måndag, 30 januari, 2023
måndag, januari 30, 2023

EU-gemensamma minimilöner del av federalistisk agenda

Förslaget om gemensam minimilön inom EU syftar i första hand till att stärka det federalistiska unionsbygget ytterligare på bekostnad av nationalstaten. Har man väl fört över kontrollen över minimilönerna till Bryssel så är steget litet till att fortsätta centralisera arbetsmarknadslagstiftning ytterligare.

I morgon väntas EU-kommissionen inleda arbetet med att implementera ett ramverk för att införa en gemensam europeisk minimilön. Ett förslag från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens, och som ska syfta till att stoppa så kallad Brain Drain från Östeuropa, rapporterar Samhällsnytt.

Utöver att förslaget innebär ett stort ytterligare steg i överföringen av makt från de nationella demokratierna och till Bryssel, så är det dessutom för sent på bollen om syftet är att stoppa brain drain från de EU-länder som tidigare låg inom östblocket. Det pågår inte längre någon ”brain drain” ifrån större delen av forna Östeuropa. Till exempel har Ungern – i motsats till flera västländer, bland annat Sverige – en nettoåtervandring av personer födda i det egna landet, samt en omfattande invandring av kvalificerad arbetskraft. Cirka 70 000 arbetskraftsinvandrade till Ungern enbart under 2019, varav de flesta kom från Ukraina och Serbien. Situationen är likartat i Polen och Tjeckien.

Även Slovenien och Baltikum lär idag kunna stå sig väl i lönekonkurrensen, men kan däremot ha svårt att behålla unga på grund av avsaknaden av egna storstäder med de karriärmöjligheter som tyvärr bara miljonstäder kan ge – ett problem som knappast löses genom EU-gemensamma minimilöner.

Det kommissionens förslag i praktiken syftar till är nog i första hand att stärka det federalistiska unionsbygget ytterligare på bekostnad av nationalstaten. Har man väl fört över kontrollen över minimilönerna till Bryssel så är steget litet att fortsätta centralisera arbetsmarknadslagstiftning ytterligare.

Vad gäller brain drain från Östeuropa i jakt på högre löner så är det idag framförallt ett problem för Rumänien och Bulgarien. En mer uppenbar åtgärd för detta problem vore att Rumänien och Bulgarien höjer sina nationella minimimlöner samt – framförallt – genomför omfattande och erforderliga strukturreformer inom sina ekonomier och arbetsmarknader.

Senaste