Inrikesminister Priti Patel har bett sina tjänstemän att titta på en asylpolitisk åtgärd som har varit framgångsrik i andra länder, har BBC erfarit.
Financial Times säger Ascension Island, mer än 600 mil från Storbritannien, är en föreslagen plats.
Utrikesdepartementet skall ha gjort en bedömning av Ascension – som inkluderade det praktiska i att överföra migranter tusentals kilometer till ön – och beslutade sig för att inte gå vidare med idén.
Ascension är en vulkanö mitt i Atlanten med mindre än 1 000 invånare, som alla är anställda vid de organisationer som verkar på ön eller deras familjer. Flygbasen på ön används både av USA och av Storbritannien, för de senares del som en del av skyddet av Falklandsöarna.
Ön är koloniserad sedan 1815, när Royal Navy satte upp ett läger för att övervaka Napoleon på Sankta Helena, över 100 mil därifrån
En källa inom brittiska inrikesdepartementet sade ministrarna tittar på ”alla alternativ som kan stoppa småbåtarna och fixa asylsystemet”. Bland annat diskuteras att skapa asylcentra i Nordafrika, något som också har diskuterats i EU.
”Storbritannien har en lång och stolt historia av att erbjuda skydd åt dem som behöver skydd. Tiotusentals människor har återuppbyggt sina liv i Storbritannien och vi kommer att fortsätta att tillhandahålla säkra och lagliga vägar i framtiden.”
”Som ministrarna har sagt så utvecklar vi planer för att reformera politiken och lagarna kring olaglig migration och asyl för att säkerställa att vi kan ge skydd till dem som verkligen behöver det, samtidigt som man förhindrar missbruk av systemet och kriminalitet i samband med det.”
Inga slutgiltiga beslut har ännu fattats.
”Logistisk mardröm”
Labours skugginrikesminister Nick Thomas-Symonds sade: ”Denna löjliga idé är omänsklig, helt opraktisk och fruktansvärt dyr – så det verkar helt rimligt att denna Toryregering kom på det”.
Alan Nicholls, en medlem av örådet på Ascension, sade att flytta asylsökande mer än 600 mil till det brittiska territoriet skulle vara en ”logistisk mardröm” och inte välkommet av öborna.
Han sade också till BBC Radio 4:s program Today att förekomsten av militärbaser på ön kan göra konceptet ”omöjligt” på grund av säkerhetsskäl.
Australien har använt offshore-läger och förvaringsenheter för asylsökande sedan 1980-talet på Nauru och Papua Nya Guinea, något som ses som kontroversiellt, men som kan ha inspirerat de brittiska tankegångarna. Australienska flottan stoppar båtarna och tar migranterna till lägren tills deras ärenden är utredda.
FN:s flyktingorgans representant i Storbritannien, Rossella Pagliuchi-Lor, sade att förslaget skulle bryta mot Storbritanniens skyldigheter gentemot asylsökande och skulle ”ändra vad Storbritannien är – dess historia och dess värderingar”.
När hon talade inför det brittiska parlamentets särskilda utskott för inrikes frågor sade hon att den australiska modellen hade ”medfört ett enormt lidande för människor, som inte är skyldiga till annat än att söka asyl, och det har också kostat enorma summor pengar”.
Förslaget kommer samtidigt som rekordmånga migranter anländer till Storbritannien i små båtar över Engelska kanalen denna månad, något som Patel har lovat att stoppa. Fram till slutet av augusti hade över 5 000 migranter kommit i små båtar, vilket är mer än dubbelt så många som kom under hela 2019. Det är i och för sig lägre siffror än de motsvarande för Spanien (10 800) och Italien, med knappt 17 000 båtmigranter mellan januari och augusti 2020.
Laura Trott, konservativ parlamentsledamot för Sevenoaks i Kent, sade att det var ”helt rätt” att regeringen tittade på offshore asylcenter för att ”minska trycket” på Kent, som var ”oförmöget att ta emot några fler barn”.
För att kunna få asyl i Storbritannien måste de sökande kunna bevisa att de inte kan återvända till sitt hemland eftersom de fruktar förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, politiska åsikt, könsidentitet eller sexuella läggning.
Asylsökande kan inte arbeta medan deras begäran behandlas, så regeringen erbjuder dem ett dagtraktamente på drygt 5 pund och boende, ofta på vandrarhem eller i delade lägenheter.
Förseningarna i handläggningen av brittiska asylansökningar ökade betydligt förra året, och fyra av fem sökande under de tre sista månaderna 2019 väntade sex månader eller mer på att deras ärenden skulle behandlas. Det kan jämföras med tre av fyra under samma period 2018.
