Danskarnas sysselsättningsgrad bland 16– 64-åriga män och kvinnor ligger för närvarande på 76 procent, enligt finansministeriet, jämfört med en motsvarande sysselsättningsgrad på 56 procent för icke-västerländska invandrare och deras barn.
För några dagar sedan, den 8 december, framkom siffror om hur mycket det kommer att innebära för statskassan fram till 2025 om danskarna arbetade i lika liten utsträckning som icke-västerländska invandrare och deras barn.
Dansk Folkepartis finanstalesman ställde en obekväm fråga
Detta är ett svar till Dansk Folkepartis finanstalesman René Christensen, som hade bett finansminister Nicolai Wammen (S) att svara på följande fråga:
”Kommer ministern att förklara hur de offentliga finanserna skulle se ut om danska 16–64-åriga män och kvinnor hade en sysselsättningsgrad som liknar den för män och kvinnor i åldern 16–64 år från länder utanför västvärlden?”
I sitt svar betonar Wammen att detta är en hypotetisk beräkning, eftersom man antar att inga ekonomiska reformer genomförs som kan medföra beteendeförändringar på sysselsättningsområdet.
Men konsekvenserna, mätt med nuvarande förhållanden, skulle vara katastrofala om danskarna arbetade lika lite som de icke-västerländska invånarna, enligt svaret.
Statskassan skulle förlora 200 miljarder danska kronor 2025
Med reservationer gällande utvecklingen skriver finansministern bland annat i sitt svar att:
”I en beräkning där de 16–64-åriga männen och kvinnorna av dansk härkomst skulle förknippas med liknande köns- och ålderssysselsättningsgrader som icke-västerländska invandrare och deras barn, visar det sig att sysselsättningen 2025 skulle vara lägre till ett antal motsvarande cirka 633 000 heltidsanställda.”
På grundval av detta drar finansministeriet slutsatsen att:
”Den beräknade nedrevideringen av antalet sysselsatta 2025 skulle innebära en budgetminskning på drygt 200 miljarder kronor (i 2020 års värde) motsvarande ungefär 8 procent av BNP.”
Låg sysselsättningsgrad hos icke-västerlänningar är en komplex utmaning
Sammanfattningsvis betonar finansminister Nicolai Wammen i sitt svar till Christensen att låg sysselsättning bland icke-västerländska personer är ett problem som inte är så enkelt att lösa.
”Nya åtgärder som kan bidra till att lyfta sysselsättningsgraden för icke-västerländska invandrare och deras barn kommer därmed att kunna lyfta den totala sysselsättningen”, säger Nicolai Wammen, men betonar:
”Utmaningen med de icke-västerländska invandrarnas lägre sysselsättningsgrad är en komplex utmaning, utan enkla lösningar, men det finns möjligheter, något som är grunden för den kommission som regeringen inrättat om reformer för andra generationens invandrare.”
Man måste leta länge för att hitta en somalier på arbetsmarknaden
Som nämnts var drygt 150 000 icke-västerländska invandrare och deras barn, män såväl som kvinnor, i åldern 16 till 64 år, på full offentlig välfärd den 1 april i år.
Den danska tidningen Den Korte Avis har gått bakom siffrorna, och det visar sig att de fem mest representerade grupperna, med totalt knappt 72 000 personer på full offentlig välfärd, utgör nästan hälften av alla icke-västerlänningar på full offentlig välfärd.
Således måste man leta länge för att hitta en självförsörjande somalier i Danmark.
Listan nedan visar nivån på full offentligt välfärd den 1 april i år i förhållande till totala antalet individer i gruppen i åldern 16–64 år den 1 januari i år och inkluderar män och kvinnor.
Somalier: Med 8 698 personer på full offentlig välfärd, utgör detta 62,0 procent av alla 14 021 somalier i Danmark i åldersgruppen.
Libaneser: Med 12 255 personer på full offentlig välfärd, utgör detta 58,7 procent av alla 20 892 libaneser i Danmark i åldersgruppen.
Irakier: Med 13 949 personer på full offentlig välfärd, utgör detta 57,9 procent av alla 24 092 irakier i Danmark i åldersgruppen.
Syrier: Med 14 698 personer på full offentlig välfärd, utgör detta 56,0 procent av alla 26 243 syrier i Danmark i åldersgruppen.
Turkar: Med 22 266 personer i fullt offentligt stöd, utgör detta 43,6 procent av alla 51 112 syrier i Danmark i åldersgruppen.
Våldsbrott – en icke-västerländsk specialitet
Listan korrelerar väl med annan statistik, den över våldsbrott.
Under 2019 visade det sig att var fjärde, eller 25,3 procent av de totalt 6 059 personer som dömdes till våldsbrott under året, var av icke-västerländskt ursprung, trots att de i det berörda åldersspannet, 15–79 år, bara utgör 8,7 procent av befolkningen
Danskarna utgör 71,7 procent av dem som dömts för våldsbrott, jämfört med att de utgör 85,6 procent av befolkningen i åldern 15 till 79 år. Västerländska invandrare stod för 3,0 procent.
Totalt dömdes 1 534 personer av icke-västerländskt ursprung för våldsbrott under 2019, varav drygt hälften, totalt 896, kom från samma fem invandrargrupper.
De är listade nedan i ”kriminell rangordning” med dömda i proportion till antalet invånare, män och kvinnor, i åldern 15–79 år.
Somalier: Nummer ett på listan med 183 personer som dömts för våldsbrott av totalt 14 664 personer.
Libaneser: Nummer 2 på listan med 237 personer dömda för våldsbrott av totalt 21.630 personer.
Irakier: Nummer 3 på listan med 147 dömda för våldsbrott av totalt 25 657 personer.
Syrier: Nummer 4 på listan med 138 personer dömda för våldsbrott av totalt 26 819 personer.
Turkar: Nummer 5 på listan med 191 personer som dömts för våldsbrott av totalt 54 375.
Dessutom visar det sig att somalier också har rekordet i rån. Av totalt 124 icke-västerländska råndömda under 2019 toppar somalier med inte mindre än 32 dömda för rån, med irakier på andra plats med 19 råndömda.
Tillsammans med elva råndömda libaneserna står dessa tre nationaliteter för hälften av de rån som icke-västerlänningar dömdes för 2019 i Danmark.
Hur ser siffrorna ut för Sveriges del, och kommer Brås kommande undersökning våga visa verkligheten?
