Snabb problemutveckling i spåren av Sars-CoV-2
I min första artikel om coronakrisens följder, i Nya Tider v.12/2020, pekade jag på problemet med Just-in-time-strategins och globaliseringens risker, när flera viktiga producentländer till stor del stängde sin produktionsapparat. Insatsvarorna kan inte längre levereras och hela industrier riskerade att tvingas stänga i väst, inte minst i Sverige. Att effekterna blev just det kunde vi konstatera genom ett antal exempel i uppföljaren i Nya Tider v.13/2020. I denna artikel går vi igenom regeringens företagspaket, som presenterades den 16 och 25 mars. Större delen av besöksnäringen, hotell- och konferensbranschen, flygbranschen och några av våra största industriföretag har stängt ner eller kör på minimal sparlåga. Konkurserna har redan börjat öka och behoven av stöd växer snabbt.
Regeringens krispaket 1 – 16 mars – Stärkt likviditet genom anstånd med skattebetalning
Ambitionen är att företag, genom att begära anstånd med att betala in skatt, sociala avgifter och moms till Skatteverket, skall kunna stärka sin likviditet och därigenom klara krisen bättre när effekterna av coronasmittan drabbar dem. Man skall dock vara medveten om att åtgärden innebär en ökad skuldsättning, som är belagd med både ränta och en särskild avgift. För många företag är detta förknippat med en stor risk, eftersom åtgärden innebär att man ökar sin skuldsättning. Det kan i sig leda till att man riskerar att hamna i soliditetsproblem istället, vilket kan leda till att man tvingas i konkurs.
Det blir också intressant att se hur Skatteverket tolkar denna åtgärd. Flera tusen företag har redan ansökt om uppskov med skatteinbetalningen. Skatteverket har i skrivande stund inte börjat hantera anståndsansökningar som gjorts med utgångspunkt från regeringens nya förslag, eftersom lagändringen inte träder i kraft förrän den 7 april. Med nuvarande regler kan Skatteverket vägra anstånd, och då kan verket i stället i vissa fall kräva betalning av ägare eller styrelse.
Staten tar över karensdagen och sjuklöneansvaret i två månader
Genom förslaget tar staten hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj. Karensdagen vid sjukdom tas bort för den anställde fram till och med 31 maj, och sjukpenning betalas ut även för den första sjukdagen. Även egenföretagare ersätts genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1 till 14.
Företagare med enskild firma och handelsbolag är särskilt utsatta för höga risker när sjukdom eller andra orsaker sätter käppar i hjulet för verksamheten, eftersom man alltid är personligt betalningsansvarig för företagets skulder. Denna åtgärd är därför särskilt viktig för just den kategorin företagare.
Alla företag drabbas dock hårt ekonomiskt av hög sjukfrånvaro. Sjuklöneansvaret för arbetsgivare är generellt sätt en mycket kontroversiell fråga, som varit och är en källa till många konkurser bland småföretagare som inte har råd att betala lön till frånvarande personal.
Korttidspermittering – ett direkt stöd
Förslaget går ut på att företag kan deltidspermittera personal och få delar av kostnaden betald av staten. Den anställde får behålla 90 procent av sin lön och arbetsgivarens lönekostnader minskas med mellan 19 och 53 procent, beroende på hur stor del permitteringen avser. Staten står för mellanskillnaden, upp till 45 procent av arbetskraftskostnaden. Syftet med åtgärden är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när problemen kring coronasmittan lugnar ner sig. Åtgärden har initierats av, i första hand, företagarorganisationer.
Regeringens krispaket 2 – 25 mars – Uppskov med skattebetalning, hyresrabatter och sänkta socialavgifter
Regeringen säger sig vilja stärka likviditeten för hela företagssektorn och lägger till möjligheten att begära uppskov med inbetalningen av moms även för småföretag med helårsredovisning. Denna åtgärd är en utvidgning av det första förslaget, med samma riskmoment och kostnader som beskrivits ovan.
Vissa särskilt utsatta branscher stöttas med statligt stöd till hyresrabatter. Staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran. Stödet ska kunna sökas i efterhand och gälla för perioden 1 april – 30 juni.
Minskningen av sociala avgifter innebär minskade kostnader för företagen, med 21,2 procent av löner upp till 25 000 kronor för max 30 anställda. Åtgärden gäller från mars till juni. För många företag innebär coronarelaterade problem att man blir av med ett par eller några månaders intäkter. Att bara skjuta upp kostnaderna till framtiden, betyder en kraftigt minskad lönsamhet, kanske under flera år. Många företag kommer inte att klara av sådana kostnadsökningar. Därför är kostnadsminskningen viktig.
Statlig lånegaranti till mindre företag
Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån som bankerna ger till företag som fått ekonomiska svårigheter till följd av det nya coronaviruset. Denna åtgärd löser en del av de problem som många pekat på med de 500 miljarder kronor som Riksbanken skapat för att bankerna skall kunna låna ut pengar till företag som får problem i Coronavirusets spår.
Eftersom bankerna blir kreditansvariga gentemot Riksbanken, måste de kräva säkerhet av företagen och företagen som behöver lånen har ofta brist på säkerheter, eftersom lånebehovet uppkommer till följd av bristande lönsamhet. Genom att staten lämnar lånegaranti, blir det lättare för företagen att kunna få de aktuella lånen.
Ökad avsättning till periodiseringsfond
Genom åtgärden kommer enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att kunna sätta av hela sin vinst för 2019 och därmed skjuta upp beskattningen. Om företaget gör förlust under 2020, kan vinsten från 2019 kvittas mot 2020 års förlust. För företagarna betyder det att skattekostnaden kommer att minska kraftigt, vilket innebär ett mycket välkommet direkt stöd till denna grupp företag. Om coronakrisen inte blir alltför långvarig kan en sådan åtgärd bidra till att många företag klarar sig igenom krisen någorlunda helskinnade.
Strukturproblem återstår
Ett mycket omfattande problem för väldigt många företag, inte minst småföretag, är att man har alldeles för lite eget kapital och väldigt små reserver i form av sparade pengar. Det beror till stor del på att det inte finns särskilt stora möjligheter att spara oskattade pengar i företagen, oavsett bolagsform.
Ett förslag som ibland diskuteras är att införa en, frivillig eller tvingande, avsättning av en del av varje års vinst till ett skattefritt riskkonto. Finessen med ett sådant sparande, i jämförelse med periodiseringsfonderna, är att pengarna finns på ett konto. Det blir inte bara en bokslutsåtgärd. Man skulle därigenom kunna bygga upp en krisfond med pengar, som får användas i specifika situationer när företaget hamnar i svårigheter, till exempel för att täcka lokal- eller personalkostnader och skatter och inte kunna användas för vinstutdelning.
En sådan ordning skulle stärka såväl företagens möjligheter att överleva framtida kriser och minska statens kostnader för att rädda företag som hamnar på obestånd. Det skulle stärka Sveriges framtida motståndskraft mot kriser av den typ vi nu ser.
