Tillslagen skedde en dag efter det att president Macron meddelat att ett utegångsförbud för en del av landet hade införts. På morgonen, torsdagen den 15 oktober, kom gendarmer från centralbyrån för av miljö- och folkhälsofrågor (OCLASP) hem till den förre premiärministern Edouard Philippe, den nuvarande hälsoministern Olivier Véran, hans föregångare på denna post, Agnès Buzyn, regeringens tidigare taleskvinna Sibeth Ndiaye, och generaldirektören för Hälsomyndigheten, Jérôme Salomon. Husrannsakningarna är en del av den rättsliga utredning som öppnats av CJR gällande hanteringen av coronapandemin. Vérans och Salomons kontor genomsöktes också, liksom kontoret för den franska Folkhälsomyndigheten.
Den 7 juli inledde riksåklagaren vid kassationsdomstolen (Frankrikes högsta instans för kriminal- och civilmål) en rättslig utredning som sedan överfördes till CJR:s utredningskommitté – det enda juridiska organ i Frankrike som har befogenhet att pröva ministrars tjänsteutövning, och som Emmanuel Macron har lovat att avskaffa – för att avgöra om de kan ha begått brott i sin hantering av hälsokrisen i samband med den epidemi som orsakats av det nya coronaviruset.
CJR har tagit fasta på nio av de runt hundra anmälningar om att ha ”underlåtit att bekämpa en katastrof”, enligt artikel 223-7 i den franska brottsbalken. Enligt lagtexten definieras detta brott som ”den som frivilligt avstår från att vidta eller tvinga fram åtgärder som på ett säkert sätt kommer att göra det möjligt för honom eller tredje man att bekämpa en katastrof som kan skapa fara för personers säkerhet”, och har upp till två års fängelse och böter på 30 000 euro i straffskalan.
Det gäller alltså för utredarna att kontrollera att dessa politiker inte var medvetna om några hälsoåtgärder som de avsiktligt skulle ha underlåtit att vidta. Hittills har 99 anmälningar inkommit till CJR. Endast en anmälning gäller i detta skede uttryckligen den nuvarande premiärministern, Jean Castex.
Anmälningarna till RJC började komma in några dagar efter restriktionerna som infördes i mitten av mars. De kommer från privatpersoner, läkare, föreningar och till och med från fängelseinterner. Anmälningarna gäller punkter som, ”framkallande av fara för annan”, ”dråp” eller ”underlåtenhet att hjälpa person i fara”.
Denna utredning är utöver den som inleddes den 10 juni av Paris åklagarmyndighet för ”dråp”, ”vållande av kroppsskada”, ”framkallande av fara för annan”, ”underlåtenhet att bekämpa en katastrof” och ” underlåtenhet att hjälpa person i fara”, som fokuserar på eventuella icke-ministeriella ansvar i hanteringen av hälsokrisen.
Utredningen, som startade efter en anmälan från sjukvårdarkollektivet Inter-Urgences, ”är inte till för att fastslå politiskt eller administrativt ansvar”, förklarade Paris åklagare Rémy Heitz, ”men för att avslöja eventuella brott ”begångna av nationella beslutsfattare”.
”Vårdgivare dog eftersom de inte hade tillräckligt med munskydd och skyddsdräkter” sade Arié Halimi, en advokat för Inter-Urgences, till LCI. ”Vad denna vårdpersonal anklagar [myndigheterna] för är att inte ha vidtagit åtgärder när de var medvetna om faran. Från och med den 24 januari 2020 rekommenderade WHO munskydd vid resor. I mars rekommenderade Vetenskapliga rådet munskydd. Från och med dessa datum borde åtgärder ha vidtagits. Det är därför dessa anmälningar lämnades in.”
I utfrågningen i början av september, som var en del av undersökningen, fördömde de klagande ”inkonsekvensen i de åtgärder” som staten vidtagit i hanteringen av krisen, eller ”bristen på genomförande av WHO:s rekommendationer”.
”Normal procedur” eller ”slöseri med tid”
Vissa parlamentariker ser dessa rättsliga utredningar som ett möjligt hinder för det parlamentariska arbetet. Två undersökningskommittéer, en i Nationalförsamlingen, den andra i Senaten, har tillsatts politiskt för att ”avgöra politiskt ansvar för misslyckanden, dysfunktioner och brister” och ”dra lärdomar inom hälsofrågor”, säger den socialistiske ledamoten i Nationalförsamlingen Boris Vallaud. Dessa parlamentsutskott, som kommer att fortsätta med sitt arbete till slutet av året, kan dock inte inkräkta på en rättslig utredning.
En annan utredning av hanteringen av coronakrisen begärdes av regeringen själv den 5 juni. Den anförtroddes till en oberoende kommission, med uppdraget att ”redovisa vad som hände, vad som gick bra, vad som gick dåligt, i Frankrike och utomlands”. I mitten av oktober gjorde kommissionen en delrapport med en blandad bedömning av hanteringen av hälsokrisen sedan i mars förra året.
”Det är inte någon nödsituation i dag, vi måste bekämpa den andra vågen och jag är inte övertygad om att vi skall slösa tid på detta” säger Jean-Christophe Lagarde, partiledare för UDI, till BFM TV, och tillägger att han ”inte tror på något straffrättsligt ansvar för ministrar i denna fråga”.
Gilbert Collard, Europaparlamentsledamot för Rassemblement National, sade till nyhetskanalen LCI att ”jag ser verkligen dessa husrannsakningar, beordrade av landets högsta domare dagen efter presidentens tal, som en veritabel krigsförklaring från rättsväsendet mot den politiska makten”.
”Detta är ett normalt förfarande” och ”det bevisar att det inte finns olika måttstockar inom rättsväsendet”, menar däremot Marie-Christine Verdier-Jouclas, ledamot i Nationalförsamlingen för Macrons parti LRM, i BFM TV.
