Den 10 maj kom signaler från Folkhälsomyndigheten om att man inför sommaren avsåg att lätta något på de rekommendationer för personer över 70 år som infördes för cirka två månader sedan på grund av coronapandemins härjningar i Sverige. Enligt dessa rekommenderas personer över 70 år att undvika att åka kollektivt eller handla i butik, och helst inte träffa andra människor, inte ens anhöriga. En sträng isolering och karantän för denna åldersgrupp, med andra ord.
Det var Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson som i SVT:s program Agenda flaggade för att man avsåg att höja åldersgränsen för isolering och karantän med några år. Detta skapade förväntan och glädje hos inte bara många 70-plussare, utan även för alla deras anhöriga och vänner.
”En käftsmäll!”
Den 26 maj kom dock beskedet vid den dagliga presskonferensen som varje dag hålls om Covid-19, att det inte blir några nya rekommendationer. Statsepidemiolog Anders Tegnell och socialminister Lena Hallengren meddelade att de hittillsvarande rekommendationerna för personer över 70 år förblir oförändrade och förlängs på obestämd tid.
En som är kritisk mot att man inte lättade upp rekommendationerna är Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet samt föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa.
– Jag och många med mig blev nog väldigt förvånade och besvikna över beskedet, säger Ingmar Skoog till Nya Tider.
– Jag skulle säga att det både var en antiklimax, men också nog upplevdes av många som en käftsmäll mot 70-plussare, fortsätter han.
Stora hälsoeffekter och bristande livskvalitet
edan när beskedet om bibehållna rekommendationer kom den 26 maj sade Ingmar Skoog i en kommentar till Sveriges Radio att faran för bristande livskvalitet och sämre hälsa, såväl psykisk som fysisk, inte får underskattas i en situation som den vi nu befinner oss i. Han utvecklar detta vidare i samtal med Nya Tider:
– Den här isoleringen krymper ju människors liv, vilket betyder sämre livskvalitet.
Att sitta ensam för länge är farligt, menar han.
– Många 70-plussare som nu sitter isolerade och får sämre livskvalitet riskerar också en sämre psykisk hälsa. Det kan handla om att man utvecklar både depression eller ångest, och de med känslig hjärna kan i värsta fall utveckla förvirringssyndrom. Äldres fysiska hälsa kan också drabbas av isoleringen, även om man kanske går ut på lite promenader och liknande. Stimulansen blir ändå mindre och det kan innebära försvagad hälsa med risk för dålig kondition för blodproppar exempelvis. Stillasittandet tenderar att öka märkbart.
Stor risk för stigmatisering
Personer i 70-årsåldern har överlag en god hälsa i dagens Sverige och många lever ett aktivt liv. Ingmar Skoog menar att man i princip kan tala om 70-plussare som dagens nya 50-åringar som på alla sätt lever aktiva liv med relationer, resor och kanske en yrkeskarriär som avslutats med bara några års marginal bakåt i tiden.
– När sedan myndigheterna bara över en natt förklarar 70-plussare som riskgrupp innebär det självklart att många känner ett sämre självförtroende, något som också det innebär en risk för de enskildas hälsa på många plan.
NyT: Skulle du säga att politiker och myndigheter har stigmatiserat personer över 70 år genom de här restriktionerna?
– Ja, vi talar om en stor risk för stigmatisering. Det är ju så att de individuella skillnaderna mellan 70-plussare är mycket större i både hälsa och välbefinnande än mellan personer i yngre åldersgrupper. Att därför buntas samman som en riskgrupp är inte alls bra.
Bör sätta ett slutdatum att se fram emot
En fråga som många ställer sig i sammanhanget är om ambitionen att minska risken för smittspridning i denna grupp uppväger den försämring i livskvalitet och potentiellt även allmänhälsa som blir följden av isoleringen. Ingmar Skoog
är skeptisk.
– Det kan mycket väl vara så att vi kommer till en punkt när vi kanske ser att de lidanden som isoleringen orsakar innebär mer elände och att det så att säga överväger syftet, men det är en svår balansgång eftersom det är viktigt att också hålla koll på smittspridningen.
NyT: Har du ändå någon tanke om hur man skulle kunna skänka lite mod till alla de som nu är besvikna? Har du något råd till politiker och myndigheter?
– Jag tror att man nog skulle pröva att sätta ett slutdatum och understryka att man kontinuerligt utvärderar situationen, precis som man har gjort med reserekommendationerna som ju gäller till den 15 juli. Där vet vi inte vad som händer, men jag tror att man borde göra något liknande så att 70-plussare och deras anhöriga återigen kan få något att se fram emot, för just nu ser det rätt så dystert ut för många.
