fredag, 30 september, 2022
fredag, september 30, 2022

Informationskriget intensifieras

Elon Musks köp av Twitter har uppmärksamts stort. Vissa tänker sig att det skall leda till mindre censur och större frihet. Frågan är dock om vi inte till sist får se att en formell statlig censurfunktion upprättas.

Reformatorn Martin Luther kallade boktrycket för Guds högsta och största gåva. Även om många faktorer bidrog till protestantismens framväxt, är det svårt att förbise boktryckets betydelse för dess uppkomst och spridning. Över huvud taget har medierevolutioner haft en stor betydelse för vilka idéer som kunnat vinna framgång. Ett annat exempel är den radikala pressens betydelse för den gamla, feodala världens undergång.

Internet har varit löftesrik mark för dissidenter. Vem som helst har kunnat sätta upp en hemsida – tryck- och distributionskostnader försvinner helt. Det har varit förhållandevis låga trösklar för att få stor spridning och många samhällskritiker har också varit duktiga på att få genomslag.

Samtidigt måste det sägas vara en minst sagt naiv föreställning att friheten på Internet skulle kunna vara för evigt, att makten inte skulle hitta något sätt att inskränka den och försvåra för samhällskritiker. Som jag tidigare lyft fram har ett bekvämt sätt att begränsa yttrandefriheten varit att lägga ut censuren på entreprenad, att låta företag som ägnar sig åt sociala medier, där en mycket stor del av åsiktsbildningen sker, sköta åsiktsfiltreringen, så att ingen formell lagstiftning behövs. De stora teknikjättarna har varit lyhörda för alla slags politiska krav, dels för att undvika reglering, dels för att deras ägare och anställda i hög grad gör en liknande analys.   

Något hände dock häromveckan som eventuellt skulle kunna tyda på en förändring. Det meddelades att mångmiljardären Elon Musk hade lyckats sluta ett avtal om köp av Twitter. Elon Musk har gjort sig känd som en yttrandefrihetskämpe och många har därför satt sitt hopp till att han skall förmå Twitter att bli en banerförare för det fria ordet på Internet. Vissa har redan sett tecken på att Twitters algoritmer har förändrats.

Det är ännu osäkert vilken effekt Elon Musks ägarskap över Twitter kommer få. Han har ännu att dras med Twitters tidigare anställda och kan utsättas för stor press av etablissemanget, exempelvis genom presskampanjer och försök att störa hans affärsverksamhet. Men även om vi tänker oss att han lyckas driva Twitter enligt yttrandefrihetens principer, kan vi samhällskritiker luta oss tillbaka, försäkrade om vår rätt att säga vad vi vill?

Jag tror inte det är så enkelt. Om systemkritiska röster får alltför stort genomslag på Twitter kan vi sannolikt hamna i en situation där den informella styrningen ersatts av en formell styrning. I Sverige har vi redan hets mot folkgrupp-lagstiftningen vars tillämpning utvidgas hela tiden. Många europeiska länder har ännu striktare lagstiftning av denna karaktär.

Strax efter den ryska invasionen av Ukraina skedde något som många trodde var omöjligt: hela hemsidor gick inte längre att besöka, då flera hemsidor som var närstående den ryska staten spärrades av EU. Sidor som Russia Today och Sputnik går inte längre att ta del av, utom möjligen genom någon krånglig omväg som de flesta Internetanvändare inte klarar av att ta. Det är alltså fullt möjligt för staten att stänga av delar av Internet, och i länder som Kina sker detta redan systematiskt.

Om Twitter och andra medieplattformar blir friare finns det alltså en klar risk att den informella censuren ersätts av en formell. Det kommer att ske i namn av att bekämpa hat, desinformation och rysk propaganda, men slutresultatet blir att det kommer bli allt svårare att bedriva politisk opposition. Egentligen räcker det att utsträcka den nuvarande censurbestämmelsen som drabbar ryska hemsidor till alla europeiska hemsidor som uppfattas sprida ett liknande budskap. Det rör sig här endast om en grad- och inte en artskillnad.

Det finns dock en klar fördel med riktig, transparent censur jämfört med de sociala medieplattformarnas inofficiella censur. Det blir klart och tydligt, det går inte längre att gömma sig bakom fasader om företagens egenbestämmande och avtalsfrihet. Det blir också enkelt att utkräva politiskt ansvar och att förändra systemet genom politiska beslut.

Senaste