Enligt arrangörerna samlade demonstrationerna mot lagförslaget nästan 500 000 demonstranter i hela landet. Även den sedvanliga svansen, vanligtvis bestående av en blandning av ”ungdomsgäng” från de invandrartäta förorterna och vänsteraktivister (AFA med flera) vandaliserade och överföll polisen. Mellan 133 000 (enligt inrikesministeriet) och 500 000 (enligt arrangörerna) människor uttryckte sitt missnöje på gatorna i Frankrike den 28 november under ”marschen för frihet”, där man främst kräver tillbakadragande av flera kontroversiella artiklar i den kommande säkerhetslagen. Den största mobiliseringen ägde rum i Paris, med nästan 45 000 personer (enligt prefekturen), 200 000 enligt arrangörerna, i ”Stop! Loi sécurité globale”, som samlar journalisternas fackföreningar, icke-statliga organisationer, den rättsliga pressföreningen, Förbundet för mänskliga rättigheter (LDH) och andra föreningar. En medlem av ett av fackförbunden, Syndicat national des journalistes (SNJ, det viktigaste fackförbundet för journalister) krävde ett tillbakadragande av lagen som helhet, liksom för ”det nya nationella systemet för polisarbete”.
Demonstranterna bar plakat och slagord riktade mot en lagtext som av sina motståndare anses inkräkta på ”yttrandefrihet” och ”rättsstatsprincipen”. I Paris bröt det ut sammandrabbningar mellan vandalerna och polisen på eftermiddagen. Polisen använde vattenkanoner vid slutdestinationen för demonstrationen, Place de la Bastille. Flera bränder anlades, bland annat mot Bank de Frances kontorsbyggnad.
Sammanlagt greps 46 personer i Parisregionen. 23 medlemmar av säkerhetsstyrkorna skadades i själva Paris och 14 andra i regionen, rapporterade inrikesministeriet. Gerald Darmanin fördömde på sitt Twitterkonto ett ”oacceptabelt våld mot polisen”. På sociala medier cirkulerade flera videor som visade poliser som attackerades våldsamt och ibland misshandlades, även när de låg på marken.
En frilansjournalist av syriskt ursprung, Ameer al Halbi, som bevakade demonstrationen skadades också i ansiktet under en polischock, liksom flera demonstranter, uppger en AFP-journalist., Reportrar utan gränsers generalsekreterare Christophe Deloire fördömde på Twitter det ”oacceptabla” polisvåldet mot medarbetaren vid Polka Magazine och AFP.
Utanför Paris samlades många demonstrationer i franska städer Flera tusen människor demonstrerade också i Marseille, Rennes, Lille och Montpellier. ”Dessa lagar är gjorda för att tysta oppositionen, och meningsmotståndare”, säger Thérèse Bourgeois från Förbundet för mänskliga rättigheter till AFP. I Lyon uppskattar prefekturen antalet demonstranter till 7 500 (13 000 enligt arrangörerna). Enligt tidningen Progrès skadades ”tre poliser och fyra personer [arresterades] i staden. I Strasbourg marscherade 1 500 demonstranter, enligt prefekturen, och nästan 3 000, enligt lokala medier och AFP, under rop om att ”alla får filma polisen”. Sammankomster hölls också i medelstora städer, som Bourg-en-Bresse och Montbéliard . I Montbéliard fanns det 400 demonstranter enligt France 3.
Efter ändringen i lagförslaget förra fredagen för att inkludera ”rätten att informera”, tillbringade regeringen veckan med att föröka skademinimera i frågan. Till ingen nytta: Trots att den antogs vid första voteringen av nationalförsamlingen, var kontroversen sådan att premiärministerns kansli denna vecka lovat att offentliggöra en ny omskrivning av lagtexten genom en oberoende ”kommission”. Sedan, inför parlamentsmajoriteten upprörda känslor, tvingades Jean Castex att försäkra att de skulle få sista ordet. Inrikesministern, som står i centrum för tumultet, var målet för många fientliga slagord och plakat som hånade honom. ”Det är dags att se över polisen och, för att vara ännu tydligare, att reformera polisen”, sade Jean-Luc Mélenchon, ledare för vänsterpartiet LFI, vid en pressträff.
I en videointervju med tidningen La Montagne, som publicerades på Twitter den 28 november 2020, kommenterade den tidigare presidenten François Hollande mobiliseringen mot säkerhetslagen. Han ansåg att ”om man är hedervärd, måste man dra tillbaka lagtexten och inte vidmakthålla den”, därför att ”det hedervärda är att dra tillbaka en lagtext som kränker samveten och splittrar ett samhälle snarare än att genomdriva den”. Den tidigare presidenten pekar alltså på risken att ”skapa misstroende och våld”.
François Hollande påminner om att han ”också konfronterades med denna typ av beslut, särskilt gällande återkallandet av medborgarskap”. Tre dagar efter terrorattackerna den 13 november 2015 föreslog han att ändra konstitutionen för att införa undantagstillstånd och en skärpning av lagen för återkallande av medborgarskap som skulle utvidgas till att gälla även de personer som är födda i Frankrike om de har dubbla nationaliteter och döms för terrorism. Hollande kallade debatten om lagen ”dåligt inledd” och dess konkreta lagtext ”lika olämplig som olycklig” Den väckte het debatt och ledde till den dåvarande justitieministern Christiane Taubiras avgång.
”När denna fråga, som verkade vara ett av svaren på terroristkrisen, delade landet, föredrog jag att dra tillbaka förslaget”, betonade den tidigare socialistledaren, som stoppade detta förslag den 30 mars 2016.
”När en musikproducent blir misshandlad på ett sådant sätt, när det på ett torg – och inte vilket torg som helst, utan Place de la République –blir våldsamma sammandrabbningar, måste det leda till förändrade beteenden”, sade Hollande, med hänvisning till musikproducenten Michel Zecler, som greps hårdhänt av polisen den 21 november i sin inspelningsstudio. ”Medborgarna måste veta att när det finns ett ovärdigt beteende hos vissa poliser, blir det påföljder och det blir rättsliga förfaranden. Å andra sidan, när poliser attackeras själva… det finns ett behov av att ge dem stöd”, tillade han.
