Den 28 september publicerade Expressen en debattartikel med titeln ”Klanernas ekobrott hotar grunden för vår välfärd”, författad av Björn Rosenlöf, mångårig kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Han menar att de minst fyrtio invandrarklanerna som bedriver den våldsinriktade, ofta narkotikakopplade kriminaliteten är ett samhällsproblem som tvivelsutan är illa nog för vårt samhälles stabilitet, men att samhällsekonomin både nu och på längre sikt tar större skada av den mycket mer omfattande ekonomiska brottsligheten som sker genom fusk och bedrägerier med svenska välfärdspengar, något som Björn Rosenlöf menar kan hota hela välfärdssystemet. I sin debattartikel är Rosenlöf tydlig med att det rör sig om klaner, eller som han själv uttrycker det, ”släktbaserade familjekonstellationer”, som bedriver omfattande fusk med exempelvis assistansersättning. Men den klanbaserade ekonomiska brottsligheten inom välfärdssektorn finns inte bara inom assistansbranschen säger Björn Rosenlöf till Nya Tider, även om just assistansbedrägerierna har blivit mest omtalade. Den ekonomiska brottsligheten finns inom fler områden, exempelvis utbetalning av lönegaranti; i stort sett alla former av bidrag samt även inom skolbranschen. Han beskriver också hur kriminella familjer kan bedriva företagsverksamhet eller kvittera ut bidrag, även fast de sedan många år bor i sina tidigare hemländer.
”Tiden är mogen”
I debattartikeln skriver Rosenlöf att problemet med de klanrelaterade välfärdsbedrägerierna har varit känt länge bland ekobrottsutredare och åklagare, men att det inte tidigare har uppmärksammats som det borde. När vi frågar honom om varför det kommer en så tydlig debattartikel just nu, även om problemet är välkänt sedan länge, säger han följande:
– Ja, varför inte tidigare? Det finns många orsaker till det. Vill man uttrycka det enkelt kan man väl säga att tiden är mogen, om man säger så.
När det gäller det tidigare utspelet från vice rikspolischefen Mats Löfving om att den grova gängbrottsligheten till stor del styrs av runt fyrtio klaner anser Björn Rosenlöf att det i och för sig var ett bra initiativ från Löfving att ta bladet från munnen. Samtidigt menar han, likt det han skriver i sin artikel, att det trots allt är förvånande att välfärdsbedrägerierna i form av ekonomisk brottslighet inte får större utrymme i medierna. Han tror att det helt enkelt har att göra med att krigsrubriker om gängskjutningar på den ena platsen efter den andra helt enkelt är mer lättförståeligt för den ordinäre mediakonsumenten, även om de fram tills bara för några veckor sedan inte hade någon tydlig klanstämpel i mainstreammedier. Och även om den accelererande gängbrottsligheten är nog så illa för det svenska samhället, menar Björn Rosenlöf att den ekonomiska brottsligheten i form av välfärdsbedrägerier ändå är ett större hot mot den samlade samhällsekonomin.
”Vi har åsiktskorridorer och politisk korrekthet”
En annan orsak till att den välfärdsbaserade ekonomiska brottsligheten från invandrarklaners sida tidigare har tonats ner, menar Björn Rosenlöf, har att göra med åsiktsklimatet i Sverige.
– Du vet lika väl som jag vilket politiskt klimat vi har i Sverige. Vi har åsiktskorridorer, och politisk korrekthet, och det slår ju igenom också bland tjänstemän. Vissa låter hellre bli att yttra sig av rädsla för repressalier.
”Det borde vara i allas intresse att det sker kontroller”
En del av det svenska välfärdssystemet som enligt Björn Rosenlöf inbjuder till fusk är assistansersättningen som personer med svåra funktionsnedsättningar skall kunna få från Försäkringskassan för att kunna betala för assistans han eller hon måste ha under hela eller delar av varje dygn för att klara av och få ett värdigt liv. Björn Rosenlöf säger samtidigt att det inte bara är assistansersättningen som är utsatt för fusk, utan han menar att hela välfärdssystemet är utsatt för bedrägerier, eftersom det inte finns någon effektiv kontrollmekanism för att undersöka det faktiska behovet hos de som söker samhällets olika stöd.
Samtidigt har det under senare år kommit många vittnesmål om hur många funktionsnedsatta upplever att det blir svårare att få exempelvis assistansersättning eller annat samhällsstöd som för den funktionsnedsatte kan vara avgörande för om personen i fråga kan ha en värdig och skälig levnadssituation. Många upplever att de helt enkelt blir mer ifrågasatta och kontrollerade av exempelvis Försäkringskassan. Hur kan man förstå båda dessa sidor av myntet, enligt Björn Rosenlöf?
– En handikappad eller sjuk person som har rätt till assistansersättning får helt enkelt finna sig i att bli kontrollerad. Det är ju i hans och alla andras intresse att ingen missbrukar systemet.
Skattemoral och samhällskontrakt urholkas
Vi frågar Björn Rosenlöf om den bristande kontrollen av hur pengarna faktiskt betalas ut kan bero på det tidigare ömsesidiga svenska samhällskontraktet som byggde på tillit mellan medborgare och välfärdssystemet i form av stat och myndigheter. Han menar att samhällskontraktet som det var förr säkert spelar in, men att verkligheten nu är annorlunda. Många är tyvärr beredda att ljuga och bedra det svenska välfärdssystemet. Han menar att den ekonomiska brottslighet vi nu bevittnar mycket väl kan hota både skattemoral och samhällskontraktet. Han tror att många fler kan börja ifrågasätta varför man skall betala skatt om kontrollen av hur våra gemensamma skattepengar används inte fungerar.
Handlar uteslutande om klaner från utlandet
När det gäller den ekonomiska brottsligheten som dränerar det svenska välfärdssystemet menar åklagare Björn Rosenlöf i sin debattartikel att problemet är betydligt större än bara fyrtio klaner eller släktbaserade familjekonstellationer, men likt vice rikspolischef Mats Löfving menar han att de klanrelaterade välfärdsbedrägerierna är ett importerat problem.
Björn Rosenlöf säger slutligen till Nya Tider att han åtminstone inte hittills har stött på att svenska familjer skulle ägna sig åt organiserad ekonomisk brottslighet på det sätt som de invandrade klanerna gör.
