Den spanska regeringen kommer att tillåta en ettårig förlängning av ett bilateralt försvarsavtal med USA som löper ut den 21 maj, för att låta den tillträdande amerikanska administrationen organisera sig och definiera sina politiska riktlinjer.
Det utgående avtalet måste ses över nästa år för att tillgodose nya krav på en ökad amerikansk närvaro vid militärbasen Rota i södra Spanien. Denna modifikation skulle kunna ge den spanska regeringen ytterligare inflytande gällande bilaterala handelsförbindelser, något som har varit under press under Trump-administrationen.
2011 säkrade Washington en åttaårig förlängning av avtalet om försvarssamarbete för att säkerställa posteringen av fyra jagare av Arleigh Burke-klass, 1 200 soldater och 100 civila vid flottbasen Rota i Cádiz-provinsen. Det finns en annan bas i Morón de la Frontera, i Sevilla-provinsen.
Det amerikanska försvarsdepartementet har också bett Spanien om tillstånd att skicka ytterligare två fartyg och 600 sjömän till Rota. Detta kräver dock en ändring av det bilaterala avtalet, som Spanien betraktar som ett internationellt fördrag som kräver parlamentariskt godkännande.
Även om villkoren för den åttaåriga förlängningen 2011 förhandlades fram av den dåvarande premiärministern José Luis Rodríguez Zapatero från socialistpartiet (PSOE), trädde reformen av fördraget som gav en ram för avtalet i kraft i maj 2013, under Zapateros efterträdare, Mariano Rajoy från Folkpartiet (PP). Den åttaåriga giltighetsperioden innebär att det är den nuvarande administrationen under Pedro Sánchez från PSOE, som leder en koalitionsregering med samarbetspartiet Unidas Podemos, som ansvarar för avtalet.
Avtalet om försvarssamarbete innehåller en klausul om att om ingen av parterna ger den andra ett sex månaders varsel om uppsägning, kommer avtalet automatiskt att förlängas med ettårsperioder.
Mer tid för Biden
Genom att låta ettårsperioden träda i kraft ger den spanska regeringen ytterligare tid till USA:s potentiellt tillträdande president Joe Biden, som i så fall kommer att sväras in den 20 januari och kommer att behöva bygga upp sin administration. Med tanke på att Donald Trump just har sparkat sin försvarsminister, Mark Esper, anser Spanien att det inte finns tillräckligt med tid för båda länderna att omförhandla ett nytt försvarsavtal innan den 21 maj.
Utan förlängningen skulle avtalsvillkoren ha utlöst en årslång period för USA att dra tillbaka sin personal och materiel från Spanien, vilket skulle ha en betydande ekonomisk inverkan på de lokala ekonomierna nära båda baserna.
Även om de politiska relationerna mellan Trump och Sánchez har varit frostiga – Sánchez har inte en enda gång blivit inbjuden till Vita huset under de två år som han har haft ämbetet – så har de militära relationerna inte försämrats.
Posteringen av fyra jagare till Rota beskrevs ursprungligen som en del av Natos missilsköld, men fartygen har sedan dess använts för andra ändamål, bland annat en missilattack mot en syrisk regeringsbas 2017 som hämnd för en påstådd användning av kemiska vapen.
Den spanska regeringen har godkänt Pentagons begäran att ersätta sina fyra jagare i Rota med modernare. Den första, USS Roosevelt, anlände i maj 2019 och ytterligare tre väntas levereras fram till 2022.
I september förra året skrev The Washington Post att Rota var en av kandidaterna för att inhysa högkvarteret för USAFRICOM, Förenta staternas Afrikakommando, som hanterar militära operationer och förbindelser med afrikanska länder, om det skulle flyttas från Stuttgart i Tyskland. Men Pentagon har aldrig tagit upp detta med spanska försvarstjänstemän, sade källor vid ministeriet.
Handelsförbindelser
Den spanska regeringen är medveten om att Washington är intresserad av de militära och säkerhetsmässiga aspekterna av avtalet, och behovet av att se över det 2021 kan komma vid ett bra tillfälle för Spanien eftersom landet stävar efter att omdefiniera handelsförbindelserna med USA. I vilket fall som helst förväntar sig inte Spanien att den nya administrationen skall avskaffa Trumps tullar på spanska produkter över en natt, en förhandling som i vilket fall som helst skulle falla på EU-kommissionen.
Diplomatiska källor sade att det finns ett visst spelrum i några frågor, som de sanktioner som ålagts spanska företagare i samband med paragraf IV i Helms-Burton-lagen, som gör det möjligt för USA:s utrikesminister att neka inresa till personer som ”handlar” med egendom som konfiskerades från amerikanska medborgare av den kubanska regeringen från 1959 och framåt.
Latinamerikapolitiken, särskilt när det gäller Kuba och Venezuela, är en av de frågor där Spanien hoppas kunna öppna en kommunikationskanal med den nya amerikanska administrationen.
