torsdag, 26 maj, 2022
torsdag, maj 26, 2022

Ett decennium av förändrade svenska shoppingvanor

I ett dynamiskt, digitaliserat samhälle är det oundvikligt att våra vanor som konsumenter förändras. Under de senaste åren har vi kunnat se en markant förflyttning av shoppingplattformar – från fysiska butiker till webbutiker. Trenden att spendera mer pengar online bara fortsätter att peka uppåt: oavsett om det rör sig om att köpa saker till hemmet, att beställa kläder, konsumera underhållning som casino på nätet eller använda streamingtjänster.  Men hur har våra svenska shoppingvanor ändrats under de senaste tio åren, och hur ser den globala bilden ut?

Från fysiska butiker till näthandel

E-handel, näthandel, distanshandel, online shopping eller elektronisk handel – kärt barn har många namn. E-handel definieras som handel med varor och tjänster över internet, innefattande både handel mot konsument, handel mellan konsumenter och handel mellan företag. En inblick i den första kategorien visar att den traditionella handeln som tidigare främst ägt rum i fysiska butiker där man som kund tagit med sig produkten direkt hem efter köpet dominerat, medan shoppingformer som postorder, telefonförsäljning, hemförsäljning och TV-försäljning utgjort en relativt liten del av kakan. Den senaste tiden har rollerna dock blivit ombytta och även om fysiska shoppingformer fortfarande existerar har den onlinebaserade handeln kommit att ta över alltmer, och många butiker ger idag sina konsumenter möjligheten att klicka hem varor direkt från nätet. Denna form av digital handel har växt stadigt under de senaste 20 åren. Exempelvis har omsättningen för matrelaterade återförsäljare ökat med 55% medan en stor uppgång även kan ses för detaljhandelsvaror.

Onlinebaserad underhållning

Samma trenduppgång kan ses bland underhållningsleverantörer. Några av de största vinnarna är streamingplattformerna där giganten Netflix ligger i framkant med en omsättning på 55,1 miljarder euros vilket är siffror som placerade plattformen som det 12:e mest inkomstbringande företaget förra året. Inte nog med detta så toppade de även sin egen prognos med en ökning på över 30% vilket förra året trissade upp aktiepriset till 1,30 USD i jämförelse med det förutspådda priset på 53 cent. Bakom dessa succésiffror ligger antalet prenumeranter: allt som allt lockade plattformen till sig över 8,7 miljoner nya prenumeranter vilket var en miljon fler nya användare än vad företaget förutsett. Även svenska Spotify har några kanonår bakom sig och under andra kvartalet 2020 ökade antalet betalande prenumeranter markant för att överskrida företagets interna prognos.

Svenskarnas shoppingmönster

Svenskens tendens att shoppa online har sakta men säkert pekat uppåt, om än brantare de senaste två åren. Studier visar att så många som sex av tio svenskar handlade mer på nätet jämför med föregående året. Man kunde också se att över hälften gjorde minst 50% av sina inköp online. På det stora hela stod svenska kvinnor för flest antal transaktioner med en procentsats på 62%, medan männen däremot stod för färre men dyrare transaktioner. Föga förvånande kunde man se att det stora skiftet till att handla på nätet främst ägde rum i större städer som exempelvis Stockholm som stod för en ökning på 13% förra året jämfört med för två år sedan. Den starkast växande åldersgruppen bland webbkonsumenter som hittar ut på nätet utgörs av de över 56 år. En intressant observation är även att den mest köpstarka gruppen som tenderar att spendera mest pengar online består av konsumenter i åldern 36-56 år med ett transaktionsvärde på 45% av totalen. Den yngre åldersgruppen på 18-35 år uppger dessutom att om de var tvungna att välja, skulle de föredra att göra alla sina inköp på internet istället för att enbart besöka fysiska butiker.

Samma trend från ett globalt perspektiv

En titt på den globala marknaden avslöjar samma tendens som man finner på den svenska: Onlinehandeln fortsätter att öka stabilt år för år. Under förra året steg exempelvis den nätbaserade handeln i USA med hela 32% jämfört med året innan, där 19,6% representerades av detaljhandelstransaktioner. Den allra största vinnaren till följd av denna ökning är tveklöst Amazon som stod för en tredjedel av dessa. Här på hemmaplan har Amazon i nuläget inte haft samma genomslagskraft. Exempelvis visar siffror att 70% av svenskarna inte ändrat sina shoppingvaror efter lanserandet av Amazon 2021 och att de valt bort jätten till förmån för andra webbutiker. Förklaringen tros ligga i oviljan att söka efter produkter på andra ställen när man redan vet var man kan hitta dem. Frågan återstår dock hur detta mönster kommer te sig i takt med att Amazon etablerar sig starkare i Sverige.

Avslutningsvis går det att konstatera att framtiden för E-handel ser ljus ut i Sverige. Alla siffror pekar åt samma håll och samtidigt som allt fler butiker erbjuder möjligheter till online shopping är det inget som tyder på att denna trend kommer att stanna av. Då den yngre generationen är redan van vid att handla digitalt, och i takt med att även äldre konsumenter anammar detta shoppingmönster kan slutsatsen dras att den nätbaserade handeln är här för att stanna.

Senaste