Eftersom medströmsmedia i Sverige sällan tillåter att icke-medströmsrepliker offentliggörs har jag inget annat val än att svara på den svenska vänsterpartistiska riksdagsledamoten Malin Björks brev till EU-kommissionären med ansvar för inrikes frågor, Ylva Johansson, här på About Hungary.
I en debattartikel som publicerades på tisdagen uppmanade Malin Björk, Europaparlamentsledamot från svenska Vänsterpartiet, sin landsman, EU-kommissionären med ansvar för inre Ylva Johansson (som förresten också är ansvarig för EU:s nya migrationspakt), att hindra Ungern och vår ”rasistiska regering” från att ”kontrollera EU:s flyktingpolitik”.
Det skulle inte vara någon överraskning om Björks namn ringer en klocka hos dem som har hållit ett vakande öga på våra nordiska vänners oro för Ungern. 2016 turnerade hon i traditionella västerländska medier och hävdade att premiärminister Viktor Orbán ”spelade ett mycket farligt och rasistiskt spel”. Och i februari förra året skapade Björk rubriker med sin ljusa idé om att Europeiska folkpartiet skulle ”avsluta Orbán en gång för alla”.
I sitt senaste verk går Malin Björk ännu längre. Hon skriver att ”rasistiska regeringar i länder som Ungern och Polen kommer att motsätta sig allt som inte handlar om att bygga murar mot människor på flykt”.
Det här är nonsens.
Enligt Ungerns väletablerade migrationspolitik, en hållning som i stort sett har varit oförändrad sedan migrantkrisen 2015, måste alla flyktingar som är berättigade till asyl beviljas inresa till Ungern. Det finns dock två villkor som måste uppfyllas: asylsökande måste fly från förföljelse, och de måste ansöka om asyl från ett land där de anses vara i fara.
Medan den massa migranter som har nått våra södra gränser under de senaste fem åren kan ha börjat sin resa på flykt undan förföljelse, har de vid ankomsten till den ungerska gränsen redan passerat minst tre länder (till exempel Turkiet, Bulgarien eller Serbien) där de inte längre är i överhängande fara. I enlighet med gällande regler och förordningar kan asylansökningar i dessa fall nekas.
För det andra verkar det som om den svenska vänsterorienterade parlamentsledamoten fortfarande anser att flyktingarnas rättigheter bör sättas före våra medborgares rättigheter, eftersom hon fortsätter sin desperata kampanj till förmån för ett obligatoriskt ”omfördelningssystem”. Om man tänker på den senaste riksdagsvalet i Sverige måste man beundra hennes ideologiska beslutsamhet. Mer än 17 procent av väljarna stödde de starkt invandringskritiska Sverigedemokraterna – dubbelt så mycket som vad hennes eget Vänsterparti fick. Om hon väljer att ignorera det, så får det stå för henne. Men det skulle vara bra om hon respekterade åsikten hos mer än 98 procent av ungrarna som röstade emot någon som helst form av kvotsystem för migranter i en folkomröstning 2016.
Björk har spelat en nyckelroll när det gäller att argumentera för kvotsystemet för migranter i Europaparlamentet. Det förslaget står i strid med åsikterna hos den stora majoriteten av de ungerska väljarna och, vågar jag påstå, många, många medborgare runtom i Europa.
