Sedan coronautbrottet har svenska Folkhälsomyndigheten kritiserats för en alltför passiv hållning och för att fullständigt ha missbedömt situationen. Inledningsvis meddelade man att smittspridning utanför Kina var osannolik, sedan att viruset inte skulle drabba Sverige, vilket senare följdes upp med att kulmen för spridning i Sverige redan var nådd och passerad. Alla dessa förutsägelser visade sig felaktiga.
– Det finns anledning att tro att vi kommer att peaka nu, att vi har peakat, sade Sveriges statsepidemiolog till Dagens Nyheter den 5 mars. Då hade Sverige 94 bekräftade fall av Covid-19. Några dagar senare var man över 500 fall – då beslutade myndigheterna i Stockholm att sluta testa.
Slutar testa
På Vårdguiden för Region Stockholm stod den 12 mars att läsa att regionen upphör med tester för coronaviruset:
”Du som har symtom som påminner om coronavirus kommer inte att provtas framöver. Det gäller oavsett om du varit i de områden som tidigare varit utsatta för smitta eller haft nära kontakt med någon som du vet är sjuk i Covid-19.”
Man kommer att ”koncentrera” provtagningen till dem som är inlagda på sjukhus med symtom som tyder på Covid-19. Syftet med detta är att skydda andra patienter.
Till Expressen säger Erik Berglund, presschef på Region Stockholm, att Region Stockholm nu släpper ”idén om att fånga in alla” smittade. Man väljer att endast fokusera på de i riskgruppen.
Om man känner sig sjuk med feber, hosta, snuva och halsont råder Vårdguiden att man inte träffar andra ”än de man bor med” samt avstår från att resa med, buss, tunnelbana, tåg eller flyg. Vårdguiden avslutar med att konstatera att de förändrade rutinerna kommer att leda till att färre fall rapporteras, men att detta inte betyder att smittspridningen minskar.
Professorer kritiserar otillräckliga åtgärder
Även Världshälsoorganisationen, WHO, som länge tvekat och tonat ned faran, beslutade slutligen den 11 mars att klassificera virusutbrottet officiellt som en pandemi, efter att antalet drabbade länder tredubblats sedan början av mars till totalt 114. Sverige har nu fler konstaterade smittade än Storbritannien, vars befolkning är sju gånger större än Sveriges.
I Storbritannien försökte man införa åtgärder för att bromsa smittspridningen, långt innan Sverige började med det. Förutom att arbeta med kontaktspårning och isolering av sjuka, vilket Sverige också gjorde, agerade Storbritannien förebyggande genom att förhindra stora folksamlingar, uppmana till minskat resande, ge råd om karantän vid oro för smittöverföring, stänga ned skolor och avdelningar på sjukhus om personalen misstänktes ha blivit smittad.
Detta samtidigt som Sveriges Anders Tegnell i Svenska Dagbladet så sent som den 8 mars kommenterade Umeå kommuns beslut att anställda och barn som varit i områden med spridning ska stanna hemma minst två dagar, även om de känner sig friska.
– Jag vet inte vad de försöker vinna med det här. Vår grundläggande bedömning är att man ska fortsätta leva som vanligt fram till att man har fått symptom.
Flera arbetsgivare har trotsat Tegnells påbud, bland andra flera statliga myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De som varit i ett riskområde får jobba hemifrån i 14 dagar.
I en debattartikel i Läkartidningen den 9 mars kritiserar ett antal läkare och professorer Sveriges agerande. De konstaterar bland annat:
”Om effektiva åtgärder leder till att R0 [basal reproduktionskvot för spridningen] går ner under 1 dör utbrottet ut. Lättast är det om åtgärder för att begränsa spridningen sätts in i ett tidigt skede, innan allt för många hunnit bli smittade.
Är många redan smittade kan det bli svårt att begränsa spridningen, och man får i stället rikta in sig på att bromsa den genom ett brett batteri av samhällsåtgärder och rekommendationer. Kina lyckades begränsa smittspridningen kraftigt genom strikta karantän- och isoleringsåtgärder.”
Sverige har dock alltså redan missat den chansen, om man ska tro på presschefen vid Region Stockholm.
Spridningsrisk ”mycket hög”
Den 10 mars uppgraderade Folkhälsomyndigheten till slut sin riskbedömning för det man kallar allmän spridning av coronaviruset till ”Mycket hög”, den högsta nivån. Det skedde efter att man hittat fall både i Stockholm och i Göteborgstrakten som visar att viruset nu sprids av människor som varken varit utomlands eller haft kontakt med personer som varit det.
Den 11 mars skickade Folkhälsomyndigheten till slut förslaget att förbjuda sammankomster med över 500 deltagare till justitiedepartementet. Regeringen valde att följa uppmaningen och justitieminister Morgan Johansson meddelade:
– Beslutet gäller allmänna sammankomster, till exempel teater och biografföreställningar, demonstrationer och konserter. Men även det som i lagen kallas offentliga tillställningar. Till exempel idrottstävlingar och danstillställningar.
Vid tillfället hade antalet konstaterade smittade i Sverige överstigit 500 personer och ett första dödsfall. Anders Tegnell hade fortfarande lugnande besked vid dagens presskonferens:
– Än så länge har vi väldigt liten, om någon alls spridning i samhället.
Hela Italien i karantän
Flera länder har valt en annan väg än Sverige, däribland Italien, som satt in kraftfulla åtgärder för att stoppa smittspridningen. Först sattes regionen Lombardiet den 8 mars i karantän, dagen efter hela landet. Premiärminister Guiseppe Conte meddelade i tv-sändning:
– Vårt nya beslut har fattats utifrån antagandet att tiden har runnit ut. Vårt agerande måste omedelbart ändras.
Karantänen innebär bland annat ett stopp för resor in och ut ur landet, med undantag för sådana som anses vara nödvändiga. Invånarna uppmanas också att stanna och endast resor till och från jobb eller för att uppsöka sjukvård anses vara godtagbara. Alla offentliga platser, museer, träningslokaler, offentliga simbassänger, sociala och kulturella centra inklusive barer, pubar, diskon och spellokaler stänger. Även religiösa aktiviteter drabbas, och varken mässor, begravningar eller bröllop får hållas. Alla former av idrottsevenemang ställs in.
Precis som nu befaras i Sverige, har virusutbrottet slagit hårt mot Italiens sjukvård, med överfulla sjukhus och utarbetad sjukvårdspersonal. Läkaren Daniele Macchini, som arbetar på Humanitas Gavazzeni i Bergamo i norra Italien, skriver på Facebook om situationen i staden:
”Fallen multipliceras dagligen – av samma anledning. Provresultaten kommer tillbaka positiva, positiva och positiva. Helt plötsligt kollapsar akutvårdsmottagningen. Det finns inga kirurger, urologer, ortopeder – bara läkare – som alla har blivit en del av ett stort team för att hantera den här tsunamin som är över oss. Personalen är trött. Jag ser tröttheten i ansikten som inte visste vad trötthet var förut, trots deras sedan tidigare redan övermäktiga arbetsbörda.”
I Italien har man 331 sjukhussängar per 100 000 invånare, medan siffran i Sverige är 254.
Den 12 mars beslutade Norge och Danmark att stänga skolorna och hålla eleverna hemma. Sverige beslutade samma dag att göra motsatsen – elever ska följa skolplikten och gå i skolan. Rektorer har dock rätt att själva bestämma om de vill stänga sin skola eller inte, beroende på den lokala situationen.
