I nuläget är nästan 500 verksamheter, både offentliga och privata, i Sverige ”certifierade” av RFSL. HBTQI-certifikatet är i princip en meningslös stämpel som kan användas för att signalera att man har rätt ”värdegrund”. Men det är ”certifikat” som kostar betydande summor pengar, varav en stor del går till att finansiera ett migrationspolitiskt engagemang som RFSL har. Nu märker RFSL dessutom av att intresset för deras kurser och utbildningar sjunker kraftigt.
– Utbildningssektorn upplever problem i pandemin och det gör även vi, säger Pär Viktorsson Harrby, verksamhetschef på RFSL till SVT.
– Vi är oroliga för att färre kommer att prioritera att ta in HBTQI -certifiering. Vi har sett en nedgång bland dem som anlitar oss i år jämfört med tidigare.
Dyrt och meningslöst
HBTQI-certifiering är en utbildning som hålls i RFSL:s regi, och enligt dem själva bedrivs den från normkritiska perspektiv och genomförs under cirka fem månader med fyra halvdagars utbildningar och två workshops med speciellt utvalda ”HBTQI -grupper” av verksamhetens personal.
Målet är att de anställda som genomgår utbildningen skall lära sig mer om sexuellt avvikande grupper och hur de agerar, vad de säger och hur de behandlar dessa. När verksamheten har genomgått utbildningen och lärt sina anställda att vara politiskt korrekta samt ifrågasätta normer förväntas den ”ha personal med grundläggande kunskap om kön, sexualitet och normer, HBTQI-personers livsvillkor, diskriminering samt HBTQI-kompetent bemötande. Utöver det ska verksamheten även bedriva ett planmässigt utvecklingsarbete med konkreta insatser för att förbättra arbetsmiljö och bemötande, utifrån ett HBTQI-perspektiv.”
Några verkliga viktiga fördelar med detta är svårt att kvantifiera. För indoktrineringsutbildningen får dock verksamheterna betala dyrt, vilket i fallet för kommunala verksamheter hamnar på skattebetalarnas nota. Prislistan från RFSL börjar vid 50 000 kronor för 1-10 personer. För 10-15 är det 75 000 kronor och för grupper mellan 15-25 personer hamnar notan på 125 000 kronor.
Pengarna som man tjänar in används bland annat till att bekosta vad man kallar för RFSL Newcomers, en ”stödverksamhet för asylsökande och nyanlända HBTQI -personer.”
Flera verksamheter väljer att inte förnya sitt certifikat
Lasarettet i Enköping är en av RFSL:s kunder som inte tänker förnya sitt certifikat när det går ut 2021, rapporterar SVT. I stället väljer man att övergå till regionens eget utbildningsprogram, något en rad kommuner och andra regioner också har tagit fram.
– Vi landade i att det blev både ekonomiskt och kvalitetsmässigt bättre att anställa en person som skulle jobba med utbildning i likabehandling, säger Mikael Landsten, HR-controller på Region Uppsala, som arbetat med att ta fram programmet, till SVT.
– Vi ville ha ett bredare perspektiv på alla diskrimineringsgrunder. Ekonomiskt går det nog på ett ut, men det beror på hur många diplomeringar man vill göra. RFSL:s certifiering kostar ju en del.
Barnpsykiatrin i Örebro väljer även att utbilda personalen i sin egen regi istället för att anlita RFSL.
– Det här är en viktig fråga. Vi vet att HBTQ -personer beskrivit att man inte alltid får ett bra bemötande av hälsosjukvården, säger Ylva Rosen, verksamhetschef på BUP i Örebro.
– Vi räknade på det. Om 180 personer skall certifieras hos oss så kostar det omkring 350 000 kronor, vilket är nästan hela vår utbildningsbudget. Det blir väldigt dyrt.
På frågan från SVT om RFSL funderar på att sänka priset på sin utbildning på grund av kundtappet man ser svarar Harrby att man inte vill sänka ”kraven” vilka man ser som direkt bundna till priset istället för att försöka effektivisera sin utbildning.
– Vi vill inte sänka på kraven. Det är en balansgång när vi skall svara mot våra medlemmar. Vi anser att det är viktigt att ha en gedigen process. Däremot försöker vi erbjuda så många alternativ vi kan.
