
Sverige, Norge och Finland är nordiska länder med mycket gemensamt, men deras tillvägagångssätt för att reglera spelmarknaden skiljer sig åt. Sverige har infört ett licenssystem, medan Norge och Finland håller fast vid statliga monopol. Samtidigt påverkas alla tre länder av EU:s utveckling och den globala spelmarknadens tillväxt, vilket skapar tryck för anpassning till en mer konkurrensutsatt miljö.
Sveriges licenssystem: Öppning för konkurrens
Sedan januari 2019 har Sverige ett licensbaserat system som tillåter privata spelbolag att verka på marknaden efter godkännande från Spelinspektionen. Reformen syftade till att stärka spelarskyddet, motverka olagligt spel och ge staten bättre kontroll över spelverksamheten.
Licensierade bolag måste följa strikta regler, såsom att erbjuda självavstängning via Spelpaus, hålla sig till riktlinjer för marknadsföring och bonusar samt införa insättningsgränser för vissa spelformer. Detta har skapat en reglerad men konkurrensdriven marknad.
Norges modell: Statligt monopol med fokus på ansvar
Norge upprätthåller ett statligt spelmonopol genom Norsk Tipping, som hanterar lotterier, sportbetting och nätcasinon, samt Norsk Rikstoto, som ansvarar för hästkapplöpningar. Dessa statliga aktörer främjar ansvarsfullt spelande och återinvesterar vinster i samhällsnyttiga ändamål.
Privata spelbolag är inte tillåtna i Norge, men norrmän kan ändå spela på utländska sajter via internet då flertalet av dem accepterar norska spelare, och det med lätthet går att hitta ett nytt kasino. Norska myndigheter har infört betalningsblockeringar till olicensierade aktörer och skärpt tills Norsk Tipping har även utökat sitt digitala utbud och använder AI för att identifiera riskbeteenden, uppmuntra pauser och erbjuda självavstängning, vilket gör Norge till en föregångare inom spelansvar.
Finlands modell: Monopol med samhällsnytta i fokus
Liksom Norge har Finland ett statligt monopol genom Veikkaus, som hanterar lotterier, kasinospel och sportbetting. Veikkaus kanaliserar sina vinster till samhällsnyttiga ändamål, såsom kultur och idrott, och betonar ansvarsfullt spelande. Privata aktörer är inte tillåtna, men finska spelare kan också nå utländska spelsajter online, vilket lett till åtgärder som betalningsblockeringar.
Finland har infört teknologiska lösningar, som tids- och förlustgränser, och använder AI för att förebygga spelberoende. Detta placerar Finland nära Norge i sitt fokus på spelansvar, men med en starkare koppling till finansiering av sociala projekt.
EU:s påverkan – Olika förutsättningar
Sverige och Finland är EU-medlemmar och därmed bundna av unionens regler om fri rörlighet för tjänster, vilket pressade Sverige att reformera sitt system efter kritik från EU-domstolen mot monopolmodeller. Norge, som är anslutet via EES-avtalet, har större frihet att behålla sitt monopol men påverkas ändå av den ökande tillgången till utländska spelsajter.
Både Norge och Finland diskuteras som kandidater för framtida licenssystem, men deras nuvarande monopolmodeller står fast, delvis på grund av deras fokus på spelansvar och samhällsnytta.
Innovation och trender i Norden
Norge och Finland driver innovation inom sina monopol. Norsk Tipping och Veikkaus har breddat sina digitala utbud med kasinospel och odds, men med strikta skyddsåtgärder. Båda länderna använder AI för att identifiera riskfyllda spelbeteenden, vilket gör dem ledande inom ansvarsfull spelutveckling. Sverige, å sin sida, fokuserar på att balansera konkurrens med strikt tillsyn av licensierade bolag.
Sammanfattning
Sverige, Norge och Finland har valt olika vägar i sin spelpolitik. Sverige har ett licenssystem i linje med EU:s krav, medan Norge och Finland håller fast vid statliga monopol med fokus på spelansvar och samhällsnytta. Sverige arbetar för att hålla olicensierade aktörer borta, medan Norge och Finland moderniserar sina monopol utan att släppa kontrollen. Med teknologiska framsteg och växande internationell konkurrens är det troligt att alla tre länderna kommer att möta förändringar framöver.