ”Inga eftergifter”
Turkiets president säger enligt Reuters att det ser ut som att den svenske statsministern ”sällar sig till striden mot terrorism och terrorister”, men att ”uppriktigheten i hans uttalanden” kommer att testas i det planerade mötet.
Erdogan säger även att han inte kommer att säga ja till ansökan förrän Sverige genomför utlämningar av personer Ankara klassar som terrorister. Presidenten kommer inte göra några eftergifter då Turkiet är ”kompromisslöst i kampen mot terrorismen”.
Några eftergifter verkar dock inte Ulf Kristersson vilja se, då han under torsdagen sa följande till SVT angående överenskommelsen med Turkiet:
– Om jag ska understryka någonting, förutom överenskommelsens alla delar, så är det kampen mot terrorism.
Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, säger att det framöver kan bli lättare att skicka tillbaka de personer som Turkiet begär att Sverige utlämnar – på grund av den nya regeringens tuffare migrationspolitik.
– Den här regeringen driver en mycket tuffare politik vad gäller migrationsfrågor, så att det kan bli lättare att utvisa personer oavsett vad som händer med personerna om de kommer tillbaka till Turkiet, säger Levin.
