Jimmie Åkesson äntrade scenen kl. 14 i ett mycket soligt Sölvesborg, efter att hans tidigare sambo, kommunstyrelsens ordförande Louise Erixon hållit ett inledande anförande. Åkesson började med att på klassiskt SD-manér beskriva hur det fina landet Sverige förstörts av makthavare som inte sett till landets bästa i första hand. Han menade också, med en formulering som synes efterapa Trumps berömda devis, att ”Sverige skall bli bra igen”.
En intressant sak i detta sammanhang var att han sade: ”Det går inte att låta de sju partier som i decennier förstört vårt land, sabbat för svenskarna, trasat sönder vår lilla, gemensamma plats i världen, vårt älskade, trygga hem här på jorden … Det går inte att låta dessa partier ensamma försöka reda ut den fullkomliga tragedi som de själva har ställt till med.” Ingen utsträckt hand fanns alltså i detta sammanhang till de möjliga samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna, utan SD framtonade här som Sveriges enda verkliga oppositionsparti. Detta ger en indikation om talets karaktär – det var i högre grad än exempelvis det nyligen timade Almedalstalet ett tal ägnat att väcka de egna sympatisörernas entusiasm.
Det var också mer av nationalistisk retorik, formuleringar som ”Sverige först” och ”vi älskar vårt land” vann anklang hos publiken. Invandringen fick ett längre avsnitt, där det nämndes att vi kan få se rekordinvandring i år. Samtidigt kom några ord om att Sverige alltid kommer att ha invandring och att de som sköter sig skall få stanna, i manus roligt formulerat som: ”(Kort, nyanserande utläggning om invandring…)” Det anses kanske ännu behövas, för att visa att partiet inte är rasistiskt.
Övriga politikområden som lyftes fram var profilfrågorna kriminalitet och elpriserna. På kriminalitetens område kom ett nytt förslag, att byta namn på Kriminalvården till Straffverket. Detta kan tyckas som en symbolisk åtgärd, men den har en djupare mening – det innebär ett avfärdande av den idé som varit förhärskande i svensk kriminalpolitik sedan ett halvt sekel, att vård och inte straff skall stå i centrum. Denna systemkritiska ansats kan tänkas vara ett sätt att få ett försteg gentemot Moderaterna, vilka också dem fokuserar mycket på brottsbekämpning i sin valrörelse.
Framför allt gick talet ut på att uppmuntra sympatisörer och partifolk. ”Sverige skall bli bra igen”, återkom som ett mantra, och det skall bli bra genom en röst på Sverigedemokraterna. Ja, detta budskap gjordes så uppenbart, att Åkesson slutligen sade ”gå och rösta!”.
Engagemang kan behövas. SD:s opinionssiffror är inte vad de har varit och många gräsrötter är skeptiska till högersamarbetet och den anpassning det kräver. Nu gäller det för Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna att väcka sina slumrande stridskamrater till liv, att återigen förbereda sig för strid.
