Abdulkadir Adan är en 52-årig somalier som föddes i landets huvudstad Mogadishu. Adan kom till Sverige 2004, men hans mamma och syskon bor kvar i hemlandet. I oktober 2004 beviljades Adan tidsbegränsat uppehållstillstånd med anledning av att han hade fru i Sverige, något som även resulterade i ett permanent uppehållstillstånd i januari 2004 eftersom att förhållandet bestod. Nu är dock äktenskapet avslutat och Adan har inte heller fått något svenskt medborgarskap, utan har endast ett somaliskt medborgarskap. Adan har under en länger tid varit boendes i Stockholm. Han har inte haft någon taxerad inkomst, utan har i stället erhållit bidrag på 60 000 varje år och har lyckats skaffa sig skulder på totalt 40 000 kronor.
I slutet av 2020 dömdes Abdulkadir Adan för skadegörelse och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, där påföljden blev villkorlig dom och dagsböter på totalt 2000 kronor. I början av juni året därpå dömdes Adan för grov misshandel och försök till grov misshandel av Södertörns tingrätt. Svea hovrätt valde dock att fria Adan på åtalspunkten för grov misshandel och påföljden bestämdes till tio månaders fängelse för Adan. 2023 döms Adan för ofredande av en tjej som bodde granne med honom och samma år blir somaliern även dömd för ringa narkotikabrott.
I det aktuella fallet rörande mordförsöket av en svensk kvinna står det i åklagarens gärningsbeskrivning att Abdulkadir Adan har försökt döda kvinnan ”genom att sticka henne i ryggen med en kniv” och att det var något som ledde till att kvinnan ”sakades en sårskada i ryggen och i vänster lungsäck”. I den avslutade delen av gärningsbeskrivningen går det att läsa att ”det fanns en fara för att brottet skulle fullbordas eftersom skadorna var livshotande alternativt var faran på grund av tillfälliga omständigheter utesluten eftersom att kvinnan kom under sjukvård”.
Utredningen kring mordförsöket
I målet är följande fakta klarlagda: Kvinnan som utsattes för mordförsöket befann sig den aktuella kvällen tillsammans med Abdulkadir Adan och en vän till de båda i Abdulkadir Adans lägenhet. De drack alkohol och var alla berusade. De alla tre hade umgåtts tidigare utan att några direkta konflikter ägt rum.
Under kvällen knivhöggs kvinnan i ryggen och sökte skydd hos en annan på samma boende som bodde på sjätte våningen. I dennes lägenhet som kvinnan sökte skydd på fanns även en väninna. Kvinnan fördes senare till sjukhus med ambulans.
Enligt rättsintyget som åberopats i målet hade kvinnan en sårskada på vänstra sidan av ryggen, i höjd med fjärde bröstkotan, som mättes till cirka tre centimeter i längd. Skadan orsakade luft- och blodutträde i vänster lungsäck. Vid en brottsplatsundersökning i Abdulkadir Adans lägenhet hittades en kniv ovanpå köksskåpen med både Abdulkadir Adans och kvinnans DNA på. Inga fingeravtryck eller blodspår hittades på kniven. Blod från Abdulkadir Adan hittades på en handduk i köket och på en filt på sängen. Blod från kvinnan hittades också på filten. Vid topsning av Abdulkadir Adans naglar och fingrar påvisades blod som innehöll DNA från både honom och kvinnan. Blod från Abdulkadir Adan hittades även på hans vänstra tröjärm. Inga synliga skador upptäcktes vid kroppsbesiktning av Abdulkadir Adan. Inget blod eller DNA från den gemensamma vännen hittades på föremålen eller vid topsning av hans naglar och fingrar.
Kvinnan har berättat att hon kom till Abdulkadir Adans lägenhet på eftermiddagen. Hon, Abdulkadir Adan och deras gemensamma vän var ensamma i lägenheten och stämningen var god. Stämningen förändrades dock plötsligt och blev irriterad. Hon satt på sängen vid fönstret och såg Abdulkadir Adan, som hon kallar Ibrahim, stå vid ingången till vardagsrummet med en orange eller röd kniv i handen. Hon vet inte var han fick kniven ifrån. Abdulkadir Adan blev hotfull och sade något i stil med ”du vet inte vad jag kan göra med kniven”. Han kom sedan snabbt mot henne. Hon kröp ihop med ryggen mot honom för att värja sig och fick då kniven i ryggen. Vännen ställde sig snabbt upp och tog tag i Abdulkadir Adan. Hon kände sig varm och svag och lämnade lägenheten. Hon har vissa minnesluckor från kvällen men minns själva händelsen tydligt.
Abdulkadir Adan har berättat att kvinnan och en för honom okänd man knackade på hans dörr någon gång mellan kl. 20-21. Han satt vid fönstret och kvinnan och mannen satt i sängen. Mannen halvsov på madrassen till vänster från ingången. Allt var normalt och stämningen var god. Han tror att de umgicks så i ungefär en timme. Han har minnesluckor från resten av kvällen och nästa han minns är att han var hos polisen. Han kan inte föreställa sig att han skulle ha skadat kvinnan då de aldrig haft problem med varandra. Kniven som visats är en kökskniv som han förvarar ovanpå köksskåpen för säkerhet. Han och Sabri Mohamed hade använt kniven vid tretiden samma dag. Kvinnan har, såvitt han minns, aldrig lagat mat i lägenheten och hon var inte i köket den aktuella kvällen. Han vet inte hur hennes DNA hamnade på kniven. Han blöder ibland från tandköttet, vilket kan förklara varför hans blod fanns på filten trots att han inte hade några skador på kroppen.
Tingsrättens bedömning
Enligt tingsrätten har kvinnan som utsattes för mordförsöket redogjort för händelsen på ett sätt som varit fritt från överdrifter och hon har tydligt sagt att hon inte minns allt från kvällen. Hon har dock uppgett att hon klart minns att det var Abdulkadir Adan som oprovocerat högg henne i ryggen i lägenheten. Kvinnans redogörelse stöds av annan bevisning i målet, vilket enligt tingsrätten stärker hennes trovärdighet och gör hennes berättelse tillförlitlig trots att hon var berusad.
Kvinnans påståenden om vem som utdelade knivhugget stöds av teknisk bevisning, inklusive att hennes DNA påträffats på eggen och spetsen av Abdulkadir Adans kniv. Enligt Abdulkadir Adans egen berättelse finns det ingen alternativ förklaring till hur kvinnans DNA hamnat på kniven. Dessutom påträffades hennes DNA i blod som topsades från Abdulkadir Adans naglar och fingrar samt på två ställen på en filt i sängen. Blod från Abdulkadir Adan måste ha samband med tidigare händelser eftersom han inte hade några skador efter kvällen, och saknar därmed betydelse för bedömningen.
Vännens uppgifter från förhör under förundersökningen bör värderas med försiktighet, men det han berättat indikerar att knivhugget utdelades i Abdulkadir Adans lägenhet, även om han inte uppgett vem som gjorde det. Den tekniska bevisningen stödjer också att knivhugget skedde i Abdulkadir Adans lägenhet. Försvarets påstående om att knivhugget kan ha inträffat någon annanstans i byggnaden avvisas därför som osannolik.
Kvinnans uppgifter om att Abdulkadir Adan högg henne stöds även av vittnesförhör med väninnan från en annan våning, som uppgett att kvinnan som utsattes för mordförsöket omedelbart efter händelsen spontant och upprepade gånger sa att det var ”Ibrahim på våning två” som högg henne. Den som kvinnan sökte skydd hos har också vittnat om att kvinnan nämnde ”Ibrahim” när hon kom till hans lägenhet. Kivnnan kallar Abdulkadir Adan för Ibrahim. Det är också mycket besvärande för Abdulkadir Adan att kniven, som tingsrätten anser vara den som användes vid knivhugget, hittades ovanpå köksskåpen där han brukade gömma den.
Abdulkadir Adan har uppgett att han inte minns större delen av kvällen. Enligt tingsrätten har han inte lämnat några uppgifter som minskar värdet av åklagarens bevisning. Sammantaget anser tingsrätten att kvinnans berättelse ska läggas till grund för bedömningen. Det är därmed bevisat att Abdulkadir Adan utdelade knivhugget mot kvinnan.
Frågan är om Abdulkadir Adan genom knivhugget gjort sig skyldig till försök till mord.
Ett knivhugg i ryggen av det aktuella slaget är typiskt sett livshotande. Enligt rättsintyget är kvinnans skada livshotande, eftersom den medförde en betydande risk för död om den inte behandlats, då den orsakade luft- och blodutträde i vänster lungsäck. Försvaret har påpekat att en annan läkare, strax efter händelsen, sa att det inte var några livshotande skador. Tingsrätten ifrågasätter dock inte rättsläkarens bedömning. Det har således funnits en konkret fara för kvinnans liv.
Det är inte bevisat att Abdulkadir Adan handlade med avsikt att döda kvinnan. Frågan är istället om han varit medveten om risken för att kvinnan skulle dö och varit likgiltig inför detta, det vill säga om han handlade med likgiltighetsuppsåt.
Det finns inget som tyder på annat än att Abdulkadir Adan visste att ett sådant angrepp innebär livsfara.
Tingsrätten bedömer Abdulkadir Adans förhållningssätt till den potentiella dödliga effekten. Det är inte visat, och har inte heller påståtts, att gärningen var planerad eller att Abdulkadir Adan hade något intresse i den. Omständigheterna tyder på ett impulsivt angrepp. Vid bedömningen av uppsåt vid impulsstyrda våldsangrepp beaktas angreppssättet och den effekt det typiskt sett orsakar. Abdulkadir Adan utdelade ett knivhugg. Ett knivhugg i ryggen av det aktuella slaget är typiskt sett förenat med livsfara. Hugget, som orsakade luft- och blodutträde i lungsäcken, måste ha utförts med relativt stor kraft. Tingsrätten anser därför att det är visat att Abdulkadir Adan var likgiltig inför risken att kvinnan kunde avlida. Han har alltså handlat med uppsåt. Att han var berusad vid tillfället ändrar inte denna bedömning.
Åtalet är således styrkt och Abdulkadir Adan ska dömas för försök till mord i enlighet med åtalet.
Påföljd
Abdulkadir Adan förekommer sedan tidigare under sex avsnitt i belastningsregistret. Under 2023 dömdes han för brott som ledde till böter. Den 6 augusti 2021 dömdes han av Svea hovrätt för försök till grov misshandel, och påföljden blev tio månaders fängelse.
Vid bedömningen av straffvärdet för mordförsök måste man utgå från vad straffet skulle vara om brottet hade fullbordats. Straffet för mord är fängelse i en bestämd tid, mellan tio och arton år, eller livstid. Utgångspunkten är att mord har ett straffvärde motsvarande 16 års fängelse om det inte finns några försvårande eller förmildrande omständigheter.
Straffvärdet för ett försök till brott är normalt lägre än för ett fullbordat brott. Inom ramen för den tillämpliga straffskalan påverkas straffvärdet av flera faktorer, bland annat hur stor den konkreta faran har varit för att brottet skulle fullbordas och hur långt gärningsmannens handlingar har fortskridit. Om gärningsmannen har gjort allt som krävs för att brottet ska fullbordas, är straffvärdet oftast högre än om något återstod att göra. Andra faktorer som kan påverka straffvärdet är vilken form av uppsåt som fanns, graden av planering, hänsynslöshet och andra omständigheter.
I detta fall har gärningen inte föregåtts av planering och har inte präglats av särskild hänsynslöshet. Abdulkadir Adan agerade med likgiltighetsuppsåt, den lägsta graden av uppsåt. Skadan som kvinnan åsamkades var livshotande, men hon lyckades få vård genom att i skadat tillstånd ta sig upp fyra våningar i trapphuset. Angreppet var oprovocerat och riktades mot en fysiskt underlägsen person. Med hänsyn till dessa omständigheter bedömer tingsrätten, i likhet med åklagaren, att påföljden ska bestämmas till åtta års fängelse.
Skadestånd:
Kvinnan har berättat att angreppet kom plötsligt och oväntat. Hon har inte beskrivit hur händelsen påverkade henne mentalt. Brottet innebar dock en mycket allvarlig kränkning av hennes personliga integritet. Utredningen visar dessutom att hon drabbades av en livshotande personskada. Enligt Brottsoffermyndighetens vägledande nivåer för kränkningsersättning är 250 000 kronor en rimlig ersättning för ett mordförsök som medfört livshotande personskada. Därför ska detta yrkande bifallas.
För att ersättning för sveda och värk ska utgå krävs det vanligtvis att den skadade är sjukskriven. Om ingen sjukskrivning har ägt rum, måste det vara uppenbart att akut sjuktid har förelegat och att besvären ur medicinsk synpunkt motiverade sjukskrivning. Kvinnan har inte varit sjukskriven på grund av skadan eftersom hon inte hade något arbete. Hon har dock berättat att hon fick akut sjukvård under de första dagarna, vilket styrks av rättsintyget. Hon har också berättat att hon senare blev inlagd igen på grund av komplikationer och att hon fortfarande har svårt att andas på grund av nedsatt lungkapacitet. Dessutom har hon fortfarande smärtor från läkningen som ännu inte är avslutad. Sammantaget anser tingsrätten att det är visat att Kvinnan haft besvär som ur medicinsk synpunkt hade motiverat sjukskrivning i minst tre månader. Även detta yrkande ska därför bifallas.
Sammanlagt ska Abdulkadir Adan förpliktas att betala 259 300 kr. Abdulkadir Adan har godtagit sättet att beräkna ränta som skäligt.
Utvisning:
Åklagaren har begärt att Abdulkadir Adan ska utvisas och att återreseförbudet ska vara permanent.
För att en utlänning ska kunna utvisas på grund av brott krävs att personen döms till ett strängare straff än böter och att brottet har ett straffvärde som motsvarar minst sex månaders fängelse enligt utlänningslagen. Vid bedömningen av utvisning ska domstolen också ta hänsyn till utlänningens anknytning till Sverige. Särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning utlänningen har etablerat sig i Sverige, omständigheter kring eventuella barn i Sverige samt övriga familjeförhållanden. Det måste finnas en rimlig proportion mellan brottet och de konsekvenser som utvisningen innebär för den enskilde eller andra intressen.
Handlingarna i målet och Abdulkadir Adans uppgifter vid huvudförhandlingen visar att han kom till Sverige 2004. Hans mamma och syskon bor kvar i hemlandet. Han beviljades tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige i oktober 2004 på grund av anknytning till sin maka. Eftersom förhållandet bestod, fick han permanent uppehållstillstånd i januari 2007. Äktenskapet är nu avslutat och han har inga barn. Han har tidigare haft arbete i Sverige men har varit arbetslös de senaste tre åren och saknar fast boende. Han har även dömts för brott tidigare och behärskar svenska språket hyfsat väl.
Abdulkadir Adan döms nu till ett långt fängelsestraff. När straffvärdet, som i detta fall, långt överstiger minimigränsen är utgångspunkten att utvisning ska ske om inte mycket starka skäl talar emot. Utifrån vad som framkommit om Abdulkadir Adans anknytning kan han inte anses vara särskilt starkt etablerad i det svenska samhället. Skälen för att utvisa honom överväger enligt tingsrätten väsentligt de skäl som hänför sig till hans personliga förhållanden.
Vid prövningen av utvisning enligt utlänningslagen ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i utlänningslagen inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs. Detta innebär att domstolen ska bedöma om en utvisning kan verkställas när den dömde friges.
Migrationsverket har uppgett att det inte finns hinder mot att verkställa ett eventuellt utvisningsbeslut för Abdulkadir Adan. Därmed ska åklagarens begäran om utvisning bifallas. Tingsrätten gör bedömningen att återreseförbudet, med hänsyn till brottets straffvärde, inte ska tidsbegränsas.
