När Donald J. Trump häromdagen tillkännagav sin kandidatur till 2024 års presidentval kändes det på ett märkligt sätt som en frisk fläkt, efter flera år med Joe Bidens röriga och långsamma presentationer. Tanken väcktes nog hos många: är det möjligt att denne man kan återkomma och vinna 2024 års val till USA:s president och skulle det ens vara önskvärt?
Själv hade jag en något mer avvaktande attityd till Trump, då han först lyckades gripa makten, än flera av mina vänner. Förvisso sade han en hel del som var sant och han väckte sedan länge döda frågor och perspektiv till liv. Samtidigt var han en yvig person utan direkt politisk erfarenhet och det var långt ifrån självklart vad han skulle leverera.
Nu när han suttit en mandatperiod är Trumps gärning lättare att utvärdera. Hans utrikespolitik, som ibland kunde te sig som oberäknelig, måste i efterhand beskrivas som klart lyckosam. Hans tid vid makten ter sig som en fredsperiod och i alla fall jag tror honom när han säger att Ukrainakriget inte inträffat om han fortsatt hade varit vid makten.
Inrikespolitiskt är hans främsta bragd hans utnämningspolitik som till sist fick resultatet att Roe mot Wade upphävdes – en konservativ seger som är svår att överskatta. Upphävandet av Roe mot Wade är inte endast en seger för livet, utan också en seger för de som önskar få ett slut på Högsta domstolens liberala aktivism.
Han lyckades inte i samma utsträckning med sin gränspolitik eller ekonomiska politik. Den demografiska utvecklingen – marginaliseringen av den vita delen av befolkningen – fortsatte, liksom utvecklingen mot ett globalt ekonomiskt system. Någon mur mot Mexiko har vi inte sett.
Framför allt visade han att det går att vara republikan på ett annorlunda sätt än det gängse. Han började en utveckling inom det republikanska partiet, bort från att vara ett parti styrt av bolagsintressen och det militär-industriella komplexet till att bli något annat.
Helst hade jag velat se att något annan nu tog upp manteln, att en mer ideologiskt genomtänkt och statsmannamässig person förvaltade och utvecklade Trumps arv. Samtidigt är det inte helt uppenbart vem det skulle vara. Det verkar inte finnas någon kandidat som har ett tillräckligt starkt varumärke för att på ett realistiskt sätt ta upp kampen med Trump.
Det bästa budet skulle kanske vara Ron DeSantis, Floridas guvernör, som visat sig vara en skicklig politiker med goda instinkter. Samtidigt är hans utrikespolitiska hållning något oklar och hur han skulle förhålla sig till den inflytelserika krigslobbyn förblir ännu osäkert. Kanske är Trump den presidentkandidat som mest realistiskt förmår att dämpa den eskalerande konflikten mellan Ryssland och övriga västvärlden.
Men har han någon chans att vinna? Är det inte orimligt att han, när han redan en gång förlorat mot Joe Biden, skall tillåtas få ytterligare en chans? Det måste dock sägas att förlusten ägde rum under mycket märkliga och särskilda omständigheter.
Omständigheterna var att han vågade utmana corona-hysterin och för detta blev han straffad. Trots att han hade uppenbart rätt i detta var hysterin för stark och gick inte att värja sig emot, inte ens för den som anses vara världens mäktigaste man. Nu, när det hela lugnat ned sig, så ter sig hans inställning i dessa frågor snarare som ett lyft än ett sänke och i historiens ljus kommer det sannolikt räknas till Trumps fördel att han på ett tidigt stadium lyckades genomskåda de mediala överdrifterna.
Det är dock allt svårare, med tanke på den demografiska utvecklingen, för en republikansk kandidat att vinna, så det gäller att göra rätt saker. Trump får inte allt för starkt liera sig med bolagsintressena, utan ha en ekonomisk politik som tilltalar den vite arbetaren. Han och hans parti bör inte heller komma med alltför spekulativa utsagor om valfusk. Det finns relevanta invändningar mot det amerikanska valsystemet, men alltför yviga påståenden sänker trovärdigheten och alienerar mittenväljare.
Om Donald Trump sköter sig är enligt min bedömning Trump 2024 ingen omöjlighet. Förhoppningsvis kan det också leda till en ytterligare utveckling av det republikanska partiet och en ännu starkare kandidat 2028.
