tisdag, 21 maj, 2024
tisdag, maj 21, 2024

Alternativ för Tyskland upplöser etnonationell ”flygel”

Partistyrelsen för Alternativ för Tyskland fattade två beslut vid sitt sammanträde den 20 mars; den radikala ”flygeln” inom partiet skall upplösa sig själv och den kontroversielle läkaren och författaren Wolfgang Gedeon utesluts ur partiet. Ända sedan partiet höll sin årliga konferens i månadsskiftet till december har frågorna om Gedeons medlemskap respektive ”flygelns” ställning diskuterats, såväl internt inom partiet som i media.

Partistyrelsen för Alternativ för Tyskland (AfD) uttalade att den ”förväntar sig att flygeln offentliggör en förklaring att denna informella sammanslutning före den 30 april upplöser sig självt”. Flygeln är benämningen på den del av partiet som är uttryckligen etniskt-nationalistisk och som uttrycker stolthet över det tyska folket. Dess talesperson är Björn Höcke, ordförande för AfD i delstaten Thüringen.

Beslutet fattades med elva ja-röster, ett nej och en nedlagd röst.

Bakgrunden till beslutet är att tyska Författningsskyddet den 12 mars tillkännagav att man numera anser sig ha tydliga belägg för att ”flygelfraktionen” inom AfD är högerextremistisk och inte konform med republikens författning. Tidigare har man betecknat flygeln som ”ett misstänkt fall”, en beteckning som skapat debatt. ”Flygeln” ställs nu under ”observation”, vilket innebär att det blir tillåtet för Författningsskyddet att som informatörer använda sig av så kallade ”förtroendepersoner” – i dagligt tal infiltrerande tjallare.

Författningsskyddets uttalande sammanhänger med den starkt radikaliserade kritiken – för att inte säga mediala hetsen – mot AfD de senaste månaderna. Bland annat har Dresdens stadsfullmäktige utlyst ”nazist-nödläge” efter AfD:s framgångar där.

Våldsdåd utnyttjas för hets mot AfD
I somras mördades en politiker vid namn Walter Lübcke i Hessen. Gärningsmannen sägs vara ”högerextremist” och sammankopplas med partiet utan att det gått att visa att han haft någon förbindelse med det. Samma politiska beteckning används på den man som misslyckades med ett angrepp på en synagoga i staden Halle i oktober, även denne utan koppling till AfD. Den 19 februari sköts åtta personer med utländsk bakgrund ihjäl i Hanau i delstaten Hessen. Gärningsmannen begick självmord efter dådet sedan han först mördat sin mor. Han var uppenbart psykiskt störd. Också detta dåd har utnyttjats maximalt mot AfD, som anses medskyldig genom att bidra till att ”skapa en främlingsfientlig stämning” i landet genom sin kritik av invandringspolitiken.

De senaste månaderna tycks regeringschefen i fristaten Bayern, Markus Söder, ha varit grövst och mest högljudd när det gäller nazist- och fascistbeskyllningar mot AfD. Beteendet förklaras av att hans kristsociala parti (CSU) varit oroliga att förlora röster i kommunalvalet i Bayern som hölls den 15 mars. CSU gick tillbaka något men klarade i stort att behålla sin ställning.

Inrikesminister Horst Seehofer (CSU) förklarade nyligen att högerextremismen är det största hotet i Tyskland och har lovat att vidta åtgärder. I mitten av mars i år förbjöds den rörelse som kallar sig ”Reichsburger” (tyska: ”Medborgare i Tyska riket”) och det gjordes en polisrazzia i tio delstater mot dess medlemmar. Det handlar om en liten gruppering som ej erkänner ej den tyska staten av i dag utan menar att det enda legitima Tyskland är det som fanns 1937.

Ideologiska klargöranden på AfD:s partikonferens
I slutet av november höll AfD partikonferens i den relativt lilla industristaden Braunschweig, inte långt från Wolfsburg där Volkswagen tillverkas. Partiet hade hyrt en konferensarena med namnet Volkswagen Halle, sponsrad av bilkoncernen och försedd med företagsnamnet på fasaden. Veckan före partiets samling krävde koncernens ledning att namnet Volkswagen skulle täckas över under partikonferensen. Så skedde också, samtidigt som en del av de 600 delegaterna förklarade att de knappast skulle välja Volkswagen när det var dags att köpa ny bil nästa gång.

I samband med konferensen förklarade partiordföranden Jörg Meuthen att majoriteten i AfD är borgerlig och frihetlig och att partiet utgör det enda alternativet till ”ekosocialismen”, det vill säga det framgångsrika Gröna partiet. AfD är för atomkraft och tror inte att klimatet kan styras genom mänskliga åtgärder.

”Flygeln” är ingen formell organisation inom partiet utan ett informellt nätverk eller en strömning med några framträdande ledarprofiler. Den har utmärkt sig genom betoning på den nationella tyska identiteten som något positivt. Dess mest framträdande personlighet, historieläraren Björn Höcke, menar att självanklagelserna för Tysklands mörka år på 1930- och 40-talen har gått för långt. Tyskarna har rätt till nationell stolthet. Höcke leder partiet i delstaten Thüringen där det fick 22 procent av de avlagda rösterna vid det senaste valet 2019. Vid hans sida som ledande gestalt finns Andres Kalbitz, partiordförande i delstaten Brandenburg.

Det är framför allt i dess båda delstater i sydöstra hörnet av Tyskland som ”flygeln” är stark. Men den har samtidigt många sympatisörer i andra delstater, även i väst, bland annat i Westfalen. Samtidigt har det funnits ett tydligt motstånd mot grupperingen, bland annat från partiavdelningarna i Hamburg och i Westfalen.

Pegida och Identitärer på AfD:s ”oförenlighetslista”
Partiordföranden Jörg Meuthen, som är ekonomiprofessor till professionen och medlem av EU-parlamentet, förklarade att han själv och Björn Höcke representerar två olika inriktningar och de skulle inte kunna leda partiet gemensamt av den anledningen. Det skulle enligt Meuthen inte fungera. Han håller hårt på den lista med oförenliga engagemang i andra grupper som AfD ensam bland alla partier har antagit och publicerat på nätet.

Partiledningen med ordföranden Jörg Meuthen menar att den etno-nationella ”Flygeln” endast utgör 15 procent av partiet och bör upplösa sig själv. Man har en lista på 250 organisationer som anses oförenliga med ett medlemskap i AfD, däribland Pegida, som öppet stödjer AfD:s politik. Foto: AfD

Oförenlighetslistan omfattar omkring 250 organisationer förtecknade på 12 A4-sidor. Man kan enligt partistyrelsen inte både vara medlem i AfD och medlem i någon av dessa grupper. Listan innehåller en brokig blandning av grupper som anses extrema; här finns islamiska, kurdiska och kommunistiska grupper, antifascister men också proteströrelsen Pegida, som vill motverka en islamisering av Europa och i vars led man ofta ser AfD-flaggor, samt de identitära. Många av dessa grupper är små, tämligen extrema och enbart lokalt förekommande och inte allmänt kända. En del är med olika profil nationalsocialistiskt präglade.

En motionär ville under partikonferensen diskutera frågan huruvida den identitära rörelsen verkligen är oförenlig med AfD. Han menade att denna ungdomsrörelse, som gjort sig känd för uppseendeväckande aktioner genom att bland annat hyra ett fartyg för att patrullera Medelhavet och som symboliskt blockerade gränsen mellan Italien och Österrike för att stoppa migrantströmmen, tvärtom borde få partiets stöd. Rörelsen står i Tyskland under Författningsskyddets uppsikt. Partikonferensen beslutade att ej ta upp saken på dagordningen, och därmed står gruppen kvar på listan över icke önskvärda.

Partiet har enbart haft ett fåtal uteslutningar, vilket bland annat beror på att de tyska lagarna har höga krav för att kunna uteslutna en medlem ur ett politiskt parti. Det finns ett stort demokratiskt utrymme för att ifrågasätta och debattera gällande partiprogram. Det tar i regel lång tid att utesluta någon och den medlem som partiledningen vill utesluta har möjlighet att överklaga.

Vid AfD:s konferens valdes skiljedomare till de interna partidomstolarna som finns i varje delstat samt på den nationella förbundsnivån. De tyska politiska partierna har interna domstolar dit medlemmar kan anmäla om en partistyrelse anses bryta mot partiets stadgar. De som råkar ut för uteslutningsförfaranden överklagar ofta till dessa. Uteslutningar kan i sista hand prövas inför allmän domstol, något som inte är möjligt i Sverige.

Ett fåtal uteslutningar från AfD
Ett uppmärksammat fall nyligen gällde en dam från en känd adlig familj, Doris von Sayn-Wittgenstein, som uteslöts på grund av ekonomiskt stöd till en gruppering på oförenlighetslistan.

Minoriteter i partiet, som grupperingen inom partiet kring Wolfgang Gedeon, som anser sig vara ”ett alternativ inom Alternativ för Tyskland” (”jag är AfD i AfD”) samt den nationaletniska falangen med Björn Höcke som ledare, har länge varit omdiskuterade.

Vid sammanträdet den 20 mars fattade partiledningen för AfD beslutet att ur partiet utesluta Gedeon, som är pensionerad läkare och författaren, och som verkar i delstaten Baden Württemberg. Ett uteslutningsförfarande har sedan en tid pågått mot Gedeon, som dock var invald att delta i partikonferensen i november och även ställde upp som kandidat till partiordförandeposten. Enligt partiledaren Meuthen är han antisemit och har uttryckt det på ett oacceptabelt sätt.

Partiledningen har dröjt med beslutet att utesluta Gedeon med hänvisning till svårigheterna att enligt tysk lag utesluta någon ur ett politiskt parti.

En motion vid partikonferensen i november som antogs kräver att medlemmar i olika regionala partistyrelser, som driver uteslutningsärenden men ej lyckas genomföra dessa, inte skall få vara styrelseledamöter under fem års tid. Motiveringen till motionen var att det enligt kritiker förekommer att styrelseledamöter missbrukar sin makt att utesluta för att offentligt misskreditera partimedlemmar som de ej gillar eller som är rivaler till dem inom partiet.

Splittring av AfD på grund av ”flygeln” och Gedeon?
Vid konferensen i november kom skillnader som finns mellan olika fraktioner inom partiet till uttryck, och tyska medier rapporterade som man brukar, att partiet ”nu högerradikaliserats ännu mer”. Någon öppen splittring inträffade dock inte. Frågan är om det kommer att ske nu.

Partiordförande Jörg Meuthen gjorde vid konferensen klart att ”flygeln” är en falang vid sidan av partiets huvudfåra. En anledning till att den setts som problematisk är att dess sympatisörer deltagit i Pegida-rörelsens demonstrationer i Dresden och att Björn Höcke talat vid flera sådana demonstrationer. I en intervju förklarade Meuthen att ”Björn Höcke är en gränsgångare som går fram och tillbaka över gränsen. Den etniskt-nationalistiska grupperingen inom AfD är inte i majoritet.”

Wolfgang Gedeon, som ställde upp som kandidat till partiledarposten, utesluts ur partiet efter anklagelser om antisemitism. Foto: AfD

Meuthen förklarade att det måste finnas en brandvägg och när det ”föreligger barnsjukdomar” i partiet följer han som ordförande en tydlig ordning. Först tillrättavisar han företrädare som kommit bort från partilinjen genom att ringa upp dem och samtala med dem.

– Vi är ett högerparti men inte högerextremt: Vi vill bli ett regeringsdugligt parti. Ett brett folkligt parti med hjärta för de små människorna.

I den konservativa tidskriften Cicero uttalar sig Georg Pazderski, som är chef för AfD-partigruppen i delstaten Berlin (ej att förväxla med Förbundsdagen). Han menar att partiledningens beslut är konsekvent eftersom det bara finns ett enda Alternativ för Tyskland. ”Det får inte bli så att vi splittrar oss i grupperingar som driver sin egen politik. Om man vill skapa politik måste man arbeta i partiets gruppering, inte parallellt vid sidan av den. ’Flygeln’ är bara en del av partiet, uppskattningsvis 15 procent. ’Flygeln’ har tidigare haft egna möten, egen hemsida, logo och annat.”

I en intervju i nätpublikationen Sezession, som kallar sig själv ”högerintellektuell”, säger Björn Höcke dagen efter partiledningens krav på att ”flygeln” skall upplösa sig själv, att han inte söker konfrontation med partiet. Alternativ för Tyskland har utvecklat sig mycket bra sedan ”flygeln” grundades, och därför behövs det nu ”en ny impuls som visar utöver flygeln och betonar partiets enhet.”

– Flygeln skapades för fem år sedan genom ”Erfurt-resolutionen” för att förhindra att AfD skulle bygga in sig i etablissemanget, säger Höcke till tidningen.

Flygeln förhindrade enligt Höcke att AfD upphörde att vara ett alternativ, och bara blev ett stödhjul för Merkel.

– Vår impuls då var nödvändig, men nu behövs en ny impuls som når utanför flygeln och betonar partiets enhet.

Senaste