torsdag, 21 november, 2024
torsdag, november 21, 2024

Iran håller västerländsk gisslan

I förra veckan släppte Iran Kylie Moore-Gilbert, en brittisk-australisk medborgare som suttit fängslad sedan 2018, i utbyte mot tre iranier som dömts för att ha försökt attackera Israels ambassad i Thailand. Detta är en del av Irans långvariga kampanj för att samla på sig utländska — särskilt amerikanska och europeiska — gisslan, så att de kan användas som brickor i framtida diplomatiska uppgörelser med deras länder, sade amerikanska och europeiska diplomater till tidningen Business Insider. Detta känner även Sverige av i fallet med den dödsdömde läkaren Ahmadreza Djalali.

”Vad vi har observerat är … ett fokus på människor på besök i Teheran som de kan arrestera på falska anklagelser som aldrig verkar få någon lösning tills de behöver något”, sade en tidigare anställd vid amerikansk underrättelsetjänst.

”Iran tror att det alltid kommer att behandlas som en skurkstat av väst”, tillade han. ”Att ta gisslan genom kidnappning och arresteringar lönar sig om man inte bryr sig.”

För Sverige handlar just nu främst om den dödsdömde läkaren och forskaren i katastrofmedicin, Ahmadreza Djalali, som är svensk medborgare. Han greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Boken 426 dagar i Iran handlar om två svenska byggnadsarbetare som 2006 får ett uppdrag i Iran. Under en promenad tar de några bilder, häktas anklagade för spioneri och döms till tre års fängelse.

Irans avtal förra veckan om att utväxla en australisk-brittisk akademiker som hållits fången i Teheran i över två år, i utbyte mot tre iranier som fängslades för att ha planerat en attack mot Israels ambassad i Bangkok, är en del av en pågående iransk kampanj för att samla på sig gisslan från västländer, enligt amerikanska och europeiska diplomater.

Irans frigivning av den brittiska-australiska medborgaren Kylie Moore-Gilbert efter att hon gripits på anklagelser om spioneri 2018 — något som hon, Australien, och Storbritannien kraftfullt har förnekat — kom en dag före mordet på Irans främsta kärnforskare i Teheran i fredags. Iran har anklagat Israel för att ligga bakom attacken.

En europeisk underrättelsetjänsteman, som tidigare har förhandlat fram gisslanfrigivningar med Iran, beskrev avtalet om att släppa Moore-Gilbert som ett sätt för iranierna att minska spänningarna med USA och Europa.

Irans utspel kommer samtidigt som den avgående Trumpadministrationen och dess politiska allierade i Israel fortsätter att framstå som engagerade i handlingar som kan leda till militär konflikt – där det senaste var förra fredagens mord på Mohsen Fakhrizadeh, Irans främsta kärnforskare.

”Tja, mordet på Fakhrizadeh sätter ett betydande tryck för iranierna att replikera, men jag tror att de kommer att vänta”, sade underrättelsetjänstemannen.

”De har bestämt sig för att vänta på [tillträdande president Joe] Biden för att se om samtalen om kärnenergiavtalet kan återupptas. Frisläppandet av Moore-Gilbert är avsett att lugna saker och ting något med USA-allierade som kommer att behövas om Trump eller Israel driver på för en militär konfrontation.

”Det är därför de arresterade henne till att börja med: Om de någonsin behövde ett kort för att spela med britterna”, uppgav källan.

För Sveriges del kan det handla om den iranske man som för knappt ett år sedan greps på Arlanda. Han skulle besöka släktingar i Sverige, men anklagas för folkrättsbrott 1988 i Karaj i Iran. Han uppges vara chef för fängelset i Karaj där tusentals politiska fångar misstänks ha avrättats 1988. Ayatollah Khomeini, Irans dåvarande ledare, skall ha utfärdat en fatwa som beordrade avrättningarna. Det handlade om vänsteranhängare, intellektuella, studenter, personer i religiösa minoriteter och medlemmar av rörelsen Folkets mujahedin och andra oppositionspartier.

Irans strategi

Sedan bildandet 1979 har den iranska regimen upprepade gånger utsatt västerländska medborgare för gripanden eller kidnappning som ett sätt att få inflytande över förhandlingar, erbjuda potentiellt inflytande över fiender, eller helt enkelt att hålla på i fall de skulle vara användbara någon dag, enligt en tidigare högre amerikansk underrättelsetjänsteman.

”Det började med ockupationen av den amerikanska ambassaden [i Iran] 1979 men iranierna — ofta med hjälp av libanesiska lydtrupper som Hizbollah — såg under hela 1980-talet till att de vid varje given tidpunkt hade ett antal amerikaner eller britter som gisslan till hands för att förhandla med”, sade han.

”Det lugnade ner sig på 1990-talet men sedan 2001 har vi har sett en förnyelse av taktiken, men mer fokuserad på människor som de kan arrestera på falska anklagelser när de besöker Teheran och som aldrig verkar släppas innan de behöver något.”

Sedan 2015 har Iran gripit mer än 40 personer med dubbla medborgarskap, med stort fokus på iranier som bor i USA eller Europa. Reuters uppger att 30 personer greps mellan 2015 och 2018, och att 19 av dem var medborgare i både Iran och olika europeiska länder.

”Vi såg precis som bläcket bildligt sett torkade på [kärnkrafts]avtalet att de [Iran] metodiskt började arrestera utlänningar som reste till Teheran — vanligtvis med dubbla medborgarskap, som bor i USA eller Europa”, sade den amerikanska tjänstemannen.

”Det var tydligt att de hade varit återhållsamma på fånginsamlingen under slutfasen av avtalsförhandlingen, att de inte vill irritera någon tills det undertecknats, men när det skedde började de igen.”

Irans strategi för gripna med dubbla medborgare är uppenbart:

  • De skall förhöras gällande information om västerländska aktiviteter i Iran.
  • Ibland skall de erbjudas att spionera för Iran på dissidenter eller regeringar utomlands.
  • Om dessa förslag avslås skall de ställas inför rätta, ges ett långt straff, och så småningom friges till väst i framtiden i utbyte mot eftergifter.

”I fallet gällande Moore-Gilbert, kunde iranierna glänsa som ansvarstagande — ännu mer så med tanke på attacken mot kärnforskaren redan nästa dag — samt befria tre av sina egna killar från ett thailändskt fängelse”, sade den amerikanska underrättelsetjänstemannen.

”Och det kostar dem mer eller mindre ingenting att låta en kvinna de mycket väl visste inte var någon spion resa hem.”

De frisläppta iranska terroristerna, däribland Massoud Moradi som inte lyckades döda någon israelier, men väl att spränga bort sina egna ben. Foto: Stillbild Youtube

Listan är lång över personer som dömts för spioneri i Iran, men senare blivit släppta. Ett välkänt fall är den amerikansk-libanesiska affärsmannen Nizar Zakka. Zakka som bjöds till Iran 2015 för att medverka vid en akademisk mässa. Han greps och dömdes till ett tioårigt fängelsestraff för ”aktiviteter mot staten”.

Zakka släpptes våren 2019, mot frigivandet av den libanesen Qasim Taj al-Din som av USA anklagades för finansiering Hizbollah.

I juni släppte Iran den amerikanske marinkårsveteranen Michael White i utbyte mot frigivning av den iranske läkaren Majid Taheri som satt fängslad i USA.

För närvarande är mellan 15 och 30 utländska medborgare — däribland svenska, franska, amerikanska och brittiska medborgare — fortfarande under någon form av frihetsberövande i Iran. Personer från anglosaxiska länder dominerar listan.

Underrättelseanalytiker förväntar sig allmänt att regimen fortsätter att använda denna strategi för att behålla inflytande över länder som man sannolikt kommer att vilja omförhandla ett kärnvapenavtal med i framtiden.

Senaste