Spanska myndigheter tömde på söndagen hamnen i Arguineguín på Kanarieöarna i Spanien, där upp till 2 600 papperslösa migranter bodde under osäkra förhållanden vid olika tider på året.
Bussar kunde ses komma och gå hela dagen för att ta de 600 personer var kvar i hamnen till ett nytt läger som inrättats på militär mark i Barranco Seco, nära Las Palmas de Gran Canaria, eller till närliggande hotell som fungerar som tillfälliga akutbostäder. Försvarsministeriet har erbjudit ytterligare utrymme på öarna Teneriffa och Fuerteventura.
Operationen samordnades av den nationella polisen, Röda korset och det spanska migrationsverket i ett gemensamt försök att ta itu med en växande humanitär kris i den av media och aktivister kallade ”skammens hamn”. Det är första gången sedan början av augusti som de provisoriska hamnanläggningarna har varit tomma, även om dessa inte nödvändigtvis kommer att stängas helt ännu. Poliskällor sade att det kommer att bero på hur snabbt nya boenden kan inrättas, och på takten av nyanlända.
Det har kommit mer än 19 000 båtmigranter till Kanarieöarna i år, en enorm ökning från tidigare år som bara är jämförbar med den så kallade ”cayuco-krisen” 2006, när 31 000 människor anlände i små, rangliga båtar som kallas cayucos. Den nya ökningen sammanfaller med en nedgång av olagliga gränsövergångar vid exklaverna Ceuta och Melilla, och det har gjort Kanarieöarna till den största källan för olaglig inresa till Spanien i år .
Det ökande antalet nyanlända har också utlöst flera protester i kuststäder på Kanarieöarna och väckt farhågor om att extremhögern skulle kunna använda krisen för politisk vinning.
En spansk domstol slog förra veckan fast att villkoren för migranter som förvaras i Arguineguíns hamnanläggningar var ”bedrövliga” men inte utgjorde ett lagbrott. Men ombudsmannen har bett inrikesministeriet att stänga hamnanläggningarna ”omedelbart” efter att ha genomfört en inspektion. De migranter som bodde där sov på tunna filtar, fick tre smörgåsar om dagen och fruktjuice, och saknade tillgång till duschar. Trots närvaron av personer smittade med coronavirus fanns det ingen möjlighet till social distansering.
Smugglarligor
Poliskällor på Kanarieöarna sade att omkring 70 procent av de migranter som anlände till arkipelagen i år reste från Marocko, och av dessa är 70 procent marockanska medborgare, varav hälften seglade från hamnen i Dakhla i Västsahara.
Enligt dessa källor tar ”marockanska maffior ut 1 500 till 2 000 euro per person och använder säkrare båtar, fyller dem med färre människor, ta med två motorer i fall den första går sönder, tar aldrig med kvinnor eller barn av kulturella och familjeskäl, och eftersom de försöker garantera säkerheten, eftersom de vet att om båten kapsejsar, kommer det att bli repressalier i deras hembyar”.
Däremot får de svarta afrikanerna ”vänta på sämre ställen med sämre villkor, betala 1 000 euro, och resa i dåliga båtar i överfulla förhållanden … Maffian i de länderna är hänsynslösa, de packar båtarna med kvinnor, barn, bebisar… De bryr sig inte om de kommer fram eller inte”.
Den spanska civilgardet har ett 20-tal officerare stationerade i Sahel-området, där de har till uppgift att patrullera Senegals och Mauretaniens kust och utbilda lokala polisstyrkor i Niger, Mali och Mauretanien för att ta itu med smugglingsligorna.
Enligt spanska polistjänstemän som känner till situationen betalar de subsahariska smugglarna en avgift till den marockanska maffian för att ”arbeta” på deras territorium, varifrån båtarna avgår. ”Verksamheten” ger en avkastning på 1 000 euro till 2 000 euro för varje smugglad individ.
