fredag, 3 februari, 2023
fredag, februari 3, 2023

Black Lives Matters grundare har inte blivit lottlösa

BLM har diskuterats en hel del ur ett ideologiskt perspektiv, men för en del blev det också ett sätt att tjäna pengar. Flera ledande företrädare har skott sig rejält.

Många följer bekymrat hur dagens USA ser våldet öka. Att landets afroamerikaner råkar illa ut är en uppfattning som fått fäste. Med denna grundinställning hos USA:s allmänhet blev känslorna starkt upprörda, när polisen härom året ingrep mot George Floyd, en svart man, som kvävdes till döds.  Och Floyd-fallet fick många följder. Bland annat fick organisationen Black Lives Matter (BLM, som grundades 2013) ett uppsving och mottog miljontals dollar i donationer.

En amerikansk tidning, New York Magazine, som noterat att mycket pengar har skänkts till BLM har nyligen undersökt hur dessa har använts.

Deras granskning visar att 8,4 miljoner dollar gått till administration, 21,7 miljoner delats ut om bidrag till över 30 aktionsgrupper medan hela 60 miljoner behållits av BLM. När grundarna av BLM – Patrisse Cullors, Alicia Garcia och Ayo Tometi – tillfrågas om den makt de i kraft av dessa jättefonder kan utöva, svarar de med en mun ”Det är media som gett oss denna makt!”

Att något har hänt är uppenbart. Under år 2016 tog BLM emot 6,6 miljoner dollar, men år 2020 hade gåvorna ökat till den osannolika summan 86,9 miljoner dollar. I svenska kronor alltså över tre kvarts miljard.

Klart är att Patrisse Cullors har höjt sin personliga levnadsstandard genom att köpa bostäder i flermiljonklassen i allt från Los Angeles till Georgia. Det är knappast de fattiga områden hon har valt – de där hon själv växte upp – och där de påstådda offren för polisvåld återfinns. I ett fall uppges en lokal BLM-aktivist ha anordnat en motdemonstration till ett möte på temat White Lives Matter. Han fick dock av ledningen till BLM veta att hans initiativ inte var önskvärt och att det inte skulle ge honom något stöd från BLM centralt.

Lokala avdelningar av BLM har efterlyst ökad transparens den nationella organisationen, men de rutiner denna tillämpar tycks inte ha ändrats efter dessa krav. Två mödrar till personer som påståtts vara offer för polisvåld har även bett BLM sluta med att dra växlar på deras sorg. Värt att notera att sådana krav inte kommer från BLM:s högerkritiker utan från BLM-vänsterns djupa led.

Ett annat exempel på märkligheter. En BLM-ledare, Christman Bowers, diver ett initiativ kallat Reform LA Jails. Initiativet drog enligt NYM in 1,4 miljoner dollar i bidrag 2019. Bowers står Patrisse Cullors nära. Av dessa medel gick flera tusen dollar till Cullors och Bowers liksom till dem närstående personer. Det är ovisst, hävdar NYM, om något av dessa medel använts för att reformera Los Angeles fängelser.

En närmare blick på BLM visar att det i hög grad samlar in sina pengar via intermediära grupper. Genom sin ovilja att betala skatt har Cullors och hennes medgrundare enligt NYM:s granskning hänvisat sina sponsorer till en avdelning inom vänsterorganisationen Tides Foundation, som utmärks av att den endast betalar 9 procent i skatt.

BLM döljer även omfattningen av sin finansiella ställning genom att skapa flera aktionsgrupper med snarlika namn, så som BLM Global Networks Foundation, BLM Political Actions Committee och BLM Support Fund. Det kan här tilläggas att till de korporativa sponsorerna av BLM även återfinns svenska H&M.

BLM står politiskt starkt till vänster. Man är emot kapitalismen. Ändå drar man alla fördelar av att många företag vill betala för de sociala produkter som BLM marknadsför. Kanske ingår bland motiven också att lätta dessa företags dåliga samvete, eller att föregripa ordningsstörningar mot dem själva. Så kanske bör BLM i dag snarast betraktas som ”politiska entreprenörer”. Även om rörelsens grundare inte primärt skulle ha syftat till vinstdrivande verksamhet utifrån personligt intresse så har detta uppenbart blivit följden.

Senaste