Turkiets president Recep Erdoğan beslutade på fredagen att en annan gammal ortodox kyrka som först blev en moské och sedan ett populärt museum skall konverteras till en plats för muslimsk dyrkan.
Beskedet att omvandla Kariyemuseet till en moské kom bara en månad efter en liknande kontroversiell konvertering för UNESCO:s världsarvsminne Hagia Sophia.
Båda åtgärderna återspeglar Erdoğans ansträngningar att mobilisera sina mer konservativa och nationalistiska anhängare i en tid då Turkiet lider av en ny period av inflation och ekonomisk osäkerhet som orsakats av coronaviruset. Men de har ökat Turkiets spänningar med Grekland och dess ortodoxa kyrka.
Det grekiska utrikesministeriet kallade beslutet av den turkiska regeringen ”ännu en provokation mot religiösa personer över hela världen”.
Den 1 000 år gamla byggnadens historia speglar nära Hagia Sophias – dess större granne på den historiska västra stranden av Gyllene hornets mynning på den europeiska sidan av Istanbul.
Kyrkan var en medeltida bysantinsk kyrka dekorerad med fresker från 1300-talet föreställande den yttersta domen, fresker som fortfarande är uppskattade i den kristna världen.
Den konverterades till Kariyemoskén ett halvt sekel efter erövringen av Konstantinopel av de ottomanska turkarna 1453.
Det blev sedan Kariyemuseet efter andra världskriget när Turkiet omformades till en mer sekulär, modern republik ur askan av det ottomanska riket.
En grupp amerikanska konsthistoriker hjälpte då till att återställa den ursprungliga kyrkans mosaiker och öppnade upp det för offentlig visning 1958.
Men Erdoğan lägger en allt större politisk betoning på de strider som resulterade i att osmanerna besegrade Bysans.
Turkiets högsta förvaltningsdomstol godkände museets omvandling till en moské i november.
Det är en plats genomsyrad av historia som har en hel del symbolik för många olika människor, sade den 48-åriga franska turisten Frederic Sicard till Daily Mail utanför byggnaden.
’För mig är dessa omvandlingar lite svåra att förstå och att följa. Men vi skulle ändå besöka platsen om det vore en moské. Vi kanske bara måste organisera besöket runt bönetiderna.””
Den sandfärgade byggnad som idag syns ersatte en som skapades som en del av ett kloster under det fjärde århundradet då Konstantinopel var det romerska rikets nya huvudstad.
Den har en minaret i ett hörn och små kaskadkupoler som liknar andra stora moskéer vars uppmaningar till bön ekar över Istanbul. Men inuti är den fylld med magnifika fresker och mosaiker som representerar några av de finaste exemplen på bysantinsk konst i den kristna världen.
Turkiets växlande försök att förena dessa två historier utgör grunden för landets samtida politik och sociala liv. Oppositionspartiet HDP:s parlamentsledamot Garo Paylan kallade konverteringen ”en skam för vårt land”.
”En av symbolerna för vårt lands djupa, mångkulturella identitet och mångreligiösa historia har offrats”, sade han i en tweet. Men vissa grupperingar stödde helt beslutet.
”Det finns dussintals, hundratals kyrkor och synagogor i Istanbul och endast ett fåtal av dem har konverterats till moskéer”, sade Yucel Sahin när han promenerade förbi byggnaden. ”Det finns en stor tolerans i vår kultur.”
Förra veckan hotade Turkiets president med repressalier mot Grekland efter att ha antytt att ett turkiskt fartyg hade attackerats i vatten som är omstritt av de två nationerna.
Uttalandet kom timmar efter att Frankrike hade skickat två krigsfartyg med understöd av stridsflygplan till området i ett försök att stödja Grekland.
Erdoğan talade vid ett evenemang som firade 19-årsdagen av presidentens-parti och sade att grekiska styrkor hade ”fått sitt första svar” på en tidigare varning som han hade gjort att inte attackera något turkiskt fartyg.
Fartyget – Oruc Reis – prospekterar efter olja och gas mellan Cypern och den grekiska ön Kastellorizo.
I sin första varning sade Erdoğan att angriparna ”skulle få betala ett högt pris” men utvecklade inte ytterligare vad det skulle innebära.
