Polisen har 48 timmar på sig att rapportera sina resultat till inrikesministern, ett resultat bör alltså vara klart till torsdag. I efterdyningarna av den hårdhänta, eller till och med våldsamma evakueringen av ett migrantläger som på kort tid satts upp på Place de la République i Paris, växer nu kontroversen, inte minst i skenet av det lagförslag som skulle försvåra för journalister att granska den här typen av ingripanden.
Gérald Darmanin, den franske inrikesministern, har hänskjutit ärendet till IGPN, den franska polisens avdelning för interna utredningar, för att klargöra ”flera oacceptabla händelser” efter en rapport från Parispolisens prefekt, som han hade begärt detaljerade uppgifter från.
Var kom migranterna på Place de la République ifrån?
På måndagskvällen, på bara några minuter, sattes cirka 500 blå tält upp på Place de la République i Paris av flyktingaktivister. De togs snabbt över av ”flyktingar”, mestadels migranter av afghanskt ursprung. De hade drivit omkring i den franska huvudstaden sedan den 17 november då ett stort migrantläger som upprättats i september nära Stade de France i Saint-Denis, norr om Paris, revs. Omkring 3 000 migranter fördrevs från lägret och inhystes i mottagningscentra och gymnastikhallar i Parisregionen, sade regionens prefektur.
Snabbt ingripande från ordningsmakten
Bara en timme efter att tälten satts upp och migranterna anlände, runt 19:45, ingrep polisen för att skingra dem och sätta stopp för den ”olagliga ockupationen av det offentliga rummet”, enligt Paris polisprefektur.
Bilder på polisvåld spreds snabbt på sociala medier. En journalist från kanalen RMC filmade en polis som lägger krokben på en migrant som försöker fly. Poliser ses också lyfta tält medan människor är kvar i dem.
En kvinna försöker dra bort en gendarm. Foto: Stillbild Youtube
Till följd av polisens ingripande drev migranter runt på väg till Stadshuset vid 21:30-tiden längs rue du Temple. Några minuter senare, klockan 21:50, bildades en andra grupp och tog samma riktning, den här gången via Boulevard Saint-Martin. Gruppen angrips av polisen med tårgas och sprids, men deltagarna kommer så småningom fram till torget framför stadshuset i Paris.
En folksamling bildas framför Rådhuset, förtroendevalda i kommunen hindras av polisen att ansluta sig till dem. Ett nytt försök att skingra folkmassan genomförs senare med tårgas och chockgranater.
Journalisten Rémy Buisine uppger att han hade blivit angripen tre gånger av samma polis.
Vilka var poliserna som ingrep?
Polisinsatsen för evakueringen leddes av DSPAP, avdelningen för allmän säkerhet i Paris storstadsområde, med den tillgängliga personal de hade vid tillfället, uppgav en poliskälla.
Det handlade i huvudsak om personal från BAC, anti-brottsenheten, och CSI, enheten för säkerhet och intervention, vid insatsen i måndags kväll vid Place de la République. Dessa enheter har liten erfarenhet av polisiära tekniker vid denna typ av ingripande.
Endast en skvadron av mobilt gendarmeri, det vill säga 70 man utbildade i upprätthållande av allmän ordning, var närvarande vid Place de la République. Gendarmerna syns inte på de videor med övervåld som cirkulerar. CRS, den specialiserade kravallpolisen som också är utbildad för denna typ av insats, sattes också in senare på kvällen.
En rättslig utredning inleddes
Inrikesministern fördömde snabbt de ”chockerande” bilderna. Han begärde sedan omedelbart en detaljerad rapport om händelserna från Parispolisens prefekt. Denna rapport överlämnades till honom på tisdag morgon, och på förslag av polisprefekten Didier Lallement har IGPN, polisens interna utredningstjänst, kopplats in för att undersöka ”oacceptabla händelser” enligt prefekten. Resultaten av denna administrativa undersökning skall vara klara inom 48 timmar och kommer att vara offentliga.
Polisen kommer att utreda minst två händelser: attacken mot journalisten Rémy Buisine och krokbenet som en polis gjorde på en migrant. För den senare har Paris åklagarmyndighet inlett en utredning, denna gång rättslig, av anklagelsen om ”våldsutövning av myndighetsperson ”. Även dessa utredningar har anförtrotts åt IGPN.
Dessutom sitter för närvarande två personer i polisens förvar för våld och trots mot tjänsteman.
Även journalisten och justitieombudsmannen Claire Hédon tog upp händelserna. Flera organisationer, däribland Läkare i Världen och Secours catholique, har också uttryckt sin avsikt att driva frågan.
Vad är myndigheternas reaktion?
På tisdagsmorgonen efterlyste ministrarna Marlene Schiappa och Emmanuelle Wargon en ”omedelbar” behandling av de hundratals migranter som nu drev omkring och krävde att statliga förvaltningar skulle mobiliseras. 240 platser säkrades av prefekten i regionen Ile de France, vid mottagnings- och undersökningscentrum och vid nödinkvarteringsanläggningar.
Anne Hidalgo, Paris socialistiska borgmästare, som också fördömer de ”chockerande” händelserna och en ”oproportionerlig användning” av våld, har skrivit till inrikesministern och begärt ”förklaringar”.
”Man river bara ett läger om det finns en färdig lösning för boende”, sade Paris borgmästare och beklagade att ”det inte har kommit något svar från staten på den nivå vars kompetens och ansvar det här är”.
Den hetsiga kontroversen kommer samtidigt som Nationalförsamlingen i tisdags röstade för lagförslaget om ”global säkerhet” lag och dess kontroversiella artikel 24, som syftar till att bestraffa ”skadlig” spridning av bilder av polisinsatser.
Exakt24 har tidigare skrivit om hur FN har kritiserat lagförslaget, och nu stämmer även EU in i kören.
EU:s talesman Christian Wigand sade ”Kommissionen kommenterar inte enskilda lagförslag, men det är självklart att det i en krisperiod är viktigare än någonsin att journalister måste kunna göra sitt jobb fritt och i fullständig säkerhet.”
”Som alltid är fallet förbehåller sig kommissionen rätten att granska den slutliga lagstiftningen för att kontrollera att den överensstämmer med EU-lagstiftningen”, tillade han.
I tisdags greps två journalister i en protest som ledde till sammandrabbningar med polisen när lagstiftare i nationalförsamlingen började debattera lagförslaget, som backas upp av president Emmanuel Macrons parti och dess parlamentariska allierade.
Lagförslaget antogs under den första voteringen på fredagen och även i en andra votering på tisdagen den 24 november. Det går sedan till senaten för vidare debatt och det är nu sista möjligheten att stoppa lagen.
En ändring som utarbetats av regeringen och som godkändes på fredagen ändrade artikeln i fråga, 24, för att lägga till frasen ”utan att det påverkar rätten att informera”.
Premiärminister Jean Castex sade att detta skulle ”undanröja alla oklarheter om avsikten att garantera respekt för de offentliga friheterna och samtidigt bättre skydda dem, polis och gendarmer, som säkerställer skyddet av befolkningen”.
I praktiken skulle denna lag begränsa offentliggörandet av bilder eller videor tagna av polisers ansikten när de utför sina uppgifter på offentliga platser, och i många fall skulle ansiktet behöva suddas ut. Mediefacken säger att detta skulle kunna ge polisen grönt ljus för att hindra journalister från att göra sitt arbete och för att dokumentera eventuella övergrepp från ordningsmaktens sida. Medlemmar av proteströrelser som Gula västarna och Extinction Rebellion, som båda mött kraftfulla polisinsatser vid gatudemonstrationer har också kritiserat lagförslaget.
Fängelse och höga böter
Artikel 24 i lagförslaget föreskriver ett års fängelse och böter på 45 000 euro om man publicerar bilder som ordningsmakten har synpunkter på, men regeringen insisterar på att detta inte hotar pressfriheten. Problemet beskrivs i stället som kampanjer på sociala medier som hänger ut enskilda poliser och gendarmer.
Ordningsmaktens företrädare säger att de får många personliga hot i tjänsten, och dussintals har skadats i sammandrabbningar med demonstranter under de senaste åren. En attack mot en polisstation utanför Paris förra månaden av dussintals människor beväpnade med fyrverkerier och järnrör sporrade regeringen att vidta åtgärder.
”Att garantera säkerheten för alla som bor i Europa är en viktig prioritering för kommissionen och vi arbetar hand i hand med medlemsstaterna”, sade Wigand.
”När medlemsstaterna utarbetar sin säkerhetslagstiftning måste de respektera proportionalitetsprincipen och hitta rätt balans mellan att garantera den allmänna säkerheten och skydda medborgarnas rättigheter och friheter, inklusive yttrandefrihet, mediefrihet, föreningsfrihet, integritet och tillgång till information.”
