
Under det senaste decenniet har svenskarnas spelvanor förändrats kraftigt. Från att tidigare främst ha spelat på fysiska casinon och spelombud, är det idag i mobilen och på nätet som den stora majoriteten av spelandet sker. Den digitala utvecklingen har inte bara förändrat hur svenskar spelar, utan också hur ofta, på vad och varför.
En aktuell genomlysning av spelmarknaden visar att utvecklingen nu har nått ett slags jämvikt. Efter flera år av tillväxt tyder mycket på att spelandet har stabiliserats – en form av stagnation som i detta sammanhang snarare signalerar mognad än avstannad aktivitet. Antalet spelare ligger på en stabil nivå, och de totala spelintäkterna har planat ut jämfört med tidigare år.
- Från snabb till hållbar tillväxt
Samtidigt finns ett tydligt skifte i vilka typer av spel som är populära. Klassiska spel som trav och lotto har tappat mark till snabbare, mer lättillgängliga spelformer som online-slots och live casino. Detta gäller särskilt bland yngre spelare, där krav på omedelbar underhållning och mobilanpassning styr valen. Spelplattformar har anpassat sig till detta genom att utveckla mer intuitiva appar, använda AI-baserade spelrekommendationer och erbjuda snabbare inloggnings- och betalningsmetoder.
- Smidiga betalningar förändrar vanor
Just betalningslösningar har blivit en central del i hur spelare väljer sina plattformar. Alternativ som Swish och Trustly har förenklat processen att sätta in och ta ut pengar, vilket gjort spelupplevelsen mer sömlös. Detta har dock även fått konsekvenser. En del spelare söker sig till utländska aktörer, inte minst till casino utan Spelpaus med Trustly, där inloggning och transaktioner kan göras snabbt och utan samma nivå av svensk reglering.
Denna parallella marknad har vuxit trots att den svenska spellagen förbjuder olicensierade aktörer att rikta sig mot svenska konsumenter. Användningen av dessa sajter kan bero på att vissa spelare upplever att det svenska licenssystemet är alltför begränsande. Samtidigt saknas där viktiga skyddsmekanismer, såsom obligatoriska självtest, insättningsgränser och möjligheten att stänga av sig via Spelpaus.
- Ökad medvetenhet och självkontroll
Bland svenska spelare finns ett ökande medvetande kring spelandets risker. Verktyg som Spelpaus används i högre grad, och informationskampanjer om ansvarsfullt spelande har lett till att fler reflekterar kring sina vanor. Det märks bland annat i det faktum att de flesta som spelar online numera gör det mer sällan, och med lägre insatser än tidigare. Det är en utveckling som tyder på ett ökat fokus på spel som underhållning snarare än som chans till snabba pengar.
- Nya grupper och olika spelbeteenden
En annan förändring är könsfördelningen. Där spel länge dominerats av män, står kvinnor idag för en allt större andel av de aktiva spelarna. Deras spelmönster skiljer sig dock något – ofta mer fokuserade på lotterier och sociala spelmoment än på klassiska casinospel. Det har i sin tur påverkat hur spelbolag utformar sina erbjudanden och gränssnitt.
Åldersmässigt syns också tydliga skillnader. Unga vuxna lockas av spel med snabba resultat och hög interaktivitet, som betting på e-sport och live-casino, medan äldre spelare tenderar att föredra spel som påminner om traditionella former, som bingo eller trav. Denna diversifiering har lett till att spelbolag idag måste utveckla bredd i sitt utbud snarare än att fokusera på en enskild målgrupp.
- Vägen framåt – balans mellan frihet och ansvar
Framtiden för svenskarnas spelvanor ser ut att domineras av tre trender: stabilitet, teknisk innovation och ökade krav på personlig kontroll. Samtidigt är det tydligt att en viss grupp spelare kommer att fortsätta söka sig bortom den reglerade marknaden, särskilt när användarvänligheten hos utländska aktörer upplevs som högre. Hur Sverige hanterar detta gränsland mellan frihet och reglering blir en av spelpolitikens stora utmaningar framöver.
Sammantaget visar läget 2025 att svenskarna inte spelar mer, men annorlunda. Det är en marknad som inte längre växer i raketfart – men som i sin stagnation visar tecken på att ha funnit en ny balans mellan tillgång, efterfrågan och ansvar.