Det är i en artikel i Svenska Dagbladet som professorn i virologi vid Umeå Universitet, Fredrik Elgh, skriver om sin forskning i tidigare pandemier och drar paralleller till coronaviruset SARS-CoV-2 och dess snabba spridning i Sverige. Genom att jämföra Ryska snuvan 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1969 med dagens situation menar professorn att vi kan dra flera nyttiga slutsatser. Han varnar dock även för att de svenska förberedelserna är kraftigt underdimensionerade med tanke på vad vi riskerar att råka ut för.
Professor: 50 000 kan dö i Sverige
”Coronavirussjukdomen sprider sig på ett sätt som påminner mycket om det vi känner från asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1969. Då som nu förekom många rapporter i media om spridning i övriga världen, rapporter om mindre härdar i Sverige och så plötsligt var pandemin över oss på bred front” skriver han.
Han menar att coronavirusets spridning påminner om pandemierna 1957 och 1969, och att vi i värsta fall står inför en situation där ett virus åter kommer att härja under tre månader, med två–tre särskilt intensiva veckor som är ”riktigt, riktigt jobbiga”.
– Det här kan få en fri spridning, och då påverkar det infrastruktur, samhällsapparat och individer, säger Elgh till Aftonbladet.
– Tittar du på ökningskurvorna över fall i Sverige så är de exponentiella. Även om de är begynnande.
Det ”värsta-fall-scenario” som professorn presenterar är baserat på de i nuläget mest optimistiska siffrorna, där han räknar med att nästan hälften av Sveriges befolkning blir smittade med bara en procents dödlighet, hälften av de officiella siffrorna som förs fram av WHO och Folkhälsomyndigheten och under en tredjedel av de nuvarande totalsiffrorna på 3,4 procent. Dessa siffror förutsätter även att de som smittas av coronaviruset ges tillgång till god sjukvård, vilket enligt de senaste officiella internationella siffrorna betyder att cirka 16 procent är i behov av vård för att inte riskera att avlida då deras fall är ”allvarliga eller kritiska”.
Experter kritiska mot Folkhälsomyndigheten
Fredrik Elgh tycker inte att Folkhälsomyndigheten gjort klart att det han beskriver är en möjlighet, som alla måste förbereda sig inför.
– Jag kan möjligen tycka att man har spelat ner riskerna. Man har inte uttryckt sig på ett sådant sätt att folk förstår att det jag beskriver skulle kunna hända. Det har man gjort i andra länder.
Hans kritik mot Folkhälsomyndigheten delas av andra experter. Joacim Rocklöv, epidemiolog och professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, delar uppfattningen om att myndigheten varit senfärdig och dessutom tonat ner allvaret i riskbedömningen.
– Jag tyckte nog att det verkade uppenbart mycket tidigare att det här skulle spridas mer när man tonade ner det rätt mycket från Folkhälsomyndighetens håll. Man skulle egentligen ha varit mer på sin vakt, säger Joacim Rocklöv till Aftonbladet.
Påstod att coronaviruset inte var farligare än influensa
En annan punkt han är kritisk mot är den breda jämförelse som Folkhälsomyndigheten vid flera tillfällen gjort där man jämfört det dödliga coronaviruset med influensan.
Statsepidemiologen Anders Tegnell har till exempel sagt: ”Dödligheten kommer sannolikt att hamna på samma nivå som när det gäller vanlig influensa”.
– Jag tycker inte att det finns så mycket som tyder på det. Jag håller inte med om det. Den evidens som finns tyder på att det har högre mortalitetsrisk än influensa, säger Joacim Rocklöv.
Rocklöv påpekar att fakta som finns tillgänglig tyder på att coronaviruset har en högre mortalitetsrisk, det vill säga risk att dö, än vad influensan någonsin haft. Statistiskt har han rätt, oavsett hur man vill beräkna mortaliteten kring SARS-CoV-2 – som döda av antalet smittade (cirka 3,4 procent) eller döda av antalet avklarade fall (cirka 6 procent). Man hamnar just nu långt över de runt 0,1 procent som dör av influensavirus.
Den bristande kommunikationen, där man aktivt spelar ner hur farligt coronaviruset är eller vilka effekter det kan få för Sverige, menar han är skadligt för samhället.
– Om man tonar ner riskerna betyder det att vi inte förbereder oss lika snabbt som vi kunde ha gjort. Det är det man gör i andra länder, man tar det lite allvarligare för att ta lite höjd ifall att sade Rocklöv.
Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten försvarar sig och de många felaktiga påståendena han själv kommit med sedan virusepidemin blev internationellt känd i januari.
– Vi och regionerna och smittskyddet har jobbat stenhårt med att hålla smittan borta. Vi har absolut inte undervärderat det här, säger Anders Tegnell.
Att tala om ett ”värsta-fall-scenario” är dock inte meningsfullt, anser han.
– Jag tycker inte det är bra att sprida katastrofscenarion, det bygger inte beredskap, det sprider bara passivitet och känslan att vi ändå inte kan göra något. Det är bättre att gå ut med en realistisk bild.
Återkommande felaktiga uttalanden
Som Nya Tider kunnat visa har just Anders Tegnell upprepade gånger kommit med uttalanden i massmedierna som varit fullständigt felaktiga. I januari meddelade han och Folkhälsomyndigheten att risken att den dödliga smittan skulle komma till Sverige var ”mycket låg”.
”För att det skall bli stora utbrott krävs att viruset är bra på att sprida sig från människa till människa. Så verkar det inte vara i det här fallet” sade statsepidemiolog Anders Tegnell i ett pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten den 20 januari.
Till SR sade han den 24 januari:
– Vi inte behöver oroa oss för att smittas av coronaviruset i Sverige.
När han möts av informationen om att flera experter är oroliga för en stor spridningsgrad i Sverige avvisar han den direkt.
– Att tala om att 45 procent av befolkningen kan smittas, det kommer inte att hända. Det är helt otänkbart utifrån vad vi vet om den här sjukdomen.
Han tycker också att jämförelsen mellan coronaviruset och influensan är helt rimlig.
– Som en sjukdom för individen är den väldigt lik influensa. En lindrig sjukdom för en stor andel av alla som får den och ungefär samma riskgrupper har större risk att dö. Sedan blir konsekvenserna annorlunda. Eftersom ingen är immun kan så många fler få den samtidigt. Det blir en mycket större belastning på vården och samhället. Det är där utmaningen ligger, inte i att det skulle vara en väldigt farlig sjukdom i sig, sade Tegnell till Aftonbladet.
I skrivande stund har 97 878 smittats av coronaviruset. 40 403 patienter är ännu sjuka. 6 479 är i en allvarlig eller kritisk situation (16 procent). Av de totalt 57 475 fallen som är avslutade har 3 353 dött (6 procent).
I Sverige har över 100 personer smittats än så länge.
