Vi har tusentals ”utländska terrorkämpar” som antingen har överlevt och återvänt efter att ha krigat i Syrien och Irak för IS, eller som inte ens kom dit, sade Kurz i Paris på tisdagseftermiddagen.
”Många av dem sitter i fängelse, några har redan släppts – och den sorgliga sanningen är att den stora massan av dem som sitter i fängelse kommer att släppas under de närmaste åren. De är tickande bomber, och om vi vill skydda allas vår frihet måste vi begränsa friheten för dessa människor” sade Kurz.
En 20-årig man som dömts för att ha försökt gå med i terrorgruppen Islamiska staten utförde en terroristattack i Wien förra veckan och dödade fyra personer, trots att han behandlats i ett frigivningsprogram. Kort därefter tog Hans Peter Doskozil (SPÖ), landshövdingen Burgenland, upp frågan om ett ”säkert förvar för farliga personer” till diskussion.
Kurz och Macron kräver ett striktare skydd av de yttre gränserna
Tillsammans med Macron efterlyste Kurz också ett strängare skydd av Schengenområdets yttre gränser och åtgärder mot politisk islam som en ”ideologisk grund” för terror. ”Jag tror starkt på den europeiska fria rörligheten, men inför hoten kommer vi bara att kunna upprätthålla friheten om vi skyddar de yttre gränserna”, sade Macron.
”Vi kan inte göra det utan att veta vem som reser in och ut ur EU”, sade Österrikes förbundskansler. Förutom de reguljära gränskontrollerna behövs ett bättre samarbete mellan underrättelsetjänster och säkerhetsstyrkor som Europol eller gränsförvaltningsbyrån Frontex. Alla deltagare i videokonferensen var eniga om att en reform av Schengensystemet var nödvändig.
Österrike har redan sedan något år börjat agera mot det Muslimska Brödraskapet (MB), helt oberoende av attentatet i Wien. Orsaken är deras samröre med Hamas, som är terroriststämplade, vilket ger myndigheterna möjlighet att ingripa mot det förment fredliga MB. Målsättningen är att kriminalisera ”politisk islam” för att kunna agera mot de som ”inte själva är terrorister men som skapar en grogrund för sådana”. Kurz anser att bland andra åtgärder behöver man stänga moskéer, införa imamregister, skärpa föreningslagarna och stoppa ekonomiska transfereringar till terrororganisationer. Dessutom kan det behövas lagändringar som gör att terrorister kan spärras in på livstid och elektronisk övervakning av frisläppta personer som dömts för terrorbrott.
EU:s agenda för kampen mot terrorism
Kommissionens ordförande, Ursula von Leyen, tillkännagav att en agenda för kampen mot terrorism kommer att offentliggöras den 9 december. För att skydda de yttre gränserna bör en strategi för in- och utresa vara på plats senast 2023, och kommer att omfattas av stärkta kontroller.
Vidare ansågs det nödvändigt att se till att terroristinspirerande innehåll kan raderas från Internet snabbare i framtiden, något deltagarna i videokonferensen var eniga om. I princip måste Europa visa enighet, sades det. Detta bör dock inte ge intryck av att ett religionskrig pågår. ”Det handlar inte om kristendom mot islam”, sade Nederländernas premiärminister Mark Rutte, ”utan om civilisation mot barbari.” Merkel tillade: ”Det finns inte bara kriminella utan också sociala komponenter i frågan.”
