Vad mediet publicerade
Insikt24.se publicerade en film, en artikel med rubriken Mathias Wåg fortsätter att samarbeta med terrorgruppen AFA – skriver för Aftonbladet och en artikel med rubriken Detta är extremisterna som stöttade AFA-grundaren Mathias Wåg under rättegången. Samtliga tre publiceringar utgör en och samma reportage vilket har klandrats av Mediernas Etiknämnd.
Mediernas Etiknämnds beslut ärende 23215
Mediernas Etiknämnd klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 27 oktober 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Insikt24.
MO:s beslut hade följande lydelse.
AA har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Insikt24:s publicering Detta är extremisterna som stöttade NN [namn angivet] under rättegången, publicerad på mediets sajt insikt24.se den 24 maj 2023.
Vad mediet publicerade
Artikeln inleddes på följande vis:
”Under förtalsrättegången mot AFA-grundaren NN fanns det flera personer på plats som var där för att stötta, försvara och hindra journalister från att fotografera och ställa frågor till AFA-grundaren. Bland annat rör det sig om flera vänsterextremister och journalister med starka kopplingar till den vänsterextrema miljön. Insikt24 avslöjar vilka personerna är.
Under AFA-grundaren och Aftonbladet-skribenten NN:s rättegång under tisdagen, där hen stod åtalad för två fall av förtal, befann sig flera personer på plats för att stötta och försvara den ökände AFA-grundaren. Från klockan åtta på morgonen hade militanta vänsterextremister börjat patrullera på gatorna runt tingsrätten. Väl inne i på tingsrätten hade en liten skara av kameraskygga vänsterextremister dykt upp för att stödja AFA-grundaren.
Före rättegången hade två militanta vänsterextremister attackerat Insikt24:s reporter Christian Peterson med både slag och sparkar, dock kom Insikt24:s reporter Per Björklund till undsättning och vänsterextremisterna valde att fly från platsen, något insikt24 tidigare rapporterat om.”
Därefter radades ett antal namn upp, med text under som beskrev respektive person. Under AA:s namn stod det följande:
”AA undvek kamerorna på samma sätt som resten av vänsterextremisterna. AA förekommer i den vänsterextrema tidningen Brand, där NN är ansvarig utgivare. Tidningen Brand polisanmäldes av
Säkerhetspolisen efter att de hade publicerat instruktionsmanualer för hur man producerar vapen som kan användas i mordbränder. Brottsförebyggande rådet har även bekräftat att Brand bemannas av flera aktiva vänsterterrorister från AFA.”
Övrigt
Anmälaren förekom på två bilder tagna utanför rättssalen. Bildtexten löd:
”En uppspelt AA försöker dölja sitt ansikte med sin mobiltelefon”.
Anmälan
Anmälaren hade i egenskap av privatperson besökt en rättegång i Stockholms tingsrätt, gällande en vän. Under en paus i rättegången förföljdes anmälaren aggressivt av tre olika fotografer som utan att annonsera syfte eller be om tillåtelse aggressivt fotograferade anmälaren medan hen väntade.
Varken motiv till fotograferingen eller tillåtelse för den efterfrågades. Anmälaren signalerade tydligt verbalt och genom att vända sig bort att hen inte ville bli fotograferad och att hen uppfattade situationen som kränkande och obehaglig. I efterhand hade anmälaren förstått att hen blivit utsatt för en aktion med syfte att dokumentera hens närvaro, identifiera hen och hänga ut hen.
I artikeln där anmälarens ansikte och namn förekom fanns ett flertal felaktiga uppgifter såsom att hen skulle vara extremist. Då inga frågor ställdes till anmälaren av något slag och hen aldrig givit medgivande eller tillfrågats inför publiceringen, såg hen det som en djup kränkning.
Anmälaren hade förstått att denna nättidskrift satt i system att hänga ut personer med bild och namn med kränkande epitet utan att undersöka uppgifterna eller kontakta personerna i fråga. Utöver att anmälaren tyckte att det var oerhört obehagligt och oetiskt såg hen en potentiell säkerhetsrisk för sig själv och närstående då denna nätsida verkade vända sig till en radikal högermiljö som historiskt visat sig kapabel till fysiskt och psykiskt våld med syfte att skrämma eller tysta föreställda meningsmotståndare.
Mediets svar
Insikt24 svarade genom ansvarig utgivare Simon O. Pettersson.
Det fanns ett stort allmänintresse av att granska våldsbejakande extremism. NN:s bakgrund inom våldsbejakande AFA var väl känd och inget som hen ställde i fråga. Det fanns också ett intresse av att granska den miljö hen var en del av. AA var en offentlig person som hade ett offentligt politiskt engagemang, bland annat som skribent för tidningen Brand. Hen skrev själv att hens syfte med att besöka rättegången var att stödja just NN, vilket visade att mediet hade förstått sammanhanget rätt.
Hen hade i detta sammanhang möjlighet att besvara frågor om sin närvaro vid rättegången, men valde att avböja. AA lyckades inte påvisa någon som helst felaktighet i rapporteringen. Hen sade sig inte vara extremist, men skrev för den anarkistiska tidningen Brand. Att tidningen Brand, som bland annat hade den nämnde NN som ansvarig utgivare, hörde hemma på den extrema vänsterkanten torde vara helt okontroversiellt. Tidningen nämndes exempelvis i en kunskapsöversikt över den autonoma miljön från Center för våldsbejakande extremism.
Det fanns inget i mediets rapportering som gick utöver normal journalistisk granskning av extrema miljöer. Allmänintresset torde utan vidare vara större än anmälarens privata intresse av att inte bli granskad.
Anmälarens kommentar
Anmälaren hade med namn och bild presenterats på ett nedlåtande sätt och satts i ett sammanhang där hen beskrevs som en våldsbejakande extremist. Utöver att det var direkt förtal hade det även gjort att anmälaren utsatts för brott och skapat en direkt hotbild mot hen och hens familj. Högerextrema Nordfront hade refererat Insikt24:s innehåll och där publicerat anmälarens personnummer. Nordfront var associerat till NMR som Säpo klassade som kapabel att begå terrorattentat. Efter denna publicering hade anmälaren utsatts för brott i from av falska anmälningar till socialtjänsten, en form av grovt ofredande.
Insikt24 hade haft all möjlighet att verifiera uppgifter och få en mer nyanserad bild inför publiceringen. Anmälaren hade aldrig fått någon fråga från Insikt24 om syftet med besöket på rättegången. Inte heller om hur anmälaren ställde sig till publicering med namn och bild och karaktäriseringen av hen som extremist. Anmälaren visade tydligt genom kroppsspråk och gester att hen inte önskade bli fotograferad. Det torde varit självklart att anmälarens syfte var att förbli privat inför besöket av rättegången. En grundläggande demokratisk rättighet.
Det fanns ingen som helst grund för påståendet att anmälaren tillhörde en extrem våldsbejakande politisk miljö. En enkel granskning hade visat att anmälaren är en laglydig och hårt arbetande förälder utan politiska engagemang eller offentliga uppdrag. Hens medverkan i tidskriften Brand gav inte skäl att klassas som extremist. Det var en högst opportunistisk motivering för att möjliggöra en negativ personbeskrivning och offentlig uthängning som passade in i Insikt24:s sensationsivrande narrativ. Frågan om anmälaren var en offentlig person eller inte var dessutom irrelevant då hens syfte med att besöka rättegången var privat och inte av offentlig eller politisk karaktär. Ett personligt stöd var inte detsamma som ett politiskt uppdrag. Ett stöd för en vän som genomgick en personlig prövning var inte samma sak som att ingå i ”en miljö”.
Insikt24:s publicering hade åsamkat anmälaren och hens familj personlig skada i form av en anonym falsk anmälan till socialtjänsten med ogrundade påståenden om anmälarens barn. Utöver det levde anmälaren i dag ständigt med känslan att det fanns personer som ville hen och hens familj illa på grund av Insikt24:s publicering.
Insikt24 hade genom sina medarbetare och reportern offentligt erkänt sig vara väl
medvetna om denna företeelse om falska anmälningar till socialtjänsten och hur det satts i system. En form av brottsligt ofredande som Insikt24:s ansvarige utgivare borde varit medveten om och en brottslighet Insikt24 indirekt medverkat till. Det eventuella allmänintresse som fanns i att veta vem som besökte NN:s rättegång stod inte i proportion till den risk för personlig skada som publiceringen i denna form med negativa epitet innebar. Insikt24 visade på en bristande hänsyn till människors liv genom en publicering som närmast inbjöd till trakasserier och ofredanden. Mer än en skälig rapportering kring en rättegång fungerade artikeln som ett politiskt personregister. Ett missbruk av demokratins grundläggande institutioner: yttrandefriheten, rättsstaten och journalistikens begrepp och praxis. Insikt24 borde avpublicera artikeln omedelbart.
Fortsatt skriftväxling
Insikt24:s utgivare framhöll att mediet endast tog ansvar för den egna publiceringen. Hur Nordfront eller andra aktörer valde att använda Insikt24:s publicerade material hade mediet inget inflytande över. Övriga synpunkter hade redan bemötts i Insikt 24:s första svar på anmälan.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen ska pröva om den utpekade personen utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det väger jag allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i vissa frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
MO prövar endast den anmälda artikeln. Övriga publiceringar som gjorts till följd av Insikt24:s artikel ingår inte i prövningen.
Särskilt om den aktuella publiceringen
Som MO uppfattar saken är publiceringen inte att likna vid en ordinarie journalistisk nyhetsartikel där syftet är att objektivt bevaka en rättegång. Det tycks snarare handla om någon form av antagonism mellan olika politiska ideologier, där ett av syftena är att publicera bild och namn på personer man betraktar som sina politiska motståndare. Detta betyder generellt sett inte att man kan göra avkall på grundläggande medieetiska principer.
Skadan av publiceringen
Anmälaren är utpekad med namn och bild i artikeln. Hen påstås vara vänsterextremist och tidningen hen arbetar för kopplas till terrorism. I artikelns inledning skrivs det om ”militanta vänsterextremister”, även om anmälaren inte direkt pekas ut som sådan.
Publiceringen är stort utgjord och personerna som påstås vara vänsterextremister radas upp i någon form av persongalleri.
Sammantaget innehåller artikeln skadliga uppgifter för anmälaren. För att avgöra om skadan är försvarlig eller inte tittar MO på allmänintresset, anmälarens ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt möjligheten för den kritiserade att gå i svaromål.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Det finns ett allmänintresse av att beskriva rättegångar som gäller förtal. Den person som stämts är en journalist och debattör som verkar i offentligheten. MO har därför inget att invända mot att mediet bevakat den aktuella rättegången. Allmänintresset för att namnge andra personer som funnits på plats vid rättegången, enligt mediet för att de vill stötta den stämda personen, är dock högst begränsat.
Anmälaren har ingen framträdande roll i offentligheten. Hen har som MO förstått saken medverkat eller medverkar i tidningen Brand, en anarkistisk tidning långt ut på vänsterkanten. I den yrkesrollen kan man behöva tåla att kritik riktas mot en och att man namnges i relevanta sammanhang. Såvitt MO förstått saken har anmälaren inte manifesterat, demonstrerat eller på annat sätt gjort opinionsyttringar i samband med rättegången. Hens ställning är därför inte sådan att hen i det aktuella sammanhanget, som vän till en person som stämts, ska behöva tåla att pekas ut med hårda omdömen i medier.
Belägg
Medieombudsmannens roll är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering. MO slår alltså inte fast huruvida påståenden om anmälaren, som att hen är vänsterextremist, stämmer eller inte. I stället tittar jag på vilket underlag, eller belägg, mediet haft för att göra sina påståenden. Ju allvarligare kritik eller påståenden, desto mer vederhäftigt underlag krävs för att namnge någon med skadliga uppgifter. I det aktuella fallet beläggs påståendet att anmälaren är vänsterextremist genom att hen medverkar i tidningen Brand. Även om det är en starkt vänsterpräglad tidning utgör den medverkan i sig inte belägg för att en medarbetare på tidningen är vänsterextremist eller att kopplingar finns till vänsterterrorism. Det krävs fler och tyngre belägg för att göra ett sådant allvarligt påstående riktat mot en person.
Bemötande
En medieetisk grundprincip är att den som är kritiserad i en publicering ska få möjlighet att komma till tals och ge sin version av det som påstås. Anmälaren påpekar att hen inte fått några konkreta frågor alls av Insikt 24:s reportrar i samband med rättegången. Det framgår inte heller av artikeln att Insikt24 givit anmälaren ett rimligt tillfälle att svara på och nyansera kritiken, även om mediets utgivare hävdar det i skriftväxlingen i detta ärende.
Sammanfattande slutsats
Mediet har pekat ut anmälaren med skadliga uppgifter. Det har funnits ett allmänintresse av själva rättegången men ett sådant intresse gällande anmälarens närvaro under rättegången saknas. Anmälarens ställning är inte sådan att hen i det aktuella sammanhanget ska behöva tåla kritik, namngivning och hårda omdömen i en publicering. Beläggen som presenterats för att påstå att anmälaren är vänsterextremist är bristfälliga och anmälaren har såvitt framgått av artikeln inte givits tillräcklig möjlighet att bemöta uppgifterna.
För detta ska Insikt24 klandras. Ärendet hänskjuts därmed till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Det finns ett stort allmänintresse av att granska våldsbejakande extremism. Inget i rapporteringen går utöver normal journalistisk granskning av extrema miljöer. Allmänintresset torde utan vidare vara större än anmälarens privata intresse av att inte bli granskad.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Mediernas Etiknämnds beslut, ärende 23216
Mediernas Etiknämnd klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 27 oktober 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Insikt24.
MO:s beslut hade följande lydelse.
AB har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Insikt24:s publicering Detta är extremisterna som stöttade NN [namn angivet] under rättegången, publicerad på mediets sajt insikt24.se den 24 maj 2023.
Vad mediet publicerade
Artikeln inleddes på följande vis:
”Under förtalsrättegången mot AFA-grundaren NN fanns det flera personer på plats som var där för att stötta, försvara och hindra journalister från att fotografera och ställa frågor till AFA-grundaren. Bland annat rör det sig om flera vänsterextremister och journalister med starka kopplingar till den vänsterextrema miljön. Insikt24 avslöjar vilka personerna är.
Under AFA-grundaren och Aftonbladet-skribenten NN:s rättegång under tisdagen, där hen stod åtalad för två fall av förtal, befann sig flera personer på plats för att stötta och försvara den ökände AFA-grundaren. Från klockan åtta på morgonen hade militanta vänsterextremister börjat patrullera på gatorna runt tingsrätten. Väl inne i tingsrätten hade en liten skara av kameraskygga vänsterextremister dykt upp för att stödja AFA-grundaren.
Före rättegången hade två militanta vänsterextremister attackerat Insikt24:s reporter Christian Peterson med både slag och sparkar, dock kom Insikt24:s reporter Per Björklund till undsättning och vänsterextremisterna valde att fly från platsen, något insikt24 tidigare rapporterat om.”
Därefter radades ett antal namn upp, med text under som beskrev respektive person. Under AB:s namn stod det följande:
”AB var en av personerna som var på plats och stöttade AFA-grundaren NN. Precis som övriga vänsterextremister som befann sig på rättegången, försökte AB hindra Insikt24:s fotografer från att bevaka rättegången. Efter att AB fångades på bild sprang hen ifrån tingsrätten och närvarade aldrig under huvudförhandlingen.
AB är journalist, där hen bland annat är programledare för Sveriges radios program ’Finnjävlarpodden’. AB stod tillsammans med Fatta Mans Svante Tidholm. AB har sedan tidigare flera vänsterextrema kopplingar då hen bland annat frilansar med föreningen Y som bas. Föreningen Y är mest känd för att driva den vänsterextrema lokalen ’Z’, vilket är en samlingspunkt för vänsterextremister på Södermalm. I samband med polisens tillslag mot terroristorganisationen Revolutionära Fronten hade gruppen krismöten på Z enligt polisens förundersökning.
I övrigt har terrorgruppen AFA spelat in reklamfilmer i lokalen. AB har dessutom medverkat i en rad vänsterextrema publikationer såsom Arbetaren, Feministiskt Perspektiv och Tidningen Brand vars ansvarig utgivare är AFA-grundaren NN. AB har även skrivit i den kommunistiska tidningen Flamman om Göteborgskravallerna 2001, där vänsterextremistiska terrororganisationer och andra grupper attackerade polis och slog Göteborg sönder och samman under ett EU-toppmöte.
AB förskönar våldsverkarna under Göteborgskravallerna genom att kallade dem för ’gräsrotsaktivister’ och beskriver den vänsterextrema organisationen ABC, som hjälper livstidsdömda mördare och terrorister, som ett ’fångkampsnätverk’ och skriver i allmänhet om ABC i positiva ordalag.”
Anmälan
Artikeln utgjorde förtal, misskreditering och hot om framtida förtal och misskreditering.
Mediets svar
Insikt24 svarade genom ansvarig utgivare Simon O. Pettersson.
AB var en offentlig person med brett genomslag. Hen hade bland annat varit programledare på Sveriges radio. Det fanns alltså ett uppenbart allmänintresse att granska hen. Hen specificerade i anmälan inte på något sätt vad hen var missnöjd med, utan kom endast med två uppenbart ogrundade påståenden om lagbrott – ”förtal” och ”misskreditering”. Allt Insikt24 skrev i artikeln om hen var sant.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen ska pröva om den utpekade personen utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det väger jag allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i vissa frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Särskilt om den aktuella publiceringen
Som MO uppfattar saken är publiceringen inte att likna vid en ordinarie journalistisk nyhetsartikel där syftet är att objektivt bevaka en rättegång. Det tycks snarare handla om någon form av antagonism mellan olika politiska ideologier, där ett av syftena är att publicera bild och namn på personer man betraktar som sina politiska motståndare. Detta betyder generellt sett inte att man kan göra avkall på grundläggande medieetiska principer.
Skadan av publiceringen
Anmälaren är utpekad med namn och bild i artikeln. Hen påstås vara vänsterextremist. I artikelns inledning skrivs det om ”militanta vänsterextremister”, även om anmälaren inte direkt pekas ut som sådan.
Publiceringen är stort utgjord och personerna som påstås vara vänsterextremister radas upp i någon form av persongalleri.
Sammantaget är detta skadliga uppgifter för anmälaren. För att avgöra om skadan är försvarlig eller inte tittar MO på allmänintresset, anmälarens ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt möjligheten för den kritiserade att gå i svaromål.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Det finns ett allmänintresse av att beskriva rättegångar som gäller förtal. Den person som stämts är en journalist och debattör som verkar i offentligheten. MO har således inget att invända mot att mediet bevakat den aktuella rättegången. Allmänintresset för att namnge andra personer som funnits på plats vid rättegången, för att de enligt tidningen vill stötta den stämda personen, är mer begränsat.
Anmälaren är som MO förstått saken journalist och programledare för en SR-podd. Hen har också, enligt tidningen, skrivit för Feministiskt Initiativ, tidningen Brand och Arbetaren. Hen har varit verksam i arbetskollektivet Y som driver ett café, Z.
Även om ovanstående skulle kunna betyda att anmälaren i relevanta sammanhang skulle behöva svara på frågor och tåla kritik är det aktuella sammanhanget, en rättegång som inte gäller hen, inte sådan att hens position gör att hen ska tåla namngivning med offensiva epitet i medier. Att närvara vid en rättegång som åhörare eller vän kan inte per automatik liknas vid att torgföra åsikter i offentligheten, som vid en manifestation, demonstration eller liknande.
Belägg
Medieombudsmannens roll är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering. MO slår alltså inte fast huruvida påståenden som görs, som att anmälaren är en vänsterextremist, stämmer eller inte. I stället tittar jag på vilket underlag, eller belägg, mediet haft för att göra sina påståenden. Ju allvarligare kritik eller påståenden, desto mer vederhäftigt underlag krävs för att namnge någon med skadliga uppgifter. I det aktuella fallet beläggs inte påståendet att anmälaren är vänsterextremist mer än att hen skrivit för vissa tidningar med stark vänsterprägel, samt att hen har sin bas i en frilansförening som i sin tur driver caféet Z, också det med stark vänsterprägel.
Ur ett medieetiskt perspektiv krävs det tyngre underlag än så för att i detta sammanhang – en rättegång där hen besöker en vän – med namn och bild komma med det allvarliga påståendet att anmälaren är extremist.
Bemötande
En medieetisk grundprincip är att den som är kritiserad i en publicering ska få möjlighet att komma till tals och ge sin version av det som påstås. Det framgår inte av artikeln att Insikt24 givit anmälaren ett rimligt tillfälle att svara på och nyansera kritiken.
Sammanfattande slutsats
Mediet har pekat ut anmälaren med skadliga uppgifter. Det har funnits ett allmänintresse av själva rättegången men det har inte funnits motsvarande intresse gällande anmälarens närvaro i samband med förhandlingarna. Anmälarens ställning är inte sådan att hen i det aktuella sammanhanget ska behöva tåla kritik, namngivning och hårda omdömen. Beläggen som presenterats för att i sammanhanget peka ut anmälaren som vänsterextremist är inte tillräckliga och anmälaren har såvitt framgått inte givits möjlighet att bemöta uppgifterna.
För detta ska Insikt24 klandras. Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren är en offentlig person med brett genomslag. Det finns alltså ett uppenbart allmänintresse av att granska hen. Allt som skrivs i artikeln om hen är sant.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Mediernas Etiknämnds beslut ärende 23217
Mediernas Etiknämnd klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 27 oktober 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Insikt24.
MO:s beslut hade följande lydelse.
AC har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Insikt24:s publicering Detta är extremisterna som stöttade NN [namn angivet] under rättegången, publicerad på mediets sajt insikt24.se den 24 maj 2023.
Vad mediet publicerade
Publiceringen bestod av en artikel och ett filminslag. Artikeln inleddes på följande vis:
”Under förtalsrättegången mot AFA-grundaren NN fanns det flera personer på plats som var där för att stötta, försvara och hindra journalister från att fotografera och ställa frågor till AFA-grundaren. Bland annat rör det sig om flera vänsterextremister och journalister med starka kopplingar till den vänsterextrema miljön. Insikt24 avslöjar vilka personerna är.
Under AFA-grundaren och Aftonbladet-skribenten NN:s rättegång under tisdagen, där hen stod åtalad för två fall av förtal, befann sig flera personer på plats för att stötta och försvara den ökände AFA-grundaren. Från klockan åtta på morgonen hade militanta vänsterextremister börjat patrullera på gatorna runt tingsrätten. Väl inne i tingsrätten hade en liten skara av kameraskygga vänsterextremister dykt upp för att stödja AFA-grundaren.
Före rättegången hade två militanta vänsterextremister attackerat Insikt24:s reporter Christian Peterson med både slag och sparkar, dock kom Insikt24:s reporter Per Björklund till undsättning och vänsterextremisterna valde att fly från platsen, något insikt24 tidigare rapporterat om.”
Därefter radades ett antal namn upp, med en text under respektive persons namn. En av dem som beskrevs var AC, och under hens namn stod det följande:
”En annan [person] som var på plats för att stötta AFA-grundaren NN var den brottsdömde vänsterextremisten AC. AC kom vid lunchtid och började omedelbart att peka finger mot Insikt24:s reportrar och försökte stoppa journalister från att fotografera. AC var darrig i handen och hade svårt att få ur sig sammanhängande meningar.
Eftersom det var så många journalister på plats kunde AC inte blockera alla fotografer samtidigt. Därför föreslogs det att hen även skulle försöka blockera kamerorna med sina ben.
AC är sedan tidigare dömd för brott mot ordningslagen efter att hen gått fram till några poliser innanför spärrarna vid T-centralen och skrutit om att hen saknat färdbevis när hen skulle åka tunnelbana. Då AC inte kunde visa något färdbevis efter uppmaning från poliserna greps AC och fördes bort utanför spärrarna och i samband med en skyddsvisitation försökte AC frigöra sig från poliserna genom att ha ’krängt med kroppen och ryckt med armen’. Påföljden blev 1 000 kronor i penningböter.
AC är även dömd för skadegörelse efter att ha rivit ner en affisch från Sverigedemokraterna, där påföljden för AC blev dagsböter 80 å 50 kr plus ett skadestånd på 21 000 kronor som skulle betalas till Sverigedemokraterna Stockholm stad. Insikt24 kommer att återkomma till AC brottslighet i ett längre reportage.”
Filmklippet
Till artikeln publicerades en 53 sekunder lång film på anmälaren utanför rättssalen. Flera personer filmade hen och hen höll upp händerna till synes för att dölja sig för kamerorna. Hen visade långfingret mot personerna som filmade, bland annat mot en som MO uppfattar var Insikt24:s reporter. Reportern frågade anmälaren upprepade gånger varför hens händer skakade.
-Du verkar ju helt jävla störd, sa reportern.
-Vad är det här, får de hålla på så här eller, sa anmälaren till någon person som inte syntes i bild.
Reportern skrattade åt anmälaren och sa:
-Hallå det är en till kameraman här, du måste ha tre händer. Eller kör du bara mot mig?
Anmälaren höll upp en mössa och sina händer mot flera fotografer varvid Insikt24:s reporter sa:
-Du gör ditt bästa men tyvärr har vi fler fotografer än bara två så du behöver tre händer om du ska…[slut på klippet]
Under klippet i artikelvyn publicerades en bildtext med lydelsen:
”Video från när AC skakar samtidigt som hen försöker hindra journalister från att filma.”
Övrigt
Mediet publicerade två bilder på AC. Bildtexten löd:
”Den brottsdömde vänsterextremisten AC”.
Anmälan
Anmälaren hade varit åhörare vid en rättegång i Stockholms tingsrätt och blivit trakasserad med otaliga kameror och provokationer av ett mindre gäng journalister. Anmälaren var ingen offentlig person. Tidningen som de högerextrema journalisterna skrev för hette Insikt24. I den hade de publicerat en mängd bilder på anmälaren och skrivit i syfte att hänga ut hen och orsaka skada, samt sprida bilder och information bland våldsamma nazister och personer som drogs till den högerextrema miljön.
Christian Peterson som skrivit artikeln hade dessutom publicerat osanna uppgifter om anmälaren. Hen hade aldrig dömts för våldsbrott. Hen upplevde detta mycket kränkande och ville begära att materialet togs bort samt att det publicerade förtalet (om brott anmälaren aldrig begått) bemöttes proportionerligt med den skada det åsamkade.
Mediets svar
Insikt24 svarade genom ansvarig utgivare Simon O. Pettersson, som i huvudsak anförde följande.
AC hade inte påvisat att något i artikeln var felaktigt. Mediet skrev korrekt att hen var dömd för skadegörelse och våldsamt motstånd. AC hade själv sökt uppmärksamhet för sin aktivism, genom att svara på frågor i flera medier, och måste därför tåla en viss granskning. Allmänintresset för en sådan granskning var långt större än AC:s privata intresse av att inte bli granskad.
Ytterligare skriftväxling
Anmälaren framhöll att det som skrivits var felaktigt. Hen hade aldrig blivit dömd för våldsamt motstånd och avsändaren av detta påstående (Insikt24) gjorde sig i och med den publiceringen skyldig till förtal.
Mediet yttrade sig slutligt där utgivaren påpekade att hens första yttrande i ärendet för Insikt24:s räkning öppnade för ett missförstånd. Insikt24 skrev korrekt i artikeln att AC dömts för brott mot ordningslagen och skadegörelse. Det ogillade åtalet om våldsamt motstånd nämndes över huvud taget inte i artikeln och kunde därför inte vara föremål för MO:s bedömning. Anmälaren hade själv yttrat sig om den aktivism för vilken hen blev lagförd i Arbetaren och Flamman.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen ska pröva om en utpekad person utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i vissa frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Huruvida något utgör förtal är en fråga för rättsväsendet och inte något som MO prövar. I ärendets skriftväxling förekommer en diskussion om brottsrubriceringen ”våldsamt motstånd”, men då detta inte nämns i den anmälda publiceringen ingår det inte i Medieombudsmannens prövning.
Skadan av publiceringen
Anmälaren är utpekad med namn och bild i artikeln. Det påstås att hen är vänsterextremist, att hen dömts för brott mot ordningslagen efter att hen konfronterat poliser vid en plankning i tunnelbanan, samt för skadegörelse då hen rivit ner affischer som gjort reklam för Sverigedemokraterna. I artikelns inledning skrivs det om ”militanta vänsterextremister”, även om anmälaren inte direkt pekas ut som sådan.
Vidare, i den film som publicerats, framhåller Insikt24 att anmälarens händer skakar och reportern säger bland annat: ”Du verkar ju helt jävla störd.”
Publiceringen är stort utgjord och personerna som påstås vara vänsterextremister radas upp i någon form av persongalleri.
Sammantaget är dessa uppgifter skadliga för anmälaren. För att avgöra om skadan är försvarlig eller inte tittar MO på allmänintresset, anmälarens ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt möjligheten för den kritiserade att gå i svaromål.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Det finns ett allmänintresse av att beskriva rättegångar som gäller förtal. Den person som stämts är en journalist och debattör som verkar i offentligheten. MO har såldes inget att invända mot att mediet bevakat den aktuella rättegången. Allmänintresset för att namnge personer som funnits på plats vid rättegången, enligt mediet för att stötta personen som stämts, är mer begränsat.
Anmälaren har såvitt MO uppfattat saken ingen formell ställning i offentligheten. Hen har dömts till böter två gånger, och skadestånd i det ena fallet. Hen har vid några tillfällen låtit sig intervjuas, bland annat om domen gällande skadegörelse när hen rivit ner SD-affischer.
Det senare öppnar för att hen skulle kunna behöva tåla att svara för den handlingen i medier, men det betyder inte att hen givet sin ställning, i ett helt annat sammanhang, måste tåla namngivning, att bli filmad och få kritiska tillmälen i publiceringen.
Belägg
Medieombudsmannens roll är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering. MO slår alltså inte fast huruvida påståenden som görs, som att anmälaren är en vänsterextremist, stämmer eller inte. I stället tittar jag på vilket underlag, eller belägg, mediet haft för att göra sina påståenden. Ju allvarligare kritik eller påståenden, desto mer vederhäftigt underlag krävs för att namnge någon med skadliga uppgifter. I det aktuella fallet beläggs inte påståendet att anmälaren skulle vara vänsterextremist. Att hen dömts för brott mot ordningslagen efter en plankning samt för att ha rivit ner affischer skulle möjligtvis kunna utgöra belägg för att hen är aktivist eller motsvarande, men ur ett medieetiskt perspektiv är det inte ett tillräckligt underlag för att hen ska ges det mer allvarliga epitetet extremist.
Bemötande
En medieetisk grundprincip är att den som är kritiserad i en publicering ska få möjlighet att komma till tals och ge sin version av det som påstås. Det framgår inte av artikeln att Insikt24 givit anmälaren ett rimligt tillfälle att svara på och nyansera kritiken. I den film som publicerats ställs inga kritiska frågor till anmälaren gällande de saker som påstås om hen i publiceringen i övrigt.
Särskilt om filmen
Att höra mediets reporter uttala ”du är ju helt jävla störd” till en person som granskas är anmärkningsvärt. Detta gäller oavsett vad anmälaren sagt och gjort tidigare eller i samma film. Det ger vid handen att publiceringen snarare är någon form av konfrontation med en antagonist än en objektiv journalistisk publicering. Oavsett vilket är det skadligt för anmälaren att utstå okvädningsord i publiceringen.
Sammanfattande slutsats
Mediet har pekat ut anmälaren med skadliga uppgifter. Det har funnits ett allmänintresse av själva rättegången men motsvarande intresse för att namnge anmälaren med kritiska omdömen är i sammanhanget högst begränsat. Tillräckliga belägg för att påstå att anmälaren är vänsterextremist har inte presenterats och anmälaren har såvitt framgått inte givits möjlighet att bemöta uppgifterna. Däremot har hen fått utstå okvädningsord i publiceringen.
För ovanstående ska Insikt24 klandras. Ärendet hänskjuts därför till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren har inte påvisat något i artikeln som är felaktigt. Hen har själv sökt uppmärksamhet för sin aktivism och måste därför tåla en viss granskning. Allmänintresset för en sådan granskning är långt större än hens privata intresse av att inte bli granskad.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Mediernas Etiknämnds beslut ärende 23218
Mediernas Etiknämnd klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 27 oktober 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Insikt24.
MO:s beslut hade följande lydelse.
AD har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Insikt24:s publicering Detta är extremisterna som stöttade NN [namn angivet] under rättegången, publicerad på mediets sajt, insikt24.se, den 24 maj 2023.
Vad mediet publicerade
Artikeln inleddes på följande vis:
”Under förtalsrättegången mot AFA-grundaren NN fanns det flera personer på plats som var där för att stötta, försvara och hindra journalister från att fotografera och ställa frågor till AFA-grundaren. Bland annat rör det sig om flera vänsterextremister och journalister med starka kopplingar till den vänsterextrema miljön. Insikt24 avslöjar vilka personerna är.
Under AFA-grundaren och Aftonbladet-skribenten NN:s rättegång under tisdagen, där hen stod åtalad för två fall av förtal, befann sig flera personer på plats för att stötta och försvara den ökände AFA-grundaren. Från klockan åtta på morgonen hade militanta vänsterextremister börjat patrullera på gatorna runt tingsrätten. Väl inne i tingsrätten hade en liten skara av kameraskygga vänsterextremister dykt upp för att stödja AFA-grundaren.
Före rättegången hade två militanta vänsterextremister attackerat Insikt24:s reporter Christian Peterson med både slag och sparkar, dock kom Insikt24:s reporter Per Björklund till undsättning och vänsterextremisterna valde att fly från platsen, något Insikt24 tidigare rapporterat om.”
Därefter radades ett antal namn upp, med text under respektive persons namn. Först i raden var AD, och efter hens namn stod det följande:
”Den förste vänsterextremisten som var på plats inne på Stockholms tingsrätt, för att stötta NN under rättegången, var AD som bland annat är upphovsmakaren till det feministiska projektet ’X’. AD:s karriär som feminist fick dock ett abrupt slut när bidragen från Allmänna Arvsfonden tog slut. AD var klädd med keps och solglasögon för att dölja sitt ansikte så mycket som möjligt och var konstant bredvid NN för att vid upprepade tillfällen försöka hindra flera journalister från att fota, filma och ställa frågor till NN. När kamerorna istället riktades mot AD försökte hen undvika att fångas på bild. Troligtvis på grund av att hen inte ville sammanblanda sitt vänsterextrema engagemang med sin offentliga roll som en ’oskyldig’ feminist i mainstreammedier.
Efter att AD blev omnämnd i sociala medier valde hen att stänga ned sin hemsida, sina sociala medier samtidigt som hen försökte dölja sin identitet på diverse söktjänster som Ratsit.”
Övrigt
Mediet publicerade en bild på AD utanför rättssalen, bredvid NN. Bildtexten löd: ”AD försökte skydda AFA-grundaren NN från kritiska frågor från journalister.”
Anmälan
Anmälaren anförde att hen närvarade vid en väns rättegång och att hen nu hade hängts ut i Insikt24 utan anledning. Artikeln innehöll anmälarens namn, bild och flera osanningar.
Mediets svar
Insikt24 svarade genom ansvarig utgivare Simon O. Pettersson som anförde i huvudsak följande.
AD var en offentlig person som fått ett brett genomslag, inte minst som feministisk debattör. Den som googlade hens namn fann ett stort antal pressklipp från stora tidningar. Det fanns ett allmänintresse av att granska en sådan person. Anmälaren specificerade inte närmare vad hen var missnöjd med. Allt i artikeln var sant.
Anmälarens kommentar
Att anmälaren var en offentlig person i sitt yrkesliv som projektledare var knappast samma sak som att hen var en offentlig person när hen följde med en vän till en rättegång. Anmälaren var där som privatperson, hen agerade inte offentligt och det var en kränkning att publicera namn, bilder och privat information om hen. Samma information spreds av Insikt24 och andra högerextrema konton på sociala medier.
Publiceringen var uppenbarligen synkroniserad med nazistiska NMR:s sajt där samma bilder och information förekom. Två dagar efter publiceringen inkom en anonym orosanmälan angående anmälarens dotter, uppenbart påhittad, där en ”granne” som inte existerade hade sett anmälarens barn knarka (socialtjänsten uppmanade anmälaren att polisanmäla). Detta var en del av en koordinerad kampanj där Insikt24 stod som dirigent.
Avsikten med publiceringen var att dra i gång ett drev som skulle skrämma anmälaren. Detta var totalt ovärdigt ett demokratiskt samhälle med yttrandefrihet. Insikt 24:s agerande gick därför inte i linje med god publicistisk sed, det var till och med svårt att se att det var fråga om publicistisk verksamhet.
Att bli uthängd för att anmälaren befann sig i en tingsrättslokal var uppenbart en kränkning av anmälarens integritet och privatliv, likaså att kalla hen vänsterextremist.
Ytterligare skriftväxling
Mediet framhöll att mediet hade fullständig publicistisk integritet och att man självständigt fattade publicistiska beslut. Någon koordinering med andra sajter förekom inte. Anmälaren försökte upprätta en godtycklig gräns för vilka typer av sammanhang hen ansåg skulle vara föremål för granskning. En granskning där den granskade själv bestämde vad som skulle granskas var knappast värd namnet. AD skrev själv i sin anmälan att hen närvarade vid rättegången för att stödja en vän – något som motsvarade mediets beskrivning och det var minst sagt talande med tanke på att vännen i fråga var en veteran inom den våldsbejakande vänsterextremismen.
Anmälaren yttrade sig slutligt och anförde att Insikt24 kunde försöka friskriva sig från skuld till olagligheter (såsom falska orosanmälningar) eller andra former av trakasserier som följde av mediets publiceringar.
Faktum kvarstod att deras publiceringar skedde synkroniserat med en rad sociala medier-konton, sociala medie-kanaler och hemsidor kopplade till högerextrema organisationer som till exempel nazistiska NMR, som gjort sig skyldig till politiska mord och bombdåd. Anmälarens väns politiska åsikter var knappast relevanta för huruvida det förelåg ett allmänintresse av anmälarens närvaro på en rättegång. Det försvarade inte publicering av bilder och privat information om anmälaren.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen ska pröva om en utpekad person utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i vissa frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
MO granskar endast den anmälda publiceringen, övriga följdpubliceringar eller skeenden efter Insikt24:s artikel ingår inte i min prövning.
Särskilt om den aktuella publiceringen
Som MO uppfattar saken är publiceringen inte att likna vid en ordinarie journalistisk nyhetsartikel där syftet är att objektivt bevaka en rättegång. Det tycks snarare handla om någon form av antagonism mellan olika politiska ideologier, där ett av syftena är att publicera bild och namn på personer man betraktar som sina politiska motståndare. Detta betyder generellt sett inte att man kan göra avkall på grundläggande medieetiska principer.
Skadan av publiceringen
Anmälaren är utpekad med namn och bild i artikeln. Det påstås bland annat att hen är vänsterextremist. I artikelns inledning skrivs det om ”militanta vänsterextremister”, även om anmälaren inte direkt pekas ut som sådan. Det står att anmälaren försökt dölja sitt ansikte utanför rättssalen: ”Troligtvis på grund av att hen inte ville sammanblanda sitt vänsterextrema engagemang med sin offentliga roll som en ’oskyldig’ feminist i mainstreammedier”.
Publiceringen är stort utgjord och personerna som påstås vara vänsterextremister radas upp i någon form av persongalleri.
Sammantaget är dessa uppgifter skadliga för anmälaren. För att avgöra om skadan är försvarlig eller inte tittar MO på allmänintresset, anmälarens ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt möjligheten för den kritiserade att bemöta uppgifterna.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Det finns ett allmänintresse av att beskriva rättegångar som gäller förtal. Den person som stämts är en journalist och debattör som verkar i offentligheten. MO har därför inget att invända mot att mediet bevakat den aktuella rättegången. Allmänintresset för att namnge vänner som funnits vid den stämda personens sida är dock mer begränsat.
Anmälaren har som MO förstått saken haft en viss roll i offentligheten, främst som debattör i feministiska frågor. Att hen därför, givet sin ställning, i ett helt annat sammanhang – som åskådare vid den aktuella rättegången – ska behöva tåla att namnges och märkas som politisk extremist är ur ett medieetiskt perspektiv högst tveksamt. Att närvara vid en rättegång som åhörare eller vän kan inte per automatik liknas vid att torgföra åsikter i offentligheten, som vid en manifestation, demonstration eller liknande. Det sistnämnda hade kunnat medföra att anmälaren behövt tåla kritisk mediebevakning, men det är alltså inte fallet här.
Belägg
Medieombudsmannens roll är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering. MO avgör alltså inte huruvida påståenden som görs, som att anmälaren är en vänsterextremist, stämmer eller inte. I stället tittar MO på vilket underlag, eller belägg, mediet haft för att göra sina påståenden. Ju allvarligare kritik eller påståenden, desto mer vederhäftigt underlag krävs för att namnge någon med skadliga uppgifter.
I det aktuella fallet beläggs påståendet att anmälaren är vänsterextremist mycket vagt. Att hen varit upphovsman till ett feministiskt projekt som lagts ned då medlen från Allmänna arvsfonden tagit slut är ur ett medieetiskt perspektiv inte ett tillräckligt underlag för att göra ett så allvarligt påstående om en namngiven person.
Bemötande
En medieetisk grundprincip är att den som är kritiserad i en publicering ska få möjlighet att komma till tals och ge sin version av det som påstås. Ju allvarligare kritik eller omdömen, desto mer generöst bör mediet vara i bemötandefrågan. Det framgår inte av artikeln att Insikt24 givit anmälaren ett rimligt tillfälle att nyansera kritiken.
Sammanfattande slutsats
Mediet har pekat ut anmälaren med skadliga uppgifter. Det har funnits ett allmänintresse av själva rättegången men motsvarande intresse kring anmälaren i egenskap av vän till personen som stämts i målet är högst begränsat. Även om anmälaren har en viss ställning i offentligheten är den inte sådan att hen ska behöva tåla hårda omdömen i det aktuella sammanhanget. Beläggen för att påstå att anmälaren är vänsterextremist är bristfälliga och anmälaren har såvitt framgått inte givits en acceptabel möjlighet att bemöta uppgifterna.
För detta bör Insikt24 klandras. Ärendet hänskjuts därmed till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren är en offentlig person som fått ett brett genomslag. Det finns ett allmänintresse av att granska en sådan person. Allt i artikeln är sant.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Mediernas Etiknämnds beslut ärende 23223
Mediernas Etiknämnd klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 23 oktober 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Insikt24.
MO:s beslut hade följande lydelse.
AE har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Insikt24:s publicering Detta är extremisterna som stöttade NN [namn angivet] under rättegången, publicerad på mediets sajt insikt24.se den 24 maj 2023.
Vad mediet publicerade
Artikeln inleddes på följande vis:
”Under förtalsrättegången mot AFA-grundaren NN fanns det flera personer på plats som var där för att stötta, försvara och hindra journalister från att fotografera och ställa frågor till AFA-grundaren. Bland annat rör det sig om flera vänsterextremister och journalister med starka kopplingar till den vänsterextrema miljön. Insikt24 avslöjar vilka personerna är.
Under AFA-grundaren och Aftonbladet-skribenten NN:s rättegång under tisdagen, där hen stod åtalad för två fall av förtal, befann sig flera personer på plats för att stötta och försvara den ökände AFA-grundaren. Från klockan åtta på morgonen hade militanta vänsterextremister börjat patrullera på gatorna runt tingsrätten. Väl inne i på tingsrätten hade en liten skara av kameraskygga vänsterextremister dykt upp för att stödja AFA-grundaren.
Före rättegången hade två militanta vänsterextremister attackerat Insikt24:s reporter Christian Peterson med både slag och sparkar, dock kom Insikt24:s reporter Per Björklund till undsättning och vänsterextremisterna valde att fly från platsen, något insikt24 tidigare rapporterat om.”
Därefter radades ett antal namn upp, med en beskrivande text under respektive person. Under AE:s namn stod det följande:
”AE är sambo med AC och arbetar till vardags som sjuksköterska. På fritiden lägger AE merparten av sin tid på engagemanget inom den vänsterextrema rörelsen där hen kan kopplas till det vänsterextrema fackförbundet Syndikalisterna. SAC är motorn inom den vänsterextrema rörelsen där militanta aktivister är ett stående inslag under deras 1-maj demonstrationer. AE har även försökt arrangera feministiska konferenser, men detta har skett utan framgång.”
Övrigt
Mediet publicerade en bild på AE till synes utanför rättssalen. Bildtexten löd: ”SAC-aktivisten AE”.
Anmälan
Anmälaren var åhörare vid en rättegång och blev utsatt av tre fotografer som tog bilder från varje tänkbar vinkel och betedde sig kränkande. Några av dessa bilder, samt anmälarens namn och information om hen dök sedan upp i tidningen de tre fotograferna tycktes höra till. Anmälaren var ingen offentlig person. Denna publicering var att betrakta som en uthängning i syfte att registrera uppgifter och uppvigla bland högerextrema läsare av tidningen. Tidningen hade också publicerat bilder av anmälaren och information om hen på Twitter.
Mediets svar
Insikt24 svarade genom ansvarig utgivare Simon O. Pettersson.
AE hade upprepat sökt offentlighetens ljus, bland annat som feministisk organisatör – något som tidningen Arbetet återkommande rapporterat om. Hen var en politisk aktör som var relevant att granska och granskningen lät sig försvaras utifrån allmänintresset. I granskningen hade endast normala journalistiska metoder använts.
Anmälarens kommentar
Anmälaren var inte en offentlig person och publiceringen av namn, bild och privat information på Insikt24:s hemsida var en allvarlig kränkning. Att närvara vid en förhandling i tingsrätten skulle aldrig behöva innebära trakasserier och konsekvenser av hotfull natur. Denna typ av uthängning var en del av en skadlig högerextrem metod som skapade otrygghet.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen ska pröva om den utpekade personen utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det väger jag allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i vissa frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Särskilt om den aktuella publiceringen
Som MO uppfattar saken är publiceringen inte att likna vid en ordinarie journalistisk nyhetsartikel där syftet är att objektivt bevaka en rättegång. Det tycks snarare handla om någon form av antagonism mellan olika politiska ideologier, där ett av syftena är att publicera bild och namn på personer man betraktar som sina politiska motståndare. Detta betyder generellt sett inte att man kan göra avkall på grundläggande medieetiska principer.
Skadan av publiceringen
Anmälaren är utpekad med namn och bild i artikeln. Det berättas om hens yrke, vem som är hens sambo samt att hen på fritiden lägger den största delen av sitt engagemang på den vänsterextrema rörelsen. Det påstås att anmälaren kan kopplas till ett vänsterextremt fackförbund (SAC) samt att hen arrangerat feministiska konferenser utan framgång. I artikelns inledning skrivs det om ”militanta vänsterextremister”, även om anmälaren inte direkt pekas ut som sådan.
Publiceringen är stort utgjord och personerna som påstås vara vänsterextremister radas upp i någon form av persongalleri.
Sammantaget är ovanstående integritetskänsliga och skadliga uppgifter för anmälaren. För att avgöra om skadan är försvarlig eller inte tittar MO på allmänintresset, anmälarens ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt möjligheten för den kritiserade att gå i svaromål.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Det finns ett allmänintresse av att beskriva rättegångar som gäller förtal. Den person som stämts är en journalist och debattör som verkar i offentligheten. MO har därför inget att invända mot att mediet bevakat den aktuella rättegången. Allmänintresset för att namnge andra personer som funnits på plats vid rättegången, enligt mediet för att de vill stötta den stämda personen, är dock högst begränsat.
Anmälaren är formellt sett ingen offentlig person. Att hen ordnat feministiska konferenser och engagerat sig i ett socialistiskt fackförbund ger hen inte en ställning som gör att hen måste tåla namngivning och skarpa omdömen i ett sammanhang som det aktuella. Att närvara vid en rättegång som åhörare eller vän kan inte per automatik liknas vid att torgföra åsikter i offentligheten, som vid en manifestation, demonstration eller liknande. Det sistnämnda hade kunnat medföra att anmälaren behövt tåla kritisk mediebevakning, men det är alltså inte fallet här.
Belägg
Medieombudsmannens roll är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering. I stället tittar MO på vilket underlag, eller belägg, mediet haft för att göra sina påståenden. Jag slår alltså inte fast huruvida påståenden som görs, som att anmälaren är en vänsterextremist, stämmer eller inte. Ju allvarligare kritik eller påståenden, desto mer vederhäftigt underlag krävs för att namnge någon med skadliga uppgifter.
I det aktuella fallet beläggs inte påståendet att anmälaren är vänsterextremist eller att hen lägger stora delar av sin fritid på den vänsterextrema rörelsen. Att vara engagerad i ett fackförbund som står långt ut på vänsterkanten utgör inte tillräckliga belägg för så allvarliga anklagelser.
Bemötande
En medieetisk grundprincip är att den som är kritiserad i en publicering ska få möjlighet att komma till tals och ge sin version av det som påstås. Ju allvarligare påståenden som görs, desto mer generöst bör mediet vara med att låta den som anklagas komma med ett bemötande. Det framgår inte av artikeln att Insikt24 givit anmälaren ett rimligt tillfälle att svara på och nyansera kritiken.
Sammanfattande slutsats
Mediet har pekat ut anmälaren med skadliga uppgifter. Det har funnits ett allmänintresse av själva rättegången men det intresset har inte gällt anmälarens närvaro under rättegången. Anmälarens ställning är inte sådan att hen ska behöva tåla kritik och hårda omdömen i medier i ett sammanhang där hen besöker en rättegång där en vän stämts. Beläggen för att påstå att anmälaren är vänsterextremist saknas och anmälaren har såvitt framgått inte givits en god möjlighet att bemöta uppgifterna.
För detta ska Insikt24 klandras. Ärendet hänskjuts därmed till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren har upprepat sökt offentlighetens ljus. Hen är en politisk aktör som är relevant att granska. Granskningen låter sig försvaras utifrån allmänintresset. I granskningen har endast normala journalistiska metoder använts.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Mediernas Etiknämnds beslut ärende 23240
Mediernas Etiknämnd klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 27 oktober 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Insikt24.
MO:s beslut hade följande lydelse.
AF har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Insikt24:s publicering Detta är extremisterna som stöttade NN [namn angivet] under rättegången, publicerad på mediets sajt insikt24.se den 24 maj 2023.
Vad mediet publicerade
Artikeln inleddes på följande vis:
”Under förtalsrättegången mot AFA-grundaren NN fanns det flera personer på plats som var där för att stötta, försvara och hindra journalister från att fotografera och ställa frågor till AFA-grundaren. Bland annat rör det sig om flera vänsterextremister och journalister med starka kopplingar till den vänsterextrema miljön. Insikt24 avslöjar vilka personerna är.
Under AFA-grundaren och Aftonbladet-skribenten NN:s rättegång under tisdagen, där hen stod åtalad för två fall av förtal, befann sig flera personer på plats för att stötta och försvara den ökände AFA-grundaren. Från klockan åtta på morgonen hade militanta vänsterextremister börjat patrullera på gatorna runt tingsrätten. Väl inne i på tingsrätten hade en liten skara av kameraskygga vänsterextremister dykt upp för att stödja AFA-grundaren.
Före rättegången hade två militanta vänsterextremister attackerat Insikt24:s reporter Christian Peterson med både slag och sparkar, dock kom Insikt24:s reporter Per Björklund till undsättning och vänsterextremisterna valde att fly från platsen, något insikt24 tidigare rapporterat om.”
Därefter radades ett antal namn upp, med text under varje namn där respektive person beskrevs. Under AF:s namn stod det följande:
”AF som är kollega till NN på Aftonbladet fanns även på plats för att visa sitt stöd för den åtalade AFA-grundaren. AF skulle visa sig vara hysterisk när journalister fotograferade hen och NN, då AF vid flera tillfällen gestikulerade med sina armar. Hen hade på sig solglasögon under hela rättegången men tog vid ett kort tillfälle av sig dessa. Då gick vår kameraman fram och fotograferade hens ansikte.
AF skriver frekvent på Aftonbladets kultursida och har även, likt Sveriges Radios journalist AB som var på plats, skrivit för flera vänsterextrema tidningar såsom Arbetaren och kommunistiska Flamman.”
Övrigt
Två bilder tagna utanför rättssalen föreställde anmälaren. Bildtexten löd:
”AF tar snabbt på sig sina glasögon för att minska risken att bli igenkänd av alternativmedia.”
Anmälan
Anmälaren följde som privatperson med en vän som stöd på dennes rättegång. Hen bar solglasögon för att inte bli igenkänd och talade inte med någon reporter. Dagen efter publicerade sajten Insikt24 bilder, personnummer och information om anmälaren, information som sedan spreds till andra sajter och fick obehagliga konsekvenser för anmälaren och hens familj. Informationen hade inget allmänintresse utan var i stället en kränkning av anmälarens och hens familjs integritet.
Mediets svar
Insikt24 svarade genom ansvarig utgivare Simon O. Pettersson.
AF var en offentlig person både i kraft av att vara skribent i bland annat Aftonbladet och genom sin roll som medieforskare. Det fanns därför ett allmänintresse av att granska AF. Hen hade i sin anmälan inte kunnat peka på något felaktigt eller olämpligt i Insikt24:s artikel. Därutöver vidgick AF själv i sin anmälan sin koppling till NN, vilket snarast torde understryka artikelns poäng.
Anmälarens kommentar
Att anmälaren var en av drygt 78 000 högskoleanställda gjorde inte hen till en offentlig person. Att hen vid en handfull gånger det senaste decenniet skrivit om ett specifikt land för tidningen Aftonbladet gjorde inte heller hen till en offentlig person i alla sammanhang. Rörande rättegången hen besökte tillsammans med en vän, så var hen i allra högsta grad där som privatperson och hen gjorde det mycket klart för alla närvarande.
Ändå publicerade Insikt24 namn, bilder och personlig information om anmälaren. Samma information som publicerades av Insikt24 spreds även till andra högerextrema sociala medie-konton och publikationer. Publiceringen i Insikt24 var uppenbarligen synkad med bland andra nazistiska NMR:s sajt nordfront.se där samma bilder och information förekom. I samband med publiceringen inkom dessutom en uppenbart påhittad orosanmälan till socialtjänsten rörande misstanke om missbruk och våld i hemmet, en anmälan som hade gått ut över anmälarens barn.
Publiceringen i Insikt24 kunde inte ses som annat än en del i en koordinerad kampanj med avsikt att skrämma anmälaren och övriga som deltog som privatpersoner vid rättegången. Att bilder och information om anmälaren publicerats utan hens samtycke i en rad högerextrema kanaler var givetvis inte i linje med god publicistisk sed.
Fortsatt skriftväxling
Utgivaren för Insikt24 framhöll att anmälarens påstående om att publiceringen var koordinerad inte stämde. Det enda konkreta exempel som gavs på detta var att Nordfront hade använt sig av Insikt24:s material för en egen artikel. Den som läste Nordfronts artikel kunde dock med enkelhet se att det rörde sig om en slarvig och icke-professionell så kallad rewrite, helt byggd på det material som Insikt24 publicerat. Publikationen i fråga hänvisade dessutom direkt till Insikt24:s artikel. Någon annan koordinering än att skribenten råkat läsa mediets artikel var alltså inte nödvändig för att förklara varför Nordfront publicerat sin artikel. Det var att beklaga om anmälaren fått motta en falsk orosanmälan, men Insikt24 hade inte skrivit något om hens barn, hens föräldraroll eller på annat sätt uppmanat till ett sådant beteende.
Mediet hade enbart skrivit om hens stöd till NN. Att en person med anknytning till både universitets- och medievärlden visade sitt stöd till en känd våldsbejakande vänsterextremist var av uppenbart allmänintresse. Det inre sammanhanget i anmälarens argumentation för sin privata roll måste också sägas ha betydande brister. Å ena sidan ansåg hen sig ha varit där som en privatperson, å andra sidan ansåg hen att publiceringen hade för ”avsikt att skrämma mig [AF] och övriga som deltog som privatpersoner.” Skulle publiceringen skrämma anmälaren från att ha privata, och ej politiska, kontakter? Vilket politiskt syfte skulle det tjäna?
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen ska pröva om den utpekade personen utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det väger jag allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i vissa frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
MO tittar endast på den anmälda artikeln. Övriga publiceringar som gjorts av andra medier efter Insikt24:s artikel ingår inte i prövningen.
Särskilt om den aktuella publiceringen
Som MO uppfattar saken är publiceringen inte att likna vid en ordinarie journalistisk nyhetsartikel där syftet är att objektivt bevaka en rättegång. Det tycks snarare handla om någon form av antagonism mellan olika politiska ideologier, där ett av syftena är att publicera bild och namn på personer man betraktar som sina politiska motståndare. Detta betyder generellt sett inte att man kan göra avkall på grundläggande medieetiska principer.
Skadan av publiceringen
Anmälaren är utpekad med namn och bild i artikeln. Hen påstås vara vänsterextremist. I artikelns inledning skrivs det om ”militanta vänsterextremister”, även om anmälaren inte direkt pekas ut som sådan. I artikeln står att hen blev hysterisk när journalister fotograferade hen.
Publiceringen är stort utgjord och personerna som påstås vara vänsterextremister radas upp i någon form av persongalleri.
Sammantaget är ovanstående skadliga uppgifter för anmälaren. För att avgöra om skadan är försvarlig eller inte tittar MO på allmänintresset, anmälarens ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt möjligheten för den kritiserade att gå i svaromål.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Det finns ett allmänintresse av att beskriva rättegångar som gäller förtal. Den person som stämts är en journalist och debattör som verkar i offentligheten. MO har såldes inget att invända mot att mediet bevakat den aktuella rättegången. Allmänintresset för att namnge andra personer som funnits på plats vid rättegången, för att de vill stötta den stämda personen, är dock högst begränsat.
Anmälaren har ingen tung roll i offentligheten. Hen arbetar som MO förstått saken inom universitetsvärlden och har ibland skrivit artiklar om ett specifikt land för Aftonbladet. Enligt mediet har hen också medverkat i tidningar med vänsterprägel, som Arbetaren och Flamman. Det är ingen position som gör att hen ska behöva tåla namngivning, kritik och hårda omdömen i det aktuella sammanhanget. Att närvara vid en rättegång som åhörare eller vän kan inte per automatik liknas vid att torgföra åsikter i offentligheten, som vid en manifestation, demonstration eller liknande. Det sistnämnda hade kunnat medföra att anmälaren behövt tåla kritisk mediebevakning, men det är alltså inte fallet här.
Belägg
Medieombudsmannens roll är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering. MO slår alltså inte fast huruvida påståenden som görs, som att anmälaren är en vänsterextremist, stämmer eller inte. I stället tittar jag på vilket underlag, eller belägg, mediet haft för att göra sina påståenden. Ju allvarligare kritik eller påståenden, desto mer vederhäftigt underlag krävs för att namnge någon med skadliga uppgifter.
I det aktuella fallet beläggs inte påståendet att anmälaren är vänsterextremist mer än att hen arbetat för Aftonbladet samt skrivit artiklar för Arbetaren och Flamman. Det utgör i sig inte ett tillräckligt underlag för det allvarliga påståendet att anmälaren skulle vara extremist.
Bemötande
En medieetisk grundprincip är att den som är kritiserad i en publicering ska få möjlighet att komma till tals och ge sin version av det som påstås. Ju allvarligare kritik eller omdömen, desto mer generöst bör mediet vara med att erbjuda ett bemötande. Det framgår inte av artikeln att Insikt24 givit anmälaren ett rimligt tillfälle att svara på och nyansera kritiken.
Sammanfattande slutsats
Mediet har pekat ut anmälaren med skadliga uppgifter. Det har funnits ett allmänintresse av själva rättegången men ett sådant intresse har saknats gällande anmälarens närvaro under densamma. Anmälarens ställning är inte sådan att hen i det aktuella sammanhanget ska behöva tåla kritik, namngivning och hårda omdömen. Beläggen som presenterats för att påstå att anmälaren är vänsterextremist är inte tillräckliga och anmälaren har såvitt framgått inte givits en god möjlighet att bemöta uppgifterna.
För detta ska Insikt24 klandras. Ärendet hänskjuts därmed till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren är en offentlig person. Det finns därför ett allmänintresse av att granska hen. Anmälaren har inte kunnat peka på något felaktigt eller olämpligt i artikeln.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
