fredag, 3 december, 2021
fredag, december 3, 2021

Coronaobligationer nytt stort steg mot EU-federalism

EU kan snart komma att låna motsvarande över fem biljoner kronor på obligationsmarknaden för att stärka sin egen budget. Därmed skulle en "helig" gräns korsas och ännu ett steg mot ökad federalism tas.

EU:s ekonomi bedöms minska med omkring åtta procent av BNP i år, som en konsekvens av coronakrisen. För att dämpa konsekvenserna sköt unionen i början av april till 540 miljarder euro, motsvarande 5,7 biljoner svenska kronor, i lån till de drabbade medlemsländerna. Men redan innan pengarna hade betalats ut så höjdes röster över hela unionen om mer pengar.

I förra veckan kom svaret när regeringscheferna för EU:s två största ekonomier, den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten Emmanuel Macron, höll en gemensam presskonferens. Förslaget som de presenterade innebär att EU skjuter till ytterligare 500 miljarder euro till unionens budget för 2021-2027. Till synes inte mer radikalt än den första omgången stöd som kom i april – men alla pengar är inte lika värda. Det som gör det senaste förslaget så anmärkningsvärt är att dessa pengar ska lånas upp av EU-kommissionen och på den internationella obligationsmarknaden.

Ytterligare steg mot federalism
Om förslaget nu blir verklighet så passeras en närmast helig linje. Hittills har det rått ett brett samförstånd om att EU:s budget sätts av medlemsländerna och utgörs av de medel som medlemsländerna skjuter till genom EU-avgifter. Om kommissionen – som inte är en folkvald institution –  nu lånar pengar på marknaden så börjar EU växa bortanför det samarbete som hittills har avtalats fram. Dels eftersom budgeten blir större än vad som är beslutat om, dels eftersom EU inte längre är beroende av medlemsländerna för finansiering – annat än för att i framtiden betala av lånen. EU blir en skuldunion som på eget bevåg kan växa och finansiera sin tillväxt externt.

De 500 miljarderna, motsvarande 5,3 biljoner kronor, ska lånas upp genom så kallade “coronaobligationer”, lånepapper med lång löptid som ska betalas av under kommande 20 år – av medlemsstaterna eller kanske genom nya obligationer. Frankrikes finansminister Bruno Le Maire beskriver detta som ett “historiskt steg” för EU och den franska dagstidningen “Le Monde” kallar entusiastiskt coronaobligationerna för en “liten revolution för Europa”. Italiens premiärminister Giuseppe Conte beskriver det som “en bra start” som kan “expanderas” ytterligare framöver och spaniens premiärminister Pedro Sánchez kallar det för “ett viktigt första steg i rätt riktning”.

Konkurrenskrav sänks för multinationella företag
I förslaget står det även uttryckligen att medlen ska användas för att “stärka EU:s ekonomiska och industriella motståndskraft och suveränitet och ge ny energi till den inre marknaden”. EU:s konkurrensregleringar ska också “moderniseras” för att öppna upp för större företagsfusioner med uttalat syfte att skapa “europeiska mästare”, det vill säga gigantiska, multinationella företag. Därmed sänks även kraven på fungerande konkurrens på EU:s inre marknad.

Mest kritiska har några av unionens största nettobetalare varit – Österrike, Danmark, Nederländerna och Sverige. Men samtidigt verkar det som att dessa länder är beredda att kompromissa och motståndet har inte bedömts hota coronaobligationerna. 

Senaste