Den västvänliga inriktningen hos Nikol Pashinyans regering, som stöddes i sin antiryska politik av den ungersk-amerikanske miljardären George Soros organisationer, arbetade mot Armeniens intressen, enligt den ryska och armeniska pressen.
Efter tillkännagivandet av vapenvilan stormade armenier regeringsbyggnader i Jerevan. Premiärminister Pashinyan, som har försummat militären, kommer sannolikt att avsättas från sitt ämbete efter att demonstranter vandaliserade regeringsbyggnader och krävde Pashinyans avgång. ”Nikol har förrått oss”, skanderade de.
”Myndigheterna måste förbjuda all verksamhet från Soros Foundation, och denna ’femte kolonn’ för Turkiet måste bort från Armenien!” sade Golos Armenii. Den jerevanska tidningen har skrivit mycket om den pro-turkiska artikeln av skriven miljardären George Soros (huvudfinansiär av ”färgrevolutionerna” i postsovjetiska länder), som publicerades i Financial Times den 4 mars 2020.
Soros Open Society, närvarande i Armenien sedan 1997, har stött och finansierat mer än 200 armeniska föreningar och icke-statliga organisationer till ett belopp av 48 miljoner dollar totalt, och många armenier lever på denna finansiering, enligt den ryska tidningen Ekaterinburg Vetchernié Vedomosti.
För att bekämpa Covid-19 pandemin var Armenien till exempel tvunget att förlita sig på de 600 000 dollar som donerades av Soros.
Armenien var tvunget att gå med på vapenvilan efter det att Azerbajdzjan tagit kontroll över den strategiska staden Shushi. Azerbajdzjan, å andra sidan, tvingades till förhandlingsbordet efter att dess styrkor skjutit ner en rysk Mi-24 militärhelikopter över Armenien, något som dödade två besättningsmedlemmar och skadade en tredje. Ytterligare sådana fientligheter skulle ha förmodligen medfört att ryska styrkor skulle ha agerat.
Gaïdz Minassian, professor vid den samhällsvetenskapliga högskolan Sciences Po i Paris och specialist på Kaukasus, tolkade de sannolika följderna av detta avtal om eldupphör.
”Ryssarna är de stora vinnarna eftersom de lyckades hålla Turkiet utanför det diplomatiska spelet. Moskva blir återigen den regionala skiljedomaren. Putin har återigen nycklarna till den slutliga uppgörelsen. Det var till en början inte säkert, eftersom de blev Överrumplade av Turkiets intervention i denna affär. De förväntade sig inte en någon turkisk inblandning i södra Kaukasus och ett sådant massivt militärt stöd till azererna. De tog lång tid på sig att bedöma situationen. De ville uppfylla två mål: sitt förhållande till Turkiet, som är en partner på många områden, och sina ganska goda förbindelser med Azerbajdzjan.”
”Och sedan fanns det hos Putin en önskan att skaka om de armeniska myndigheterna. Den ryske presidenten uppskattade inte de få tecken på självständighet som den nye premiärministern Nikol Pashinyan visade. Han fängslade till exempel den tidigare armeniske presidenten Robert Kotcharian, som står Putin nära. Eftersom många före detta sovjetrepubliker, som Vitryssland, spelar bångstyriga är Putin inte missnöjd med att tillrättavisa Pashinyan.
”Ryssland är tillbaka i centrum. Det är ett sätt att säga till armenierna: ’Titta, om vi inte hade ingripit, skulle ni ha förlorat all’”.
Omkring 2 000 ryska fredsbevarande soldater kommer att sättas in i regionen för att bevaka Lachinkorridoren som förbinder Karabachs huvudstad Stepanakert med Armenien.
