FN skickade den 12 november 2020 ett brev till Frankrikes president Emmanuel Macron gällande lagförslag 3452 om global säkerhet, som debatterades i Nationalförsamlingen den 17 november.
I denna text kritiserar tre särskilda rapportörer från FN:s Kommissariat för mänskliga rättigheter starkt två aspekter av detta lagförslag: användning av personliga och luftburna kameror (artiklarna 21 och 22 i lagförslaget), samt straffansvar för ”skadlig användning” av bilder på ”brottsbekämpning” (artikel 24 i lagförslaget).
”Vi är oroade över att antagandet och genomförandet av denna föreslagna lag skulle kunna leda till betydande kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, inklusive rätten till privatliv, rätten till yttrande- och åsiktsfrihet och rätten till föreningsfrihet och fredliga sammankomster”, skrev de i början av brevet.
De påpekar att: ”Offentlig information och offentliggörande av bilder och inspelningar som rör polisiära ingripanden är inte bara väsentliga för rätten till information, utan de är också legitima inom ramen för demokratisk kontroll av offentliga institutioner.” De tillade: ”Avsaknaden av detta skulle kunna förhindra dokumentation av eventuellt missbruk eller överanvändning av våld från ordningsmaktens sida vid manifestationer”.
Därefter påpekas det i brevet från FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter att lagförslaget om global säkerhet, ”som lanseras mot den allmänna bakgrunden av kampen mot terrorism, också tycks återspegla en brist på precision som skulle kunna skada rättsstaten”, särskilt rörande ”kriterierna laglighet, nödvändighet och proportionalitet”.
Om ”lagförslaget endast specificerar att fall där spridningen av bilder kommer att ha ’undergrävt [den] fysiska eller psykiska integriteten’ kommer att lagföras”, anser rapportörerna att ”denna formulering är för oprecis”. De skrev också att denna bestämmelse stod i strid med ”lagens krav” och ”skulle kunna avskräcka, eller till och med straffa, dem som skulle kunna föra fram bevis för eventuellt ansvar för ordningsmakten gällande brott mot de mänskliga rättigheterna, och därmed leda till viss immunitet, vilket ger en situation av straffrihet för handlingar som strider mot de mänskliga rättigheterna”.
Artikel 24 ”har det verkliga målet att begränsa pressfriheten”, enligt fackföreningarna
Lagförslaget om global säkerhet, som lagts fram av parlamentsledamöterna Alice Thourot och Jean-Michel Fauvergue, syftade inledningsvis till att hjälpa den kommunala polisen och den privata säkerhetssektorn, men utvidgades senare till att ytterligare skydda nationella polisstyrkor som utsätts för attacker.
Många instanser, som organisationen Défenseur des droits (en fransk motsvarighet till JO), de viktigaste journalistförbunden eller Förbundet för mänskliga rättigheter, har alla protesterat mot artikel 24 i lagförslaget, som Amnesty International säger skulle ”mörklägga polisvåld”.
Vad säger då avsnitt 24 i lagförslaget? ”Det är straffbart, med ett års fängelse och böter på 45 000 euro, att sprida, på något sätt och oavsett medel eller medium, bilder av ansiktet eller något annat identifierande element av en polis eller en gendarm när de agerar i samband med en polisoperation, i syfte att skada deras fysiska eller psykiska integritet.”
I ett uttalande sade fackförbunden SNJ, SNJ-CGT, CFDT-Journalistes, SGJ-FO, samt LDH och de internationella och europeiska journalistförbunden, att artikel 24 i lagförslaget ”har som verkligt mål att begränsa journalisters rättigheter och pressfriheten oproportionerligt i förhållande till hotets verklighet”. Det skulle göra det möjligt för alla journalister som filmar en polisinsats att gripas på platsen, tas i förvar, att beslagta journalistens utrustning och skicka honom eller henne till domstol, som är den enda auktoritet som är bemyndigad att avgöra om ont uppsåt föreligger, hävdar de. Som ett resultat av detta kallade journalisternas fackföreningar, Europeiska journalistfederationen, LDH och ”ett stort antal yrkes- och kollektiva organisationer till ett möte tisdagen den 17 november från klockan 16 på Place Edouard Herriot i Paris”, enligt ett uttalande som undertecknats av många fackföreningar och föreningar.
Mötet uppskattas ha haft runt 700 deltagare, samtidigt som det rapporteras om andra manifestationer runt om i Frankrike, med samma antal deltagare i Lyon och Bordeaux, samt mindre i städer som Orléans och Chalon-sur-Saône.
