I skrivande stund har ungefär en kvarts miljon människor registrerats som sjuka i covid-19, en sjukdom orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2. Expertuppskattningar gör gällande att ungefär två av tre människor kommer att smittas av virussjukdomen, vilket i praktiken skulle innebära över fem miljarder sjuka. Med en dödlighet på en procent skulle det medföra att cirka 50 miljoner dör och i den allmänna debatten framstår det ofta som att enda utvägen är ett vaccin – något som förespås ligga minst ett år fram i tiden.
Men även om det skulle visa sig att vi inte kan förhindra virusets utbredning, annat än hastigheten i vilken den sker, så finns det goda möjligheter att bekämpa covid-19 på andra sätt. Sedan i slutet av januari har läkare och forskare testat en rad olika existerande mediciner på covid-19-patienter. I början var resultaten mer anekdotiska men nu finns det såpass många försök med olika läkemedel i olika länder som har gett positiva resultat, att det ger anledning till optimism.
Ett av de mest lovande försöken i världen har ägt rum i Frankrike under de senaste två veckorna, där en grupp patienter sjuka i covid-19 har getts läkemedlet Hydroxychloroquine – ett kemoterapimedel mot malariaparasiter – i kombination med azithromycin – ett antibiotika mot infektioner. Efter sex dagar saknade samtliga patienter helt spår av covid-19 i kroppen. I en andra kontrollgrupp som behandlades med placebomedicin hade 96 procent fortfarande viruset i sig.
Vad som gör resultatet extra glädjande är att dessa mediciner är billiga, generiska och redan tillgängliga över hela världen.
Ett annat existerande läkemedel som har gett goda resultat på covid-19-patienter är Remdesivir. Drogen togs en gång i tiden fram för att bekämpa ebola, men visade sig vara verkningslöst för det ändamålet. Enligt WHO är Remdesivir just nu den bästa kandidaten till läkemedel mot coronaviruset och förra veckan utfärdade svenska Läkemedelsverket en “beredskapslicens” för medicinen, vilket innebär att svenska apotek nu kan sälja det mot recept.
– Grunden för att vi tror att läkemedlet skulle kunna ha effekt mot covid-19 är dels in vitro-studier och dels studier av djurmodeller med ett annat coronavirus, det som ger sjukdomen mers, säger Filip Josephson, läkare och utredare vid Läkemedelsverket, till Läkemedelsvärlden.
I Kina har forskare framgångsrikt använt Avigan, ett japanskt läkemedel mot influensa. Hittills har man testat medicinen, som består av substansen favipiravir, på 320 patienter i Wuhan och Shenzen. I snitt tog det patienterna fyra dagar att bli av med coronaviruset efter att behandling med Avigan sattes in. Dessutom läkte lungorna för 91 procent av patienterna, jämfört med 62 procent för de som blir friska från coronaviruset utan behandling.
Kina har ingått licensavtal med den japanska utvecklaren Fujifilm Toyama och ska nu börja massproducera medicinen. I hemlandet Japan är man dock mer skeptiska efter att tidigare tester har visat att favipiravir kan vara livsfarligt för foster, samt spridas genom spermier.
Även på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg odlar man coronaviruset i laboratorium och har börjat testa det mot över 1 500 olika existerande läkemedelssubstanser. Förhoppningen är att kunna ha positiva resultat redan innan sommaren.
Nya läkemedel
Samtidigt pågår en lång rad försök att ta fram specifika mediciner mot just covid-10. Ett stort framsteg i detta arbete gjordes i förra veckan på Erasmus Medical Center i Rotterdam, där man säger sig ha lyckats hitta en antikropp. Nu ska antikroppen testas på människor vilket man bedömer kan ta flera månader. Fördelen med ett medicin som innehåller antikroppar är att det kan hindra viruset från att infektera från första början.
– Vi försöker nu få ett läkemedelsföretag ombord som kan producera antikroppen i stor skala som ett läkemedel. Förutom utvecklingen som medicin vill vi också använda antikroppen för att sätta upp ett diagnostiskt test som alla kan göra hemifrån, så att människor lätt kan ta reda på om de har en infektion eller inte, säger professorn Frank Grosveld i en första kommentar till Erasmus Magazine.
Även amerikanska biotech-jätten Regeneron försöker ta fram medicin med hjälp av antikroppar mot covid-19 och säger sig ha “dussintals” kandidater redo för test på människor i slutet av sommaren. Regeneron förbereder nu för att producera “hundratusentals doser”.
Men innan Regeneron utför tester på människor så börjar man med möss. Bolaget har nämligen lyckats genmodifiera mössen så att de har fått mänskliga immunsystem, varför man kan testa olika sjukdomar på dem. Mössens immunsystem svarar genom att tillverka mänskliga antikroppar och det är dessa antikroppar som ligger till grund för medicinerna.
Enligt Regeneron handlar det om “hundratals” antikroppar som företagets forskare har isolerat och testat på coronaviruset och ambitionen är att använda två olika sorters antikroppar i paritet. Detta för att minska risken att medicinen blir verkningslös i takt med att covid-19 muterar. Metoden är densamma som Regeneron använde när man tog fram en framgångsrik medicin mot ebola 2018.
Fördelen med mediciner baserade på antikroppar är att de även fungerar som en slags “vaccin”. Det vill säga så länge du har antikropparna i dig – uppskattningsvis en månad efter varje dos – så ska du vara immun mot covid-19. Regeneron ser framför sig att detta kan bli en värdefull tillgång för vårdpersonal som dagligen exponeras för coronaviruset.
Utöver nämnda projekt så finns det en rad andra mediciner som med olika grad av framgång har använts mot coronaviruset, men som kräver utökade tester innan man kan dra några mer säkra slutsatser. Bland annat AIDS-medicinen Lopinavir/ritonavir, malariamedicinen Chloroquine, Nitazoxanide som används mot virusinfektioner, masksjukdomar och parasiter, och Kaletra som normalt sätts in mot hepatit och malaria.
Över 30 försök att ta fram vaccin pågår
Processen att ta fram ett vaccin mot covid-19 väntas var mycket längre – i bästa fall ett år och i värsta fall många år, menar i stort sett alla experter. Det finns över 30 forskarteam som jobbar på ett vaccin just nu och många av dem finansieras av den norska stiftelsen CEPI, som lever på bidrag från både privatdonationer, stiftelser och offentliga medel från många länder.
Några av de som tycks ha kommit längst är Gilead Sciences, Ascletis Pharma, Moderna, Inovio Pharmaceuticals, CureVac och svenska Novavax. Totalt har CEPI investerat närmre en miljard kronor i covid-19-relaterade vaccin och läkemedel och en förutsättning för att få stöd från CEPI är att de produkter som utvecklas blir tillgängliga för alla och till ett lågt pris.
